Energiforskning i Sverige

En tredjedel av de utsläppsminskningar som världen behöver till 2050 kräver teknik som ännu inte finns på marknaden. Det gör forskning och innovation till en förutsättning för energiomställningen. Här är hur mycket Sverige satsar på energiforskning, vart pengarna går, vilka stora program som finns och varför steget från laboratorium till fabrik ofta är det svåraste.

Hur mycket satsar staten på energiforskning?

Statens energiforskning finansieras främst via anslaget Energiforskning i budgetens utgiftsområde för energi. Energimyndigheten fördelar pengarna. För 2026 föreslog regeringen 1 528 miljoner kronor, 120 miljoner mindre än budgeten för 2025, enligt budgetpropositionen för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 1 603 miljoner kronor per år.

I nominella tal har anslaget legat i stort sett stilla sedan 2020, mellan 1 411 och 1 648 miljoner kronor. Eftersom priserna har stigit under samma period har anslaget minskat i fasta priser. Regeringens forskningsproposition från december 2024 ökar de samlade anslagen till forskning och utveckling med 6,5 miljarder kronor till 2028, men anslaget Energiforskning får ingen egen stor förstärkning.

Vart går pengarna?

Under 2024 betalade Energimyndigheten ut 1 212 miljoner kronor till forskning och innovation fördelat på nio temaområden. Mer än 900 projekt fick stöd och 441 vetenskapliga artiklar publicerades. Anslaget finansierade helt eller delvis 1 434 personer. Myndighetens andel av projektens totala finansiering sjönk till 43 procent, vilket betyder att företag och andra finansiärer stod för en större del.

• Universitet och högskolor59 %
• Näringsliv23 %
• Forskningsinstitut12 %
• Övriga6 %

Diagrammet visar fördelningen 2023 enligt budgetpropositionen för 2025. Elproduktion och elsystem var det största temat med 24 procent av pengarna, följt av transportsystemet med 19 procent och bioenergi med 15 procent. Byggnader i energisystemet fick 10 procent.

Kärnkraften växer i portföljen

Energimyndigheten betalade ut omkring 104 miljoner kronor till projekt inom kärnteknik och strålsäkerhet 2024, en ökning med nästan 160 procent. Av 26 projekt om framtida fossilfri elproduktion handlade 14 om kärnkraft, bland annat fjärde generationens reaktorer. Forskningspropositionen ger också Vetenskapsrådet 20-45 miljoner kronor per år till kärnteknisk grundforskning 2025-2028. Bakgrunden finns i artikeln om kärnkraft.

Stora program och satsningar

• Batterier. Batterifondsprogrammet 2017-2027 omfattar omkring 280 miljoner kronor till återvinning och batterier för elsystem och fordon. Forskningspropositionen förstärker batteriforskningen via Vinnova och RISE med sammanlagt drygt 400 miljoner kronor till 2028.
• Industrins omställning. Industriklivet stöder fossilfria processer. HYBRIT fick 3,1 miljarder kronor 2023 till en demonstrationsanläggning för fossilfri järnsvamp i Gällivare.
• Impact Innovation. En gemensam satsning av Energimyndigheten, Formas och Vinnova med program som Net Zero Industry, som siktar på 75 procent lägre utsläpp och energianvändning i industrin till 2035.
• Energiforsk. Branschens forskningsbolag, ägt av Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Svenska kraftnät och Nordion Energi, med program om elnät, kärnkraft, sol, vind, vattenkraft och värme.

EU:s forskningspengar

EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, har en budget på över 95 miljarder euro för 2021-2027, enligt Vinnova. Svenska forskare och företag söker pengar i konkurrens med resten av Europa.

För steget från forskning till industri finns EU:s innovationsfond, som finansieras med intäkter från utsläppshandeln och är ett av världens största program för att demonstrera ny klimatsmart teknik. HYBRIT-konsortiet fick 143 miljoner euro därifrån.

Från idé till marknad: dödens dal

Internationella energiorganet IEA bedömer att omkring 35 procent av de utsläppsminskningar som krävs till 2050 kommer från teknik som ännu inte finns på marknaden, enligt dess färdplan för nettonoll. Det är mycket teknik som ska ta sig från laboratorium till fabrik på kort tid.

Steget mellan en lyckad pilot och den första kommersiella anläggningen kallas ofta dödens dal. Forskningspengar räcker inte och privata investerare tycker att risken är för stor. HYBRIT visar trappan: forskning och en pilotanläggning med stöd från Energimyndigheten, sedan en demonstrationsanläggning med stöd från Industriklivet och EU:s innovationsfond. Läs mer i artikeln om HYBRIT och fossilfritt stål.

Exemplen åt andra hållet är också tydliga. Northvolt visade att även en svensk innovation med stort stöd kan falla när kostnaderna och tidsplanen inte håller. Vågkraften har klarat svåra tester till havs men väntar fortfarande på kommersialisering.

Vad krävs för att forskningen ska accelerera omställningen?

Pengarna är bara en del av svaret: lika viktigt är att forskningen hänger ihop med resten av energipolitiken. Energimyndigheten har i ett remissvar varnat för att det skulle få betydande negativa konsekvenser för omställningen om energiforskningen skildes från myndighetens övriga arbete med energisystemet.

1. Stabila pengar över tid. Ett anslag som varierar från år till år gör det svårt att bygga långsiktiga forskningsmiljöer.
2. Stöd hela vägen till marknad. Demonstrationsanläggningar och första kommersiella fabriker behöver riskdelning, inte bara forskningsbidrag.
3. Tydliga prioriteringar. Energimyndighetens strategiska prioritering för 2025-2028 pekar ut riktningen, men den behöver följas av politiska beslut om var Sverige ska vara ledande.
4. Samarbete med industrin. Att näringslivets andel av finansieringen växer visar att företagen är beredda att satsa när forskningen är relevant.

Sverige har ett gott utgångsläge med stark industri, mycket fossilfri el och forskningsmiljöer i världsklass inom batterier, bioenergi och elnät. Om energiforskningen ska accelerera omställningen behöver den behandlas som en investering i framtida konkurrenskraft, inte som en budgetpost som kan pressas. Den politiska bakgrunden finns i artikeln om energipolitik.

Vanliga frågor

Hur mycket satsar staten på energiforskning 2026?

Regeringen föreslog 1 528 miljoner kronor på anslaget Energiforskning, mot 1 648 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Vem fördelar pengarna till energiforskning?

Energimyndigheten. Under 2024 betalades 1 212 miljoner kronor ut till över 900 projekt.

Vilka får stödet?

Under 2023 gick 59 procent till universitet och högskolor, 23 procent till näringslivet och 12 procent till forskningsinstitut.

Vad innebär forskningspropositionen 2024?

Anslagen till forskning och utveckling ökar med totalt 6,5 miljarder kronor till 2028, med riktade satsningar på bland annat batterier och kärnteknisk grundforskning.

Satsar Sverige på kärnkraftsforskning?

Ja. Energimyndigheten betalade ut omkring 104 miljoner kronor till kärnteknik och strålsäkerhet 2024, nästan 160 procent mer än året innan.

Vad är HYBRIT?

Ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall sedan 2016 för fossilfritt stål med vätgas. Industriklivet beviljade 3,1 miljarder kronor 2023 till en demonstrationsanläggning.

Hur mycket av omställningen hänger på ny teknik?

IEA bedömer att omkring 35 procent av utsläppsminskningarna till 2050 kräver teknik som inte finns på marknaden i dag.

Vad är Horisont Europa?

EU:s ramprogram för forskning och innovation 2021-2027 med en budget på över 95 miljarder euro.