Elektrifiering

Elektrifiering betyder att fossila bränslen byts mot el, i gruvans truckar, i stålverkets ugnar och i bilens motor. Sverige har planerat för att elanvändningen ska fördubblas, men prognoserna har sänkts i takt med att stora industriprojekt skjutits upp. Här går vi igenom vad elektrifiering är, hur långt gruvorna och industrin har kommit, hur mycket el som behövs och vad som bromsar.

Vad är elektrifiering?

Energin från kol, olja och fossilgas ersätts med el, antingen direkt när en dieselmotor byts mot en elmotor, en oljepanna mot en värmepump eller en masugn mot en ljusbågsugn. Indirekt elektrifiering använder el för att tillverka vätgas som i sin tur ersätter fossila bränslen, som i stålprojektet HYBRIT.

Elektrifieringen är ett av de viktigaste verktygen för att nå klimatmålen, eftersom svensk el redan är nästan fossilfri. Regeringen vill att den ska fokusera på att fasa ut fossila bränslen där användningen är störst. EU-kommissionen presenterade i juli 2026 en handlingsplan med ett vägledande mål om att 46 procent av EU:s slutliga energianvändning ska vara el 2040.

Elektrifiering i gruvorna

Gruvorna är tunga dieselanvändare och därför en av de branscher där elektrifieringen gått längst. Boliden byggde 2018 en 700 meter lång elektrifierad ramp i dagbrottet Aitik utanför Gällivare. De dieselelektriska truckarna, som väger nära 600 ton lastade, kopplas upp mot en kontaktledning ovanför vägen ungefär som en spårvagn. I elläge kör de uppför rampen.

Resultatet blev tydligt. Truckarna kunde köra i 30 km/h i stället för 15 och sparade 25 liter diesel per tur, enligt Boliden. Trolleylinjen byggdes sedan ut med ytterligare tre kilometer och tio truckar i Aitik och 1,8 kilometer i finska Kevitsa. Enligt ABB, som levererade elsystemet, kan utsläppen från transporterna minska med upp till 80 procent på sträckor där tekniken används.

Under jord: batterier och trolley

I Rävliden, en förlängning av Kristinebergsgruvan i Skelleftefältet, har Boliden, Epiroc och ABB byggt det som beskrivs som världens första batterielektriska trolleysystem under jord. En testbana på 800 meter är i drift och en fem kilometer lång sträcka planeras. Truckarna kör på batteri och laddas från kontaktledningen i rampen. Enligt Epiroc har produktiviteten ökat med 23 procent, ramphastigheten med 50 procent och dieselförbrukningen minskat med 80 procent.

Boliden kör sedan 2023 två eldrivna Volvo FH under jord i Kankberg. LKAB har använt kabeldrivna lastare i över 20 år och har köpt batteri- och ellastare från både Epiroc och Sandvik till gruvorna i Kirunaområdet.

Elektrifiering av industrin

Industrin använde drygt 44 TWh el 2024, omkring en tredjedel av Sveriges elanvändning. De stora utsläppen kommer från processer där el ännu inte är standard: masugnar i stålindustrin, cementugnar och kemiindustrins krackrar. Där krävs ny teknik, inte bara byte av motor.

• Stål. HYBRIT och Stegra ska ersätta kol med vätgas som tillverkas med el. Tekniken kan enligt HYBRIT minska Sveriges koldioxidutsläpp med över tio procent, men HYBRIT har drabbats av förseningar i tillståndsprocessen och Stegra av finansieringsproblem.
• Cement. Cementa visade i en förstudie 2019 att kalkstenen kan värmas med el genom plasmateknik, men att produktionskostnaden ungefär fördubblas. Huvudspåret är i stället koldioxidavskiljning.
• Kalk och värme. Industriklivet stöder bland annat elektrisk ugnsteknik för kalk. Värmepumpar och elpannor ersätter fossila bränslen i lågtemperaturprocesser.
• Gruvor. Batteri- och trolleydrivna fordon minskar dieselanvändningen kraftigt, som exemplen ovan visar.

Industriklivet, Energimyndighetens stöd till industrins omställning, har sedan 2018 beviljat omkring 8,3 miljarder kronor till 196 projekt. Förordningen om stödet Kraftlyftet, för företag som vill göra sin energianvändning effektivare och mer flexibel, gäller från den 1 oktober 2026 medan utlysningarna väntas och stödet beskrivs i artikeln om energieffektivisering.

Hur mycket el behöver Sverige 2026?

Sverige använde omkring 135 TWh el 2024. Regeringen vill att landet planerar för att kunna möta ett elbehov på minst 300 TWh år 2045, mer än en fördubbling. Svenska kraftnät räknar i sin kortsiktiga prognos med 177 TWh redan 2030 och i den långsiktiga analysen från juni 2026 med 186-290 TWh 2040 och 192-333 TWh 2050, beroende på scenario.

Prognoserna har sänkts

För varje ny prognos har toppen sänkts. I Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys 2026 minskade spannet för 2050 från 209-365 TWh till 192-333 TWh jämfört med analysen 2024. Myndigheten förklarar det med lönsamhetsproblem i flera industriprojekt, höga investeringskostnader, högre räntor och osäkra elpriser. Den kortsiktiga prognosen från mars 2026 sänktes med 5-12 TWh per år för 2026-2029 eftersom industriprojekt och vätgasproduktion skjutits fram.

Exemplen är välkända. Northvolt gick i konkurs, LKAB senarelade omställningen i Kiruna och flera vätgasprojekt har pausats. Samtidigt drar datacenter åt andra hållet och står för en växande del av den nya efterfrågan.

Sverige jämfört med EU

El står för omkring 33 procent av Sveriges slutliga energianvändning, mot 23 procent i EU som helhet, enligt Eurostats energibalanser. Sverige ligger långt före, främst tack vare elvärme, värmepumpar och en elintensiv industri.

• Sverige
• EU-27

Men den svenska andelen har inte ökat på tio år. Den låg på 34,1 procent 2014 och 33,4 procent 2024, vilket gett bränsle åt debatten om att Sverige i själva verket avelektrifieras. Den stora elektrifieringen av industri och transporter ligger fortfarande framför oss. Globalt står el för 23 procent av den slutliga energianvändningen och kan nå 33 procent till 2035, enligt IEA:s rapport om elektrifiering.

Vad bromsar elektrifieringen?

Elnätet är den största flaskhalsen. Svenska kraftnät har fått ansökningar om att ta ut omkring 57 000 MW från stamnätet sedan 2020, mer än dubbelt så mycket som Sveriges högsta timförbrukning på omkring 25 000 MW. Att bygga nya ledningar tar 7-15 år och myndigheten planerar omkring 2 900 kilometer nya ledningar fram till 2035, enligt nätutvecklingsplanen.

• Nätkapacitet. Långa köer för anslutning och lång tid att bygga nya ledningar och stationer.
• Ny elproduktion. De mest elintensiva scenarierna kräver omkring 8 TWh ny produktion per år i 20 år.
• Kostnader. Höga investeringar, räntor och osäkra elpriser gör att projekt skjuts upp.
• Leveranskedjor. Transformatorer och annan utrustning har varit fullbokade i flera år.
• Effekt. Utan flexibel förbrukning och lagring blir den ökade elanvändningen svår att hantera redan till 2035.

Elektrifieringen av samhället omfattar också transporterna. Läs mer om elbilar, ellastbilar och hur elnätet kan bli smartare i artikeln om smarta elnät. Följ elanvändningen i realtid på sidan Elsystemet just nu.

Vanliga frågor

Vad betyder elektrifiering?

Att fossila bränslen ersätts med el, antingen direkt i till exempel elmotorer, värmepumpar och ljusbågsugnar eller indirekt genom vätgas som tillverkas med el.

Hur mycket el använder Sverige i dag?

Omkring 135 TWh år 2024, varav industrin drygt 44 TWh.

Hur mycket el behövs 2045?

Regeringen vill att Sverige planerar för minst 300 TWh år 2045. Svenska kraftnäts scenarier landar på 186-290 TWh 2040 och 192-333 TWh 2050.

Varför har prognoserna för elanvändningen sänkts?

Flera industriprojekt har skjutits upp eller ändrats på grund av höga investeringskostnader, högre räntor och osäkra elpriser. Svenska kraftnät sänkte spannet för 2050 från 209-365 till 192-333 TWh.

Hur elektrifieras gruvor?

Med batteri- och kabeldrivna lastare och truckar och med kontaktledningar som driver truckarna i ramper. I Bolidens gruva Rävliden minskade dieselförbrukningen med 80 procent.

Vad är det största hindret för elektrifieringen?

Elnätet. Anslutningskön till stamnätet är mer än dubbelt så stor som Sveriges högsta timförbrukning och nya ledningar tar 7-15 år att bygga.

Är Sverige mer elektrifierat än EU?

Ja. El står för omkring 33 procent av Sveriges slutliga energianvändning mot omkring 23 procent i EU, men den svenska andelen har inte ökat sedan 2014.

Vilka stöd finns för elektrifiering i industrin?

Industriklivet, som sedan 2018 beviljat omkring 8,3 miljarder kronor till 196 projekt. Förordningen om Kraftlyftet, för effektivare och mer flexibel energianvändning, gäller från 1 oktober 2026 och utlysningarna väntas.