Fossila bränslen

Fossila bränslen är kol, olja och fossilgas, som har bildats av rester från växter och djur som under miljontals år omvandlats av tryck och värme i jordskorpan. När de förbränns frigörs kol som har varit bundet under mycket lång tid och blir koldioxid i atmosfären. Fossila bränslen stod för 86 procent av världens energitillförsel år 2025. I Sverige var andelen knappt 29 procent år 2024, halva nivån jämfört med 1970.

Vi förklarar vad fossila bränslen är, hur de bildas och hur mycket energi och koldioxid de ger. Vi går också igenom hur stor del av energin de står för i Sverige och världen, varför de är ett problem, hur länge de räcker och vad som ersätter dem.

Vad är fossila bränslen?

Fossila bränslen består av kolväteföreningar, ämnen som är uppbyggda av kol och väte. De har bildats av rester från växter och smådjur som under miljontals år täckts av sediment och omvandlats av tryck och värme, enligt Naturvårdsverkets faktasida om fossila bränslen. Eftersom bildningen tar så lång tid räknas de inte som förnybara: det vi förbränner har tagit miljontals år att bilda. Kolvätena finns i fast form som kol, i flytande form som olja och i gasform som fossilgas.

Naturvårdsverket anser att torv bör betraktas som ett fossilt bränsle, trots att torv bildas betydligt snabbare än kol och olja. Fossilgas och naturgas är samma sak. Begreppet fossilgas används allt oftare för att skilja den från biogas, som också består av metan men bildas av nytt organiskt material.

Hur mycket energi och koldioxid ger fossila bränslen?

En liter fossil diesel innehåller 10 kWh energi och ger 2,54 kilo koldioxid när den förbränns, enligt Drivkraft Sveriges beräkningsfaktorer. Räknat över hela livscykeln, från utvinning och raffinering till förbränning, ger bensin och diesel 94 gram koldioxidekvivalenter per megajoule, vilket är EU:s jämförelsevärde för fossila drivmedel.

Kol och torv ger mest koldioxid per kWh. Naturgas ger minst bland de fossila bränslena, omkring en tredjedel mindre än stenkol per kWh. Därför har ett byte från kol till gas minskat utsläppen i många länder. Gasen är ändå fossil och metan som läcker vid utvinning och transport är en stark växthusgas.

Hur stor del av världens energi är fossil?

Fossila bränslen stod för 86 procent av världens totala energitillförsel år 2025, enligt Energy Institutes Statistical Review of World Energy 2026. Energitillförseln ökade med 1,7 procent. Användningen av olja steg till 103 miljoner fat per dag. Både gas och kol ökade också.

De globala utsläppen av energirelaterad koldioxid nådde ett nytt rekord på nära 38,4 miljarder ton år 2025, en ökning med 0,4 procent enligt IEA. Det var den lägsta ökningstakten sedan 2021. Fossilgasen stod för den största ökningen, medan utsläppen från kol planade ut och Kinas utsläpp minskade med omkring 0,5 procent. Samtidigt stod förnybar energi och kärnkraft för nästan 60 procent av ökningen av energianvändningen.

Kol är fortfarande den största enskilda källan till världens el. År 2025 kom 32,6 procent av elproduktionen från kol och 21,9 procent från gas, enligt Energy Institutes statistik. Solkraften stod för 8,7 procent och växer snabbast.

Fossila bränslen i Sverige

Fossila bränslen stod för knappt 29 procent av Sveriges tillförda energi år 2024, enligt Ekonomifakta. Andelen har halverats sedan 1970. Tillförseln av råolja och oljeprodukter har minskat med nästan 70 procent under samma period. En stor del av minskningen beror på att oljan i stort sett har försvunnit från uppvärmningen av hus och från fjärrvärmen.

Transporterna är den sektor som är mest beroende av fossila bränslen. Transporternas fossila andel har sjunkit från 94,5 procent 2006 till 69,5 procent 2023 genom biodrivmedel och elbilar. I fjärrvärmen är de fossila bränslena nästan borta och utgjorde 2,7 procent av den tillförda energin år 2025. Elproduktionen i Sverige är nästan helt fossilfri tack vare vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Sveriges utsläpp av växthusgaser

Sveriges utsläpp av växthusgaser var 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025, enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik. Det är omkring 3 procent mindre än 2024 och omkring 34 procent mindre än 1990. Inrikes transporter stod för drygt en tredjedel av utsläppen, omkring 17 miljoner ton. Industrin stod för knappt en tredjedel.

Utsläppen från inrikes transporter minskade med 4 procent 2025 och med 19 procent mellan 2010 och 2025. Enligt Naturvårdsverket räcker inte den takten för att nå målet för 2030. Utsläppen behöver minska med ytterligare omkring 10,6 miljoner ton till 2030.

Varför är fossila bränslen ett problem?

• Klimatet.När fossila bränslen förbränns frigörs kol som har legat bundet i jordskorpan i miljontals år. Koldioxiden förstärker växthuseffekten. Jordens medeltemperatur var 1,1 grader högre under 2011-2020 än under 1850-1900, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
• Luften.Förbränning ger partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Världshälsoorganisationen WHO beräknar att föroreningar i utomhusluften orsakade 4,2 miljoner förtida dödsfall år 2019. Siffran gäller alla luftföroreningar, inte bara de från fossila bränslen.
• Beroendet.Sverige har ingen egen produktion av olja, kol eller fossilgas och måste importera allt. Energikriser och krig kan snabbt höja priserna och hota försörjningen.
• Ändliga resurser.Fossila bränslen bildas inte i takt med att de används och kommer på sikt att bli dyrare att utvinna.

De samlade utsläppen av koldioxid från 1850 till 2019 var omkring 2 400 miljarder ton, enligt IPCC:s syntesrapport. Eftersom uppvärmningen hänger nära ihop med de samlade utsläppen räcker det inte att minska dem: för att stoppa uppvärmningen måste utsläppen nå netto noll.

Hur länge räcker de fossila bränslena?

Ett vanligt mått är hur många år de kända reserverna skulle räcka med dagens produktion. Vid utgången av 2020 räckte de bevisade reserverna av olja i omkring 54 år, gas i omkring 49 år och kol i omkring 139 år, enligt de senaste beräkningarna som energibolaget BP publicerade. Energy Institute, som tog över statistiken, publicerar inte längre reservdata.

Siffrorna betyder inte att oljan tar slut om 54 år. Reserverna ändras när nya fyndigheter hittas, när tekniken förbättras och när priserna ändras. Produktionen ändras också. Den viktigaste begränsningen för fossila bränslen är inte hur mycket som finns kvar i marken, utan hur mycket som kan förbrännas om klimatmålen ska nås.

Vad ersätter fossila bränslen?

Elektrifiering är den viktigaste vägen bort från fossila bränslen. Elbilar, värmepumpar och elektrifierad industri använder fossilfri el i stället för olja, kol och gas. En elmotor är också betydligt effektivare än en förbränningsmotor, så det behövs mindre energi totalt.

Där elektrifiering är svår används biobränslen och biogas. Inom stålindustrin kan vätgas ersätta kol, vilket vi beskriver i artikeln om HYBRIT och fossilfritt stål. Laddhybrider minskar användningen av bensin om de laddas ofta, men ger liten nytta om de oftast körs på bensin.

Vilka styrmedel minskar användningen?

1. Klimatmålen.Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. Utsläppen från inrikes transporter, utom flyget, ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
2. Reduktionsplikten.Bensin och diesel måste blandas med biodrivmedel som minskar utsläppen. Plikten sänktes till 6 procent 2024 och höjdes till 10 procent från 1 juli 2025. El från laddstationer får nu räknas in.
3. Utsläppshandel.EU:s nya utsläppshandel för vägtransporter och byggnader, ETS2, ska vara i full drift från 1 januari 2028. Svenska bränslebolag som omfattas släppte ut 20,3 miljoner ton koldioxid år 2025.
4. Skatter.Koldioxidskatten infördes 1991 och har tillsammans med energiskatten gjort fossila bränslen dyrare för uppvärmning och industri.

Detaljerna om målen finns hos Naturvårdsverket. Etappmålen innebär att utsläppen utanför EU:s utsläppshandel ska minska med 63 procent till 2030 och 75 procent till 2040 jämfört med 1990.

Fossila bränslen 2026: vart är världen på väg?

Användningen av fossila bränslen ökar fortfarande i världen, men långsammare. Under 2025 ökade energianvändningen med 1,3 procent enligt IEA, som räknar annorlunda än Energy Institute. Lågutsläppskällor stod för nästan 60 procent av ökningen. Solkraften ensam stod för mer än en fjärdedel. I takt med att förnybar el och elektrifiering växer väntas användningen av kol och olja vända nedåt, men takten är omdiskuterad.

Vanliga frågor

Vad är fossila bränslen?

Fossila bränslen är kol, olja och fossilgas som har bildats av rester från växter och djur som under miljontals år omvandlats av tryck och värme i jordskorpan.

Vilka är de fossila bränslena?

De viktigaste är kol och råolja, med produkter som bensin, diesel och eldningsolja. Dit hör också fossilgas. Naturvårdsverket anser att även torv bör betraktas som ett fossilt bränsle.

Hur bildas fossila bränslen?

Rester av växter och plankton täcktes av lera och sand och omvandlades under miljontals år av tryck och värme till kol, olja och gas.

Är naturgas ett fossilt bränsle?

Ja. Naturgas och fossilgas är samma sak. Den består mest av metan och har bildats på samma sätt som olja.

Är torv ett fossilt bränsle?

Naturvårdsverket anser att torv bör betraktas som ett fossilt bränsle, trots att torv bildas snabbare än kol och olja. Torv ger mest koldioxid per kWh av de bränslen som vi jämför.

Hur stor del av världens energi kommer från fossila bränslen?

86 procent av världens energitillförsel år 2025 enligt Energy Institute. Siffran är beräknad med en ny metod och kan inte jämföras med äldre siffror runt 80 procent.

Hur stor del av Sveriges energi är fossil?

Knappt 29 procent av den tillförda energin år 2024. Andelen har halverats sedan 1970.

Varför är fossila bränslen dåliga för miljön?

När de förbränns frigörs koldioxid som förstärker växthuseffekten. Förbränningen ger också luftföroreningar som partiklar och kväveoxider.

Vad är skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen?

Fossila bränslen har bildats under miljontals år och förnyas inte. Förnybara bränslen som biobränslen och biogas kommer från växter som har tagit upp koldioxid nyligen och kan växa upp igen.