Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Framtidens gröna energi kan odlas i Norrland

I ett unikt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) jobbas det för fullt med att förvandla en vild växt till en produktiv oljegröda vars olja lämpar sig till HVO-diesel. Fältkrassing går att odla längre norrut än någon annan oljeväxt.

Uppdaterad: 2019-05-07 Publicerad: 2018-12-18

Text: Cecilia Gustafsson, Anna Lehrman Bild: Cecilia Gustafsson

Det var en och annan som höjde på ögonbrynen, och desto fler som skakade på huvudet, när den framlidne forskaren Arnulf Merker bestämde sig för att domesticera den vilda växten fältkrassing för två decennier sedan. Tanken var att ta fram en ny oljegröda anpassad för vårt nordliga klimat. Fältkrassingen är nämligen extremt vinterhärdig vilket gör att den kan övervintra och vara produktiv så långt upp som i Umeå. Efterfrågan på vegetabiliska oljor ökar och i dagsläget odlas det långt ifrån tillräckligt med oljegrödor för att kunna tillgodose behoven.

Efterfrågan på vegetabiliska oljor ökar och i dagsläget odlas det långt ifrån tillräckligt för att kunna tillgodose behoven.

Här i Sverige har vi, historiskt sett, varit ganska konservativa när det kommer till introduktion av nya grödor. Detsamma gäller egentligen i världens alla länder. Och anpassning av grödor för att få dem att klara klimatet längre norrut i Sverige sker idag i väldigt liten skala vilket ger våra lantbrukare i denna region ett begränsat utbud av grödor och sorter som klarar av deras förutsättningar. Tittar man närmare på befintliga oljegrödor finns det inga som bär sig ekonomiskt under sådana förutsättningar.

Den vilda versionen av fältkrassing, växer sedan länge på flera platser i Sverige, och kan kanske ses som ett ogräs av vissa. Men fler och fler börjar inse möjligheterna när domesticeringen nu kommit in på upploppet och reella avkastningssiffor från fältförsök kan presenteras – och det finns flera fördelar. Fältkrassingen är tvåårig och sås förslagsvis tillsammans med vårkorn. På vintern fungerar den som kvävefälla för att sedan skördas följande säsong. Det här tvååriga systemet har många fördelar för ekosystemet eftersom det minskar näringsläckage, jorderodering och eventuellt även användningen av ogräsbekämpningsmedel. Och som bonus skulle fröresterna kunna användas som proteinfoder.

Det här tvååriga systemet har många fördelar för ekosystemet.

När hydrerad vegetabilisk oljediesel tillverkas används oftast råvaror som palmolja, slaktavfall, raps och tallolja. Men få har väl undgått palmoljans omstridda effekter på miljön. Oljan som utvinns från fältkrassingens frö kan, såsom den är sammansatt i skrivande stund, inte användas som livsmedel. Däremot lämpar den sig ypperligt som råmaterial för just HVO-diesel. Med fortsatt forskning och utveckling bedömer vi att oljehalten i fältkrassingens frön, såväl som skörden, kan öka till nivåer som skulle innebära fördubblade oljevolymer.

Fältkrassingen skulle vara ett välkommet tillskott, speciellt i det norrländska odlingslandskapet, med positiva effekter för landsbygden, den enskilda lantbrukaren, lokala företag och inte minst ekosystem och klimat. Nu hoppas vi att det blir fler som höjer på ögonbrynen – och nickar.

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.