Biobränsle

Biobränslen är den största förnybara energikällan i Sverige och en stor del kommer från skogen i Norrland. Flis, pellets, svartlut från massabruken och biodrivmedel som HVO och etanol värmer hus, driver industrier och tankas i bilar. Här är fakta om vilka biobränslen som finns, hur mycket som används, var råvaran kommer ifrån och varför skogsbränslets klimatnytta är omdiskuterad.

Vad är biobränsle?

Biobränsle är bränsle som framställts av biomassa, det vill säga material från växter, träd och djur. Det kan vara fast, flytande eller gasformigt och Energimyndigheten delar in biobränslena i tio kategorier i sin statistik, från oförädlade trädbränslen som flis och bark till biogas och den biologiska delen av hushållsavfallet.

Skillnaden mot bioenergi är liten: bioenergi är energin som utvinns ur biomassa och biobränslet är det material som eldas eller tankas. Läs översikten om bioenergi och artikeln om biogas för mer om de delarna.

Grot, flis och svartlut

Grot står för grenar och toppar och kallas ibland skogens tredje sortiment, efter timmer och massaved. Det samlas in efter avverkning, flisas och eldas i värmeverk. Uttaget ska anmälas till Skogsstyrelsen. Stubbar skördas bara i mycket liten omfattning.

Svartlut (avlut) är en restprodukt när massabruken kokar ut fibrerna ur veden. Den eldas i sodapannor som ger ånga och el till bruket och återvinner kemikalierna. Ur svartluten utvinns även råtallolja, som blir råvara till förnybar diesel.

Hur mycket biobränsle används i Sverige 2026?

År 2024 användes 134,9 TWh biobränslen i Sverige, enligt Energimyndighetens statistik. Det motsvarar omkring 27 procent av den totala energianvändningen. Branschorganisationen Svebio anger en högre andel eftersom el och fjärrvärme från biobränslen räknas in i den slutliga användningen.

Industrin är den största användaren med 59,5 TWh, vilket var 39 procent av industrins energianvändning 2024. Massa- och pappersindustrin står för merparten. Fjärrvärmen använde 38,9 TWh och biobränslen och avfall utgör tillsammans den absoluta merparten av bränslena i svensk el- och värmeproduktion, där fossila bränslen bara stod för 3,4 procent. Läs hur det fungerar i artikeln om fjärrvärme.

Användningen minskade kraftigt 2024, från 149,6 TWh året innan. Biobränslen i transporter sjönk med omkring 9 TWh efter att reduktionsplikten sänktes och höga priser på skogsbränsle minskade användningen i övriga sektorer, medan användningen av fossil diesel ökade med nästan 12 TWh.

Pellets

Sverige tillverkade omkring 1,57 miljoner ton pellets 2024, enligt PelletsFörbundet. Den svenska marknaden var 1,65 miljoner ton, varav drygt 300 000 ton importerades. Villorna köper ungefär en femtedel och resten går till fastigheter, industrier och värmeverk.

Biodrivmedel

Biodrivmedel är biobränslen för fordon, fartyg och flyg. HVO dominerar stort i Sverige. Under 2025 användes 9,05 TWh HVO, omkring 64 procent av alla biodrivmedel. Biogas, etanol, FAME och biobensin utgör resten.

HVO tillverkas genom att vegetabiliska oljor, fetter eller tallolja behandlas med vätgas och kan ersätta diesel helt. FAME, där RME av raps är vanligast, blandas in i diesel. Etanol blandas in i bensin. Biogas uppgraderad till biometan används i gasbilar och bussar.

Reduktionsplikten

Reduktionsplikten tvingar drivmedelsleverantörerna att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel. Den infördes 2018 och var som högst 30,5 procent för diesel 2022 och 2023. År 2024 sänktes den till 6 procent och från 1 juli 2025 gäller 10 procent för både bensin och diesel, enligt Energimyndighetens sida om reduktionsplikten. Leverantörerna kan även tillgodoräkna sig el som säljs vid publika laddstationer.

Förändringarna syns i statistiken. Den förnybara andelen av drivmedlen i vägtrafiken föll från 30,0 procent 2023 till 16,4 procent 2024 och steg till 19,1 procent 2025. Styrmedelsutredningen föreslog i maj 2026 att plikten höjs till 21 procent 2028 och 25 procent 2030, men förslaget är inte beslutat.

Var kommer råvaran ifrån?

Den mesta råvaran till biodrivmedlen är importerad och bara 13,8 procent av de biodrivmedel som användes i Sverige 2025 var tillverkade av svensk råvara, räknat som energi. Andelen har legat mellan 9 och 15 procent sedan 2016, mot 33 procent 2011.

EU:s förnybartdirektiv ställer hållbarhetskrav på biodrivmedlen. Grödebaserade drivmedel får bara räknas in upp till ett tak och drivmedel med hög risk för indirekt förändrad markanvändning som palmolja ska fasas ut ur målen till 2030. I Sverige gäller de nya reglerna från 1 juli 2025. Flyget har ett eget EU-krav: minst 2 procent hållbart flygbränsle 2025 och 70 procent 2050.

Norrland och skogens biobränslen

En stor del av massa- och sågverksindustrin, som ger restprodukterna, ligger längs Norrlandskusten. SunPine i Piteå är världens största producent av råtalldiesel och gjorde rekordåret 2025 med 17 procent högre produktion än året innan.

SCA levererar råtallolja från bruken i Östrand, Obbola och Munksund till ett bioraffinaderi i Göteborg som SCA är delägare i tillsammans med St1. Vid Setras sågverk utanför Gävle startade Pyrocell 2021 tillverkning av pyrolysolja av sågspån, som Preem raffinerar till förnybar diesel och bensin i Lysekil. Restprodukterna från skogsindustrin blir på så sätt drivmedel.

Är biobränsle koldioxidneutralt?

Frågan är omdiskuterad eftersom koldioxiden släpps ut direkt när ett träd eldas, medan ett nytt träd binder den igen först under sin uppväxt. Hur lång tid det tar och vad som hade hänt om skogen fått stå kvar styr klimatnyttan.

Skogens kolsänka har varierat kraftigt. Enligt Naturvårdsverkets statistik över markanvändningssektorn minskade upptaget under 2010-talet på grund av lägre tillväxt, hög avverkning och insektsskador. År 2024 var nettoupptaget 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, 8 miljoner ton mer än året innan, bland annat för att avverkningen var den lägsta på tio år.

För att skydda marken och den biologiska mångfalden bör minst 20 procent av groten lämnas kvar på hygget. Askan från förbränningen bör återföras till skogen när uttaget är stort, vilket Skogsstyrelsen beskriver på sin sida om skogsbränsle.

Fördelar och nackdelar med biobränsle

Biobränslena blir sannolikt viktiga även framåt, men användningen flyttar. Elektrifieringen av bilar minskar behovet av biodrivmedel på vägarna, medan flyg, sjöfart och tung industri kan behöva mer. Hur mycket skogen klarar att leverera utan att kolsänkan och mångfalden tar skada avgör hur stor rollen blir.

Vanliga frågor

Vad är biobränsle?

Bränsle av biomassa, till exempel trädbränslen som flis, grot, pellets och ved, svartlut från massaindustrin, biodrivmedel som HVO och etanol samt biogas.

Hur mycket biobränsle används i Sverige?

134,9 TWh år 2024, omkring 27 procent av den totala energianvändningen. Industrin är den största användaren med 59,5 TWh.

Vilket är det vanligaste biobränslet?

Oförädlade trädbränslen som flis, grot och bark, med 51,3 TWh 2024. Därefter kommer avlutar från massaindustrin med 47,6 TWh.

Vad är skillnaden mellan biobränsle och biodrivmedel?

Biodrivmedel är de biobränslen som används till transporter, till exempel HVO, FAME, etanol och biogas. HVO stod för omkring 64 procent av biodrivmedlen i Sverige 2025.

Vad gäller för reduktionsplikten 2026?

10 procent för både bensin och diesel sedan 1 juli 2025. Styrmedelsutredningen har föreslagit 21 procent 2028 och 25 procent 2030, men det är inte beslutat.

Kommer biodrivmedlen från Sverige?

Till liten del. Bara 13,8 procent av de biodrivmedel som användes 2025 var tillverkade av svensk råvara.

Är biobränsle koldioxidneutralt?

Det är omstritt. Forskare vid SLU menar att ett skogsbruk i balans inte tillför något nytt kol, medan Lunds universitet och EASAC pekar på att förbränningen ger utsläpp direkt som tar årtionden att binda igen.

Hur mycket pellets tillverkas i Sverige?

Omkring 1,57 miljoner ton 2024. Den svenska marknaden var 1,65 miljoner ton, varav drygt 300 000 ton importerades.