Vindkraft i Sverige

Sverige hade 5 720 vindkraftverk med en installerad effekt på 18 127 MW vid utgången av 2025 enligt Energimyndigheten. Vindkraften producerade 39,0 TWh el samma år, omkring 23 procent av Sveriges elproduktion. Det är mer än tio gånger så mycket som 2010, men utbyggnaden bromsar nu in: nästan alla nya ansökningar på land stoppas och regeringen har sagt nej till 24 havsparker av försvarsskäl.

Siffrorna kommer från Energimyndighetens vindkraftsstatistik och SCB:s officiella elstatistik. Vi går igenom hur vindkraften har vuxit, var verken står, vilka för- och nackdelar som är belagda och vad som gäller för tillstånd, kommunalt veto och ersättning till grannar, med de förändringar som trädde i kraft under 2026.

Hur mycket el producerar vindkraften i Sverige?

Vindkraften producerade 39,0 TWh år 2025, något mindre än rekordåret 2024 med 40,4 TWh. Minskningen berodde på svagare vindar, inte på färre verk. Antalet verk ökade med 173 och den installerade effekten med drygt 1 300 MW under 2025. Ändå producerade bara elområde SE3 mer än året innan.

Utvecklingen har gått mycket snabbt. År 2010 gav vindkraften 3,5 TWh och 2015 passerade den 16 TWh. Under åren 2020-2022 tillkom nästan 5 600 MW, den största utbyggnaden i Sveriges historia. Sedan 2024 har vindkraften mer installerad effekt än vattenkraften.

Hur stor andel av elen kommer från vindkraft?

Vindkraften, Sveriges tredje största kraftslag efter vattenkraft och kärnkraft, stod för 23,3 procent av elproduktionen år 2025 och 23,9 procent år 2024, räknat på SCB:s siffror. Andelen av den el som används inom landet är högre, omkring 29 procent år 2025, eftersom en stor del av produktionen exporteras.

Hur ofta går ett vindkraftverk för full effekt?

Kapacitetsfaktorn anger hur stor del av den teoretiskt möjliga produktionen ett kraftverk levererar under ett år. Vi har räknat på Energimyndighetens siffror: för svensk vindkraft var den omkring 28 procent år 2024 och omkring 25 procent år 2025. Nya verk med högre torn och längre blad når högre värden och Energimyndigheten räknade 2019 med omkring 36 procent för verk som togs i drift 2020.

För elsystemets kallaste timmar räknar Svenska kraftnät med betydligt mindre. Enligt regeringen antar myndigheten att 11 procent av landbaserad och 18 procent av havsbaserad vindkraft finns tillgänglig vid topplast, mot 74 procent för kärnkraft och 84 procent för vattenkraft, ett planeringsantagande och inte ett genomsnitt.

Hur många vindkraftverk finns det i Sverige?

Vid utgången av 2025 fanns 5 720 vindkraftverk i Sverige enligt Energimyndigheten, mot 5 547 året innan och 3 976 år 2019. Antalet växer långsammare än effekten, eftersom nya verk är mycket större. Medelverket hade en effekt på 1,2 MW år 2010 och 3,2 MW år 2025.

Branschorganisationen Green Power Sweden (tidigare Svensk Vindenergi) och Energiföretagen redovisar en något högre installerad effekt för 2025, 18 343 MW. Green Power Sweden räknade med drygt 18 600 MW i mitten av 2026.

Var i Sverige finns mest vindkraft?

Västernorrland är Sveriges största vindkraftslän med 824 verk, 3 477 MW och 7,9 TWh el år 2025. Därefter kommer Norrbotten med 5,1 TWh. Gävleborg, Jämtland, Västerbotten och Västra Götaland gav drygt 3 TWh var. Västra Götaland har efter Västernorrland och Norrbotten flest verk, 630 stycken, men de är i genomsnitt mindre.

Räknat i elområden ligger tyngdpunkten i SE2, mellersta Norrland, som producerade 16,1 TWh vindkraft år 2025 enligt Energiföretagen. SE3 gav 10,8 TWh, SE1 6,5 TWh och SE4 5,4 TWh. I SE4 i södra Sverige stod vindkraften år 2024 för 53 procent av den el som producerades i elområdet.

Vilka är fördelarna med vindkraft?

Naturvårdsverket har samlat forskningsläget i sina frågor och svar om vindkraft, där det framgår att stål och järn står för den största delen av ett vindkraftverk och kan återvinnas och att betongfundamenten kan krossas till fyllnadsmaterial. För bladen pågår utvecklingen av återvinningsmetoder och hittills har få verk avvecklats i Sverige.

Hur påverkar vindkraft buller, fåglar och rennäring?

Buller och infraljud

Riktvärdet för ljud från vindkraft är 40 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostäder, även fritidshus, oavsett tid på dygnet. Naturvårdsverket har inte hittat belägg för att infraljud från vindkraftverk påverkar hälsan. Enligt SCB bodde omkring 31 000 personer inom 800 meter från ett vindkraftverk år 2020.

Fåglar och fladdermöss

Naturvårdsverket anger att i genomsnitt 5 till 10 fåglar dör per verk och år, de flesta småfåglar. För fladdermöss visar studier i Europa och Nordamerika 10 till 15 döda per verk och år. Svenska siffror saknas. Den känsligaste perioden för fladdermöss är mitten av juli till mitten av september och då kan verken stängas av vid låga vindhastigheter, så kallat fladdermusstopp.

Rennäring och försvar

Rennäringens riksintressen täcker omkring 18 procent av Sveriges landyta och försvarets intressen omkring 30 procent. Under 2014-2019 var rennäringen avslagsgrund för 6 procent av ansökningarna och 9 procent av verken enligt Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nulägesbeskrivning. Försvarsmakten låg bakom 7 procent av de avslagna ansökningarna men 39 procent av de avslagna verken. Försvaret var också skälet när regeringen sa nej till havsparkerna i Östersjön och Bottenhavet.

Hur får man tillstånd att bygga vindkraft?

1. Samråd.Bolaget samråder med länsstyrelsen, kommunen, berörda myndigheter och allmänheten om var verken ska stå.
2. Miljökonsekvensbeskrivning och ansökan.En miljökonsekvensbeskrivning tas fram om natur, ljud, landskap, fåglar och andra intressen. Arbetet tar ofta sex till tolv månader.
3. Prövning.Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation prövar ansökan efter kungörelse och remiss. Parker i den ekonomiska zonen till havs prövas av regeringen.
4. Kommunens tillstyrkan.Kommunen måste säga ja för att tillstånd ska kunna ges till landbaserad vindkraft.
5. Beslut och överklagande.Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Hela processen tar ofta flera år.

Vad är det kommunala vetot för vindkraft?

Enligt 16 kapitlet 4 § miljöbalken får tillstånd till en vindkraftsanläggning bara ges om kommunen där den ska byggas har tillstyrkt den. Regeln gäller sedan 1 augusti 2009, då dubbelprövningen enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken avskaffades för större anläggningar. Vetot gäller även när länsstyrelsen bedömer att projektet i övrigt uppfyller kraven.

Vetot används allt oftare. Enligt Green Power Sweden stoppades i genomsnitt 68 procent av projekten av kommunerna 2021-2024 och under 2025 stoppades 43 av 46 projekt, vilket motsvarade 593 av 606 planerade verk. Under 2025 fick bara 3 av 18 prövade projekt och 12 av 194 verk tillstånd. Under första halvåret 2026 beviljades 4 av 19 ansökningar.

Försöken att reformera vetot har inte lett någonvart: en proposition 2022 om att kommunen skulle besluta inom nio månader avslogs av riksdagen. Regeringen har i stället valt ekonomiska incitament och skriver att den nya ersättningen inte påverkar vetot eller det kommunala självstyret.

Vad får kommuner och närboende i ersättning för vindkraft 2026?

Kommuner med vindkraft får sedan 2025 ett statsbidrag fördelat efter installerad effekt, enligt regeringen 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026, medan beloppet för 2027 är beräknat till 400 miljoner kronor. Piteå fick mest, 81,2 miljoner kronor.

Närboende har rätt till ersättning sedan 1 juli 2026 enligt lagen om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Regeringens frågor och svar om framtida vindkraft beskriver hur ersättningen beräknas: ägaren till en bostad nära ett verk får en andel av verkets intäkter och andelen minskar med avståndet räknat i verkshöjder. För ett verk som är 250 meter högt omfattas bostäder inom omkring 2,5 km.

Lagen gäller verk som kommunen har tillstyrkt efter 6 november 2025 och vars tillstånd vunnit laga kraft efter 1 juli 2026, så befintliga verk omfattas inte. Bostadsägaren måste själv anmäla sitt anspråk skriftligen varje år, senast i februari året efter. En utredning om rätt till inlösen av bostäder nära vindkraft ska vara klar senast 1 april 2027.

Hur går det för havsbaserad vindkraft?

Sverige har bara ett fåtal små havsbaserade vindparker. Den största är Lillgrund i Öresund med 48 verk och 110 MW, byggd 2007-2008. Ingen ny havspark har byggts sedan 2013. Regeringen har till och med juli 2026 beviljat sex havsparker och avslagit 26, enligt regeringens sammanställning.

Den 4 november 2024 avslog regeringen 13 parker i Östersjön med hänvisning till försvaret. Den 16 juli 2026 avslogs ytterligare 11 parker, samtidigt som Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i Skagerrak fick tillstånd. Vidar ska bli flytande och Fyrskeppet kan ge 8 till 11 TWh per år. Båda ska enligt besluten vara färdiga senast 2036.

Hur har vindkraften i Sverige vuxit?

1. 1983Näsudden på Gotland tas i drift, ett provverk på 2 MW med ett 77 meter högt torn.
2. 2003Elcertifikatsystemet införs och ger stöd till ny förnybar el, bland annat vindkraft.
3. 2007Vindkraften passerar 1 TWh per år.
4. 2009Det kommunala vetot införs i miljöbalken.
5. 2015Produktionen passerar 16 TWh.
6. 2020-2022Rekordutbyggnad med nästan 5 600 MW på tre år.
7. 2024Vindkraften får mer installerad effekt än vattenkraften och ger 40,4 TWh. Regeringen avslår 13 havsparker.
8. 1 juli 2026Lagen om intäktsdelning till närboende träder i kraft.
9. 16 juli 2026Två havsparker beviljas och 11 avslås.

Elcertifikatsystemet har betalat ut certifikat värda omkring 70 miljarder kronor sedan 2003 och målet om 46,4 TWh ny förnybar el till 2030 nåddes redan 2021. Anläggningar som tagits i drift efter 2021 får inga certifikat och i juni 2026 fick Energimyndigheten i uppdrag att föreslå hur systemet kan avslutas i förtid. Utbyggnaden bärs i dag av marknadspriset på el.

Hur ser framtiden ut för svensk vindkraft?

Utbyggnaden planar ut. Green Power Sweden räknar med 19 578 MW vid utgången av 2028, bara omkring 1 000 MW mer än i dag. Organisationen beskrev andra kvartalet 2026 som ett nollkvartal utan nya turbinbeställningar. Under hela 2025 beställdes knappt 30 MW. Samtidigt väntar 11,5 GW land- och havsvind på miljötillstånd, motsvarande omkring 31 TWh per år.

Om utbyggnaden tar fart igen beror på fyra saker: hur kommunerna använder vetot när intäktsdelningen börjar gälla, om havsvinden får ett statligt stöd eller ett auktionssystem, hur elpriset utvecklas och var Försvarsmakten kan acceptera nya verk. Utredningen SOU 2024:89 har föreslagit ett system där staten pekar ut områden till havs och förslaget bereds i Regeringskansliet.

Visste du att

• Ett län ger en femtedel av vindkraften.Västernorrland producerade 7,9 TWh vindkraftsel år 2025, omkring 20 procent av hela Sveriges vindkraft.
• Verken har blivit nästan tre gånger större.Medeleffekten per verk var 1,2 MW år 2010 och 3,2 MW år 2025 enligt Energimyndighetens siffror.
• Vindkraften dominerar i söder.I elområde SE4 stod vindkraften för 53 procent av den el som producerades år 2024.
• Nästan alla nya projekt stoppas.Under 2025 sa kommunerna nej till 43 av 46 vindkraftsprojekt enligt Green Power Sweden.

Vanliga frågor

Hur många vindkraftverk finns i Sverige?

Sverige hade 5 720 vindkraftverk vid utgången av 2025 enligt Energimyndigheten. Den installerade effekten var 18 127 MW.

Hur mycket el producerade vindkraften 2025?

Vindkraften producerade 39,0 TWh el år 2025 enligt SCB, mot 40,4 TWh år 2024. Minskningen berodde på svagare vindar trots fler verk.

Hur stor andel av Sveriges el kommer från vindkraft?

Vindkraften stod för 23,3 procent av Sveriges elproduktion år 2025 och 23,9 procent år 2024.

Vilket län har mest vindkraft?

Västernorrland har mest vindkraft, med 824 verk, 3 477 MW och 7,9 TWh el år 2025. Därefter kommer Norrbotten med 5,1 TWh.

Vad är det kommunala vetot?

Enligt 16 kapitlet 4 § miljöbalken får tillstånd till vindkraft bara ges om kommunen tillstyrker. Regeln gäller sedan 1 augusti 2009 och är oförändrad.

Får grannar till vindkraftverk ersättning?

Ja, för nya verk. Sedan 1 juli 2026 får bostadsägare inom nio verkshöjder från ett verk 0,5 till 2,5 promille av verkets intäkter, skattefritt för privatbostäder. Lagen gäller verk som tillstyrkts efter 6 november 2025.

Hur länge håller ett vindkraftverk?

Ett vindkraftverk konstrueras normalt för 20 till 25 år, ibland upp till 30 år, enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket.

Dödar vindkraftverk många fåglar?

Naturvårdsverket anger att i genomsnitt 5 till 10 fåglar dör per verk och år, de flesta småfåglar. För fladdermöss är siffran 10 till 15 per verk och år enligt utländska studier.

Varför har regeringen sagt nej till havsbaserad vindkraft?

Regeringen avslog 13 havsparker i november 2024 och 11 i juli 2026 med hänvisning till att de skulle försämra försvarsförmågan. Totalt har sex havsparker fått tillstånd.

Hur mycket buller får ett vindkraftverk ge?

Riktvärdet är 40 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostäder, även fritidshus, oavsett tid på dygnet.