Stegra: grönt stål i Boden, ägare, tidsplan och läget nu

Stegra bygger ett av Europas största projekt för stål där kol ersätts med vätgas från fossilfri el. Anläggningen i Boden har blivit ett test av hela den gröna industrisatsningen i Norrbotten: elektrolysanläggningen är installerad och kunderna har skrivit avtal. Men kostnaderna har stigit och starten har skjutits upp flera gånger. Här är vad Stegra är, hur processen fungerar, vilka som äger bolaget och hur läget ser ut i oktober 2026.

Vad är Stegra?

Stegra grundades 2020 under namnet H2 Green Steel och bytte namn 2024. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Bygget utanför Boden i Norrbotten startade 2022. Bolaget beskriver sig som ett industriellt uppskalningsbolag som bygger sin första storskaliga anläggning för grön vätgas, grönt järn och grönt stål.

Planen är att tillverka cirka 2,5 miljoner ton stål per år i första etappen och nå 5 miljoner ton per år till 2030, enligt besked från finansieringen 2024. Bolaget räknar med upp till 95 procent lägre utsläpp än stål från masugn. Produkten är platt stål i stora rullar för fordonsindustri, bygg, energi och tunga transporter.

Så tillverkas grönt stål i Boden

Vanligt stål görs i masugn där kol tar bort syret ur järnmalmen och blir koldioxid. I Boden sköter vätgas samma uppgift och restprodukten blir vatten.

1. Vätgas ur vatten. Elektrolysörer delar vatten till vätgas och syrgas med fossilfri el från elnätet.
2. Direktreduktion. Vätgasen leds in i ett högt reduktionstorn där den tar bort syret ur järnmalmspellets. Resultatet kallas järnsvamp.
3. Ljusbågsugn. Järnsvampen smälts tillsammans med skrot i elektriska ljusbågsugnar till flytande stål.
4. Valsning. Stålet gjuts och valsas till platt stål som levereras i rullar till kunderna.

I början körs ljusbågsugnarna främst på skrot, innan den vätgasbaserade järnsvampen kommer igång i full skala. Reduktionstornet var omkring 120 meter högt i juni 2026 och ska bli 145 meter, enligt SVT. Samma grundprincip används i LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls projekt i Gällivare och Luleå, som beskrivs i artikeln om HYBRIT och fossilfritt stål.

Elektrolysen är hjärtat

Elektrolysanläggningen består av 37 moduler från thyssenkrupp nucera som levererades i över 800 containrar. Installationen startade i maj 2025. Den sista modulen var på plats i början av april 2026 och därefter följde provning och idrifttagning. Effekten anges till drygt 700 megawatt, men uppgifterna varierar mellan 700 och 740 megawatt.

Elbehovet är stort. Uniper har avtal om att leverera 6 terawattimmar el till Stegra under sex år, 2027-2032. Avtalet säkrar en del av elförsörjningen när anläggningen ska upp i drift.

Vilka köper stålet?

Ungefär hälften av den första årsvolymen var såld i bindande avtal på fem till sju år redan i januari 2024, bland annat till Volvo, Scania, Mercedes-Benz, BMW och ZF. Fordonsindustrin vill sänka utsläppen i sina leverantörskedjor och är därför tidig köpare av fossilfritt stål.

Under hösten 2026 har Stegra tecknat ett avtal med Google om certifikat för stålets låga utsläpp, motsvarande upp till 91 000 ton stål från det första produktionsåret. Bolaget utvecklar också tillsammans med partner ett så kallat book-and-claim-system, där köpare kan tillgodoräkna sig stålets låga utsläpp separat från den fysiska leveransen.

Finansieringen: från 6,5 miljarder euro till nytt kapitalbehov

I januari 2024 tog bolaget in 4,75 miljarder euro: 4,2 miljarder i lån, 300 miljoner i eget kapital och 250 miljoner i bidrag från EU:s innovationsfond. Tillsammans med tidigare pengar hade projektet då säkrat omkring 6,5 miljarder euro. Riksgälden beslutade i december 2023 om en kreditgaranti för lån på 1,2 miljarder euro. Enligt Realtid har även den tyska staten ställt en exportgaranti.

Kostnaderna steg och finansieringen blev svårare. Bolaget tog på sig egen infrastruktur som järnväg och hamn, makroläget blev tuffare och ett statligt investeringsstöd i miljardklassen från Naturvårdsverket blev inte av. Under hösten 2025 och vintern 2025-2026 minskade aktiviteten kraftigt och många entreprenörer lämnade bygget.

Den 14 april 2026 kom en principöverenskommelse om 1,4 miljarder euro, omkring 15 miljarder kronor, ledd av Wallenberg Investments tillsammans med Temasek och IMAS. Rundan stängdes den 24 juni och konsortiet, där också Bolero och SEB-stiftelsen ingår, blev majoritetsägare. Wallenberg Investments har omkring 38,5 procent av rösterna i det nya ägarbolaget. Leif Johansson, tidigare vd för Volvo, blev ny styrelseordförande.

Hundra dagar senare, efter en genomgång av projektet, kom beskedet att mer pengar behövs och att kostnaderna är väsentligt högre än vad som antogs i juni. Stegra har inte sagt hur mycket som saknas, men enligt uppgifter i Affärsvärlden rör det sig om minst 10 miljarder kronor.

När startar produktionen?

Tidsplanen har flyttats flera gånger. I januari 2024 planerades start 2025, i november 2024 talades om drift 2026 och i oktober 2025 flyttades starten till början av 2027. Sedan april 2026 är tidsplanen under översyn och bolaget vill inte ange något datum, enligt TT via TV4.

1. 2020H2 Green Steel grundas.
2. 2022Bygget i Boden startar.
3. Jan 2024Omkring 6,5 miljarder euro säkrat. Start planeras 2025.
4. 2024Namnbyte till Stegra.
5. Nov 2024Elavtal med Uniper om 6 TWh 2027-2032.
6. Okt 2025Starten flyttas till början av 2027.
7. Apr 2026Alla 37 elektrolysmoduler installerade. Principavtal om 1,4 miljarder euro.
8. Jun 2026Rundan stängs och Wallenbergkonsortiet blir majoritetsägare.
9. Sep 2026Nytt kapitalbehov. Håkan Buskhe utses till vd.
10. 6 okt 2026Ny projektorganisation. Projektdirektören lämnar bolaget.
11. 1 nov 2026Buskhe tillträder som vd.

I september 2026 skrev bolaget att tidsplanen för den gröna stålproduktionen ligger fast, utan att nämna något datum. På bygget var målet i juni att nå 4 000-5 000 personer, ungefär dubbelt så många som då.

Riskerna och jämförelsen med Northvolt

Många har jämfört Stegra med batteritillverkaren Northvolt, som gick i konkurs i mars 2025 efter problem med att få igång produktionen och växande kostnader. Likheterna finns: ny teknik i enorm skala, stora lån, statligt stöd och en tidsplan som inte höll.

En skillnad är att Stegra säljer en råvara som redan har en stor marknad, medan Northvolt behövde lösa svåra produktionsproblem i varje cell. Om Stegra lyckas blir Boden ett av de första ställena i världen där stål i miljontonsskala tillverkas med vätgas. Bakgrunden till hur forskning blir industri finns i artikeln om energiforskning.

Vad betyder Stegra för elsystemet?

Stålverket blir en mycket stor elkund och är en del av förklaringen till att elanvändningen väntas öka kraftigt i norr. För jämförelse räknar LKAB med att enbart demonstrationsanläggningen i Gällivare behöver omkring 5 terawattimmar mer el per år före 2030. Det ställer krav på nya elnät och mer produktion, som beskrivs i artikeln om elektrifiering.

EU har strikta regler för när vätgas får kallas förnybar, bland annat krav på att elen ska komma från nya förnybara källor och matcha produktionen i tid och plats. Reglerna finns hos Europeiska kommissionen.

Vanliga frågor

Vad är Stegra?

Ett svenskt bolag, grundat 2020 som H2 Green Steel, som bygger en anläggning för grön vätgas, järnsvamp och stål i Boden.

När startar produktionen?

Inget datum är fastställt. Senast kommunicerat var början av 2027 och i september 2026 beskrev bolaget tidsplanen som oförändrad.

Har Stegra gått i konkurs eller rekonstruktion?

Nej, inte enligt några uppgifter per den 13 oktober 2026. Bolaget behöver mer kapital och de största ägarna har sagt att de är positiva till att delta.

Vem äger Stegra?

Ett konsortium lett av Wallenberg Investments med Temasek, IMAS, Bolero och SEB-stiftelsen är majoritetsägare sedan juni 2026. Tidigare ägare som Altor finns kvar.

Hur mycket stål ska tillverkas?

Cirka 2,5 miljoner ton per år i första etappen med mål om 5 miljoner ton per år till 2030.

Hur stor är elektrolysen?

Drygt 700 megawatt fördelat på 37 moduler från thyssenkrupp nucera.

Vilka köper stålet?

Bland andra Volvo, Scania, Mercedes-Benz, BMW och ZF, med avtal på fem till sju år.

Vem är vd för Stegra?

Håkan Buskhe från den 1 november 2026. Han efterträder Henrik Henriksson som blir rådgivare.