Energikällor: förnybara och icke förnybara källor i Sverige, EU och världen

Sverige får sin energi från fler källor än de flesta tror. Kärnbränsle och biobränslen är de två största posterna i tillförseln, oljan ligger trea och vind och sol växer snabbt. Enligt Eurostat är Sverige det land i EU som har högst andel förnybar energi. Här går vi igenom alla energikällor, vilka som räknas som förnybara och hur mixen ser ut i Sverige, EU och världen.

Vad är en energikälla?

En energikälla är en resurs i naturen som kan omvandlas till el, värme eller drivmedel. Vind, sol, råolja och uran är exempel. Det som tillverkas av människan, som el och fjärrvärme, räknas som sekundär energi och kallas ofta energibärare.

Skillnaden mellan energi, energikälla och energibärare förklaras närmare i artikeln vad är energi.

Förnybara och icke förnybara energikällor

Förnybara energikällor förnyas hela tiden i naturen och tar inte slut när vi använder dem. Icke förnybara energikällor finns i en begränsad mängd i jordskorpan och har bildats under mycket lång tid.

Kärnkraften är ett specialfall. Uran är en ändlig resurs och kärnkraft räknas därför inte som förnybar, men den ger nästan inga direkta växthusgasutsläpp under drift. Den kallas därför ofta fossilfri.

Sveriges energikällor i siffror

Tillförseln var 512,1 terawattimmar 2024, enligt Energimyndighetens årliga energibalans. Kärnbränslet var största posten med 141,7 terawattimmar, tätt följt av biobränslena med 134,9. Av kärnbränslets energi redovisades 91,0 terawattimmar som förluster, främst värme som kyls bort.

Posterna övriga bränslen och primär värme blandar flera slags energi. De går inte att sortera in som förnybara eller fossila utan närmare uppgifter.

Källorna en och en

Vattenkraft

Vattenkraften gav 64,5 terawattimmar i tillförseln 2024 och 68,6 terawattimmar el 2025 enligt Energiföretagen. Den är Sveriges största elkälla och kan regleras efter behov. Dammarna påverkar miljön lokalt i älvarna. Läs mer i artikeln om vattenkraft.

Vindkraft

Vindkraften har vuxit från 33,1 terawattimmar 2022 till 40,4 terawattimmar 2024. Elproduktionen 2025 var 38,9 terawattimmar. Hur ett modernt verk är uppbyggt beskrivs i artikeln om vindkraftverk.

Solkraft

Solkraften är den minsta av de stora förnybara källorna men växer snabbast. Tillförseln ökade från 2,0 till 4,1 terawattimmar mellan 2022 och 2024. Installerad effekt var 4 808 megawatt 2024 enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos. Energiföretagens elstatistik för 2025 anger 3,0 terawattimmar i tabellen per elområde och 4,4 terawattimmar i översikten.

Bioenergi

Biobränslen gav 134,9 terawattimmar 2024 och är den största förnybara posten. Förbränningen ger utsläpp av koldioxid. Biobränslen är därmed den näst största posten i hela tillförseln, efter kärnbränsle. Biobränslen och torv har ökat med över 200 procent sedan 1970 enligt Ekonomifakta.

Geotermi, vågor och tidvatten

Geotermisk energi är stabil men kräver rätt geologiska förutsättningar. Den har ingen egen post i den svenska energibalansen. Våg- och tidvattenkraft räknas som förnybara men syns inte som egna poster i statistiken. Mer om tekniken finns i artikeln om geotermisk energi.

Kärnkraft

Kärnkraften gav 44,8 terawattimmar el 2025 enligt Energiföretagens tabell. Kärnbränslet är ändå den största posten i tillförseln, eftersom förlusterna på 91,0 terawattimmar 2024 räknas in. Bara ungefär en tredjedel blir el.

Olja, kol och naturgas

Råolja och petroleumprodukter gav 114,8 terawattimmar 2024 och används mest som fordonsbränsle. Oljeanvändningen har minskat med nästan 70 procent sedan 1970. Kol och koks, 16,2 terawattimmar, används knappt för el och värme i Sverige utan främst i stålindustrin. Natur- och stadsgas gav 10,5 terawattimmar. Metanläckage är en stor utsläppskälla för naturgas.

Hur stor andel av Sveriges energi är förnybar?

• Sverige
• EU-27

EU mäter förnybart som andel av den bruttoslutliga energianvändningen. Sveriges andel var 62,8 procent 2024, högst i EU, enligt Eurostat. Den största delen kommer från fast biomassa, vattenkraft och vind. Därefter följde Finland med 52,1 och Danmark med 46,8 procent.

Andelen sjönk från 66,4 procent 2023. Nedgången sammanfaller med att reduktionsplikten för bensin och diesel sänktes till 6 procent den 1 januari 2024. Enligt Konjunkturinstitutet minskade då inblandningen av biokomponenter i dieseln. I den slutliga energianvändningen ökade petroleumprodukterna från 71,0 till 85,2 terawattimmar medan biobränslena minskade från 92,6 till 82,4. Provisoriska siffror för 2025 visar 65,4 procent.

Förnybar el

För el är andelen ännu högre. Eurostat anger att 88,1 procent av Sveriges el var förnybar 2024 och preliminärt 89,2 procent 2025. Elproduktionen 2025 var 166,9 terawattimmar enligt Energiföretagens tabell per elområde.

EU: långt kvar till målet

EU som helhet nådde 25,2 procent förnybart 2024, en ökning med 0,7 procentenheter från året innan. Målet för 2030 är 42,5 procent. För att nå det krävs en ökning med 2,9 procentenheter per år 2025-2030, enligt Eurostat. Lägst andel hade Belgien med 14,3 procent, Luxemburg med 14,7 och Irland med 16,1 procent.

Världens energimix

Den globala energitillförseln passerade 600 exajoule för första gången 2025 och ökade med 1,7 procent. Fossila bränslen stod för 86,2 procent, den lägsta andelen hittills, enligt Energy Institutes Statistical Review of World Energy i sammanställning av Carbon Brief.

Förnybart var den källa som växte mest, med 3,3 exajoule. Olja ökade med 2,5 och gas med 2,4 exajoule. Kolanvändningen nådde rekordnivån 166 exajoule. Solkraften växte med 30 procent och stod för 71 procent av ökningen av förnybart. De energirelaterade koldioxidutsläppen steg med 1,1 procent till 35 806 miljoner ton, enligt en sammanställning från Institute for Energy Research.

Energy Institute har bytt metod. Förnybar el räknas nu som producerad el, medan fossila bränslen räknas efter sitt energiinnehåll. Andelarna för sol och vind blir därför lägre än i äldre upplagor och går inte att jämföra rakt av.

Världens elproduktion 2025 dominerades av kol med 32,6 procent och gas med 21,9 procent. Vattenkraft gav 13,9, kärnkraft 8,8, sol 8,7 och vind 8,4 procent. Siffrorna är Energy Institutes och återges här via Institute for Energy Research. Tankesmedjan Ember kommer fram till ungefär samma bild, med 33,0 procent kol och 33,8 procent förnybart i världens elproduktion.

Vilka energikällor växer framöver?

I Sverige har vind och sol ökat snabbast de senaste åren, medan biobränslena minskade 2024. I världen står solkraften för den största ökningen. Vågkraft är fortfarande på försöksstadiet, ett exempel finns i artikeln om CorPower och vågkraft.

Vanliga frågor

Vilka är de förnybara energikällorna?

Sol, vind, vatten, bioenergi, geotermi samt våg- och tidvattenkraft.

Vilka energikällor är icke förnybara?

Kol, olja, naturgas och uran som används i kärnkraft.

Är kärnkraft förnybar?

Nej, uran är en ändlig resurs. Kärnkraft ger nästan inga direkta växthusgasutsläpp i drift och kallas ofta fossilfri.

Hur stor andel av Sveriges energi är förnybar?

62,8 procent 2024 enligt Eurostat, högst i EU. Preliminärt 65,4 procent 2025.

Hur stor andel av EU:s energi är förnybar?

25,2 procent 2024. Målet är 42,5 procent till 2030.

Vilken är Sveriges största energikälla?

I tillförseln 2024 var kärnbränsle störst med 141,7 terawattimmar, tätt följt av biobränslen med 134,9. För el är vattenkraften störst.

Hur mycket av världens energi är fossil?

86,2 procent år 2025 enligt Energy Institute.

Hur mycket av Sveriges el är förnybar?

88,1 procent 2024 enligt Eurostat.