Ellastbilar

Tunga lastbilar står för omkring en fjärdedel av vägtrafikens utsläpp i Sverige. Ellastbilen kan ändra på det: de nya modellerna går 500-600 kilometer på en laddning och kan snabbladdas under förarens lagstadgade rast. Här går vi igenom tekniken, laddningen, statistiken, stöden och EU-kraven, plus varför luftmotståndet spelar så stor roll.

Hur fungerar en ellastbil?

En ellastbil drivs av elmotorer som får strömmen från stora batteripaket under hytten och längs ramen. De senaste fjärrlastbilarna har batterier på 600-800 kWh, ungefär tio gånger mer än en vanlig elbil. Mercedes-Benz eActros 600 har 621 kWh och en räckvidd på upp till 500 kilometer med 40 tons totalvikt, enligt Daimler Truck. Volvo anger upp till 600 kilometer för FH Aero Electric.

Räckvidden beror på vikt, fart, topografi och temperatur. Med en förbrukning kring 1,2 kWh per kilometer för en fullastad fjärrbil blir batteriet det tyngsta enskilda valet för åkeriet: större batteri ger längre räckvidd men mindre nyttolast. Skogforsks enkät till branschen visade att laddinfrastruktur och räckvidd var de största hindren.

Laddning: från depå till megawatt

De flesta ellastbilar laddas i dag i depån på natten. På längre körningar används publika laddstationer för tunga fordon, som oftast ger upp till 400 kW. Kör- och vilotidsreglerna kräver 45 minuters rast efter fyra och en halv timmes körning. Det är den rasten som blir laddfönstret. Volvo anger omkring 40 minuter för att ladda FH Aero Electric från 20 till 80 procent med den snabbaste tekniken.

Nästa steg kallas MCS, Megawatt Charging System. Standarden är utformad för upp till 1 250 volt och 3 000 ampere, vilket teoretiskt ger över 3 MW, enligt branschorganisationen CharIN. Sedan 2025 har Milence en MCS-laddare i Landvetter med upp till 1 440 kW. Milence ägs av Daimler Truck, Traton och Volvo Group och har laddhubbar längs bland annat E6 och E4.

EU:s krav på laddstationer för lastbilar

EU:s förordning om infrastruktur för alternativa drivmedel ställer krav på hur tätt det ska finnas laddning för tunga fordon längs det transeuropeiska vägnätet. Kraven trappas upp fram till 2030.

Elvägar blev inte av

Under flera år testades elvägar, där lastbilen hämtar ström från vägen eller från ledningar ovanför. Trafikverket avbröt upphandlingen av en permanent elväg på E20 mellan Hallsberg och Örebro i augusti 2023 eftersom anbuden låg långt över budget. I februari 2025 strök regeringen pilotsträckan ur den nationella planen och i dag satsar Sverige i stället på laddstationer.

Hur många ellastbilar finns i Sverige 2026?

Ellastbilarna är fortfarande få men ökar snabbt. Vid slutet av 2024 fanns 879 tunga ellastbilar i trafik och vid slutet av 2025 omkring 1 600-1 800, vilket är ungefär två procent av de 86 000 tunga lastbilarna. Diesel driver fortfarande 93 procent av lastbilstrafiken.

Bland nya tunga lastbilar var 15 procent eldrivna 2025, enligt Trafikanalys. Siffran behöver förklaras. Sedan juni 2024 får el- och gaslastbilar upp till 4,25 ton köras med vanligt B-körkort och de räknas som tunga lastbilar i statistiken. Omkring två tredjedelar av de nya ellastbilarna 2025 var sådana små distributionsbilar. Bland de större lastbilarna var elandelen omkring sex procent.

Scania och Volvo dominerar den svenska marknaden för tunga ellastbilar. Volvo hade 71 procent av de tunga ellastbilarna över 16 ton i Sverige 2024 enligt företaget, medan Scania hade drygt en tredjedel av elfordonen bland tunga lastbilar 2025 enligt Mobility Sweden.

Stöd till ellastbilar

Energimyndighetens klimatpremie för tunga ellastbilar finns kvar 2026. Den gäller lastbilar över 3,5 ton som drivs med el eller vätgas i bränsleceller och ska sökas innan fordonet beställs. Stödet täcker en del av merkostnaden jämfört med en dieselbil och är högre för små och medelstora företag. I februari 2026 tog regeringen bort taket som kopplade stödet till inköpspriset för tunga ellastbilar.

Laddningen får också stöd. Energimyndighetens regionala elektrifieringspiloter ger högst 50 procent av kostnaden, 55 procent i vissa stödområden, för laddstationer vid lastning och lossning, där minst tre åkerier ska kunna ladda. Hittills har 412 sådana laddstationer beviljats stöd. Naturvårdsverkets Klimatkliv stöder publik laddning. Läs mer om laddning för personbilar i guiden om laddstolpe och snabbladdning.

EU:s krav på tunga fordon

Lastbilstillverkarna måste sänka koldioxidutsläppen från nya tunga fordon i snitt med 45 procent till 2030, 65 procent till 2035 och 90 procent till 2040 jämfört med referensåren. Kraven finns i förordningen från 2024 och beskrivs av EU-kommissionen. Tillverkare som missar målen får betala höga avgifter per gram.

Under 2026 fick tillverkarna mer flexibilitet i hur utsläppskrediter räknas fram till 2030, men målen ändrades inte och en översyn av hela regelverket är planerad till 2027. Samma regelverk kräver att 90 procent av nya stadsbussar är utsläppsfria 2030, vilket beskrivs i artikeln om elbussar.

Luftmotståndet avgör räckvidden

För en lastbil på motorväg går en stor del av energin åt till att trycka undan luften. Amerikanska energidepartementets forskning om tunga fordon kom fram till att luftmotståndet stod för omkring 65 procent av energiförbrukningen i motorvägsfart för en stor dragbil, vid omkring 105 km/h. Vid svenska hastigheter på 80-90 km/h är andelen lägre, men fortfarande stor.

Luftmotståndet växer med farten i kvadrat och effekten som krävs för att övervinna det med farten i kubik. Därför ger takluftriktare, sidokjolar och strömlinjeformade hytter mest på landsväg. För en ellastbil betyder lägre luftmotstånd direkt fler kilometer per kWh och mindre batteri för samma uppdrag, vilket förklarar varför de nya ellastbilarna fått allt mer aerodynamiska hytter. Det är samma tanke som låg bakom den smarta takluftriktare som en gång beskrevs på den här adressen.

Kostnader och elnät

En ellastbil kostar 30-60 procent mer att köpa än en dieselbil, enligt Drivkraft Sverige. Driftkostnaden blir lägre eftersom el per kilometer oftast är billigare än diesel, men det beror på elpriset, var laddningen sker och hur mycket bilen används. IVL pekade i juni 2026 på att avståndsbaserade vägavgifter som gynnar utsläppsfria lastbilar kan göra dem konkurrenskraftiga. Tyskland, Danmark och Nederländerna har redan låga eller inga vägavgifter för ellastbilar.

Elnätet är en flaskhals för depåladdningen. Tio laddpunkter på 400 kW kräver fyra megawatt samtidigt, lika mycket som en mindre industri. Handläggningstiderna för nya nätanslutningar behöver kortas, enligt branschen. Läs mer om varför nätkapaciteten blivit en nyckelfråga i artikeln om smarta elnät.

Vätgaslastbilar är ett alternativ för de längsta transporterna. De omfattas av klimatpremien och EU kräver vätgasstationer med högst 200 kilometers mellanrum längs stomvägnätet 2030, men i Sverige är de fortfarande mycket få.

Vanliga frågor

Hur långt går en ellastbil på en laddning?

Nya fjärrlastbilar anges klara 500-600 kilometer, som Mercedes-Benz eActros 600 och Volvo FH Aero Electric. Verklig räckvidd beror på vikt, fart och temperatur.

Hur många ellastbilar finns i Sverige?

Omkring 1 600-1 800 tunga ellastbilar vid slutet av 2025, ungefär två procent av de 86 000 tunga lastbilarna i trafik.

Hur stor andel av nya lastbilar är eldrivna?

15 procent av de nya tunga lastbilarna 2025, men två tredjedelar av dem var små lastbilar upp till 4,25 ton. Bland de större var andelen omkring sex procent.

Hur snabbt laddar en ellastbil?

Dagens laddare för lastbilar ger oftast upp till 400 kW. Med megawattladdning över 1 MW kan en fjärrlastbil laddas från 20 till 80 procent på omkring 40 minuter, ungefär en lagstadgad rast.

Finns det stöd för att köpa en ellastbil?

Ja. Energimyndighetens klimatpremie för tunga ellastbilar gäller 2026 och ska sökas innan lastbilen beställs.

Vad är MCS?

Megawatt Charging System, en laddstandard för tunga fordon som är byggd för över 1 MW. I Sverige finns MCS-laddning sedan 2025 vid Milence laddhubb i Landvetter.

Vad kräver EU av lastbilstillverkarna?

Nya tunga fordon ska i snitt släppa ut 45 procent mindre koldioxid 2030, 65 procent mindre 2035 och 90 procent mindre 2040 jämfört med referensåren.

Blir det elvägar i Sverige?

Inte i närtid. Upphandlingen av elvägen på E20 avbröts 2023 och pilotsträckan ströks ur den nationella planen 2025.