Bioenergi i Sverige

Bioenergi är energi från biomassa: ved, flis, bark, returlutar från massabruken, avfall, biogas och biodrivmedel. Sverige använde 134,9 TWh bioenergi år 2024 enligt Energimyndigheten, vilket motsvarar 26 procent av landets totala energitillförsel. Bara kärnbränslet var större räknat på tillförsel. Industrin använder mest, följd av fjärrvärmen.

Bioenergin har vuxit mer än något annat energislag i Sverige sedan 1970-talet. Då gav biobränslen 43 TWh, medan oljan stod för 336 TWh av en total tillförsel på 442 TWh. I dag är bioenergin enligt Energimyndighetens årliga energibalans nästan lika stor som oljan och kärnkraften. Mellan 2023 och 2024 sjönk den ändå tydligt och skälet var politiskt snarare än tekniskt.

Vad är bioenergi?

Bioenergi är energi som utvinns ur biomassa: material från växter och djur som har bundit koldioxid ur luften genom fotosyntes. När biomassan förbränns eller rötas frigörs energin och koldioxiden igen. I Sverige kommer det mesta från skogen, i form av restprodukter från sågverk och massabruk samt grenar och toppar från avverkningar.

Biomassan blir energi på tre sätt: den förbränns i pannor och kraftvärmeverk och ger värme och el, den rötas till biogas eller den förädlas till flytande drivmedel som HVO, biodiesel och etanol.

Hur stor del av Sveriges energi är bioenergi?

Svaret beror på hur man räknar och därför förekommer siffror mellan 23 och 39 procent i debatten. Energimyndighetens totala energitillförsel var 512,1 TWh år 2024 och biobränslena stod för 134,9 TWh eller 26 procent. Kärnbränslet räknas där som tillförd värme och omkring 91 TWh av det försvinner som förluster i kylvattnet. Räknat på nyttiggjord energi är bioenergin därför större än kärnkraften.

I den slutliga användningen, det vill säga den energi som hushåll, industri och transporter köper, var biobränslen 82,4 TWh av 353,3 TWh (23 procent). Den siffran omfattar bara bioenergi som används direkt. Bioenergi som först har omvandlats till fjärrvärme eller el räknas där som fjärrvärme och el. Branschorganisationen Svebio räknar även in den delen och kom för 2022 fram till 39,3 procent.

Var används bioenergin i Sverige?

Industrin: 59,5 TWh

Med 59,5 TWh år 2024 är industrin den största användaren av bioenergi. Bioenergin var också industrins största energislag med 39 procent av el och bränslen. Massa- och pappersindustrin står för nästan hälften av industrins hela energianvändning och den eldar till stor del med sina egna restprodukter: bark, spån och returlutar.

Returlutar (avlutar) är det största enskilda bioenergibränslet i Sverige. När ved kokas till massa löses ligninet upp i en vätska. Vätskan bränns sedan i sodapannor för att återvinna kemikalierna och ta vara på energin. Avlutarna gav 47,6 TWh år 2024, omkring 35 procent av all bioenergi.

Fjärrvärme och kraftvärme: 52,5 TWh

Fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk använde 38,9 TWh biobränsle för värmeproduktion och 13,6 TWh för elproduktion år 2024. Av all bränsleinsats för el och värme utanför kärnkraften var trädbränslen 49,5 procent, avfall 28,7 procent och avlutar, tallolja och tallbeck 10,5 procent. Fossila bränslen stod bara för 3,4 procent.

Kraftvärmen ger el på vintern när den behövs mest, medan värmekraften totalt är en liten men stabil del av Sveriges elproduktion, omkring 12 TWh per år. Det mesta av bränslet är biobränsle och avfall.

Bostäder och transporter

Hushåll och servicenäringar använde 12,3 TWh bioenergi år 2024, främst ved och pellets i villor. Transporterna använde 10,6 TWh biodrivmedel, omkring hälften av nivån året innan, vilket förklarar större delen av bioenergins minskning.

Vilka råvaror blir bioenergi?

De oförädlade trädbränslena kommer från tre källor. Industrins biprodukter som sågspån, bark och torrflis gav 27,0 TWh år 2024, primära skogsbränslen som grenar och toppar (grot), stamvedsflis och brännved 23,1 TWh och returträflis 5,0 TWh. Toppen nåddes 2022 med 65,1 TWh och produktionen har minskat sedan dess.

Sverige är nästan självförsörjande på fasta biobränslen. Knappt 5 procent av de oförädlade trädbränslena byggde på importerad råvara år 2024 enligt Energimyndigheten. För flytande biodrivmedel är bilden den motsatta: en stor del av råvaran till HVO kommer från andra länder. Energigrödor som salix odlas på en liten areal och står för en marginell del.

Varför minskade bioenergin 2024?

Bioenergin minskade från 149,6 TWh år 2023 till 134,9 TWh år 2024. Nästan hela minskningen satt i biodieseln, som föll med 10,1 TWh. Skälet var att reduktionsplikten för bensin och diesel sänktes till 6 procent den 1 januari 2024, från 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel året innan.

Energimyndigheten konstaterade i januari 2026 att fossila bränslen ökade kraftigt i energianvändningen 2024. Biodrivmedlen i transporterna minskade med omkring 9 TWh, medan den fossila dieseln ökade med nästan 12 TWh. Trafikverket beräknade att vägtrafikens utsläpp steg med 18 procent, från 12,8 till 15,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Vad gäller för reduktionsplikten nu?

Sedan 1 juli 2025 är reduktionsplikten 10 procent för både bensin och diesel. Regeringen kombinerade höjningen med sänkt skatt på drivmedel, med hänvisning till Sveriges åtaganden mot EU. Enligt den nya förordningen får el från publika laddstationer räknas in. År 2025 steg användningen av biodrivmedel till 14,1 TWh. Vilka nivåer som gäller efter 2026 avgör regering och riksdag, så kontrollera alltid Energimyndighetens sida om reduktionsplikten för aktuellt läge.

Är bioenergi klimatneutral?

Bioenergi räknas som förnybar och koldioxidneutral i EU:s energistatistik, eftersom koldioxiden som släpps ut vid förbränningen tas upp igen när ny skog växer. Frågan är när det sker. Ett träd som avverkas för att bli energi släpper ut sin koldioxid på ett ögonblick, medan det tar decennier för ny skog att binda samma mängd.

Debatten har två sidor. Skogsnäringen och Svebio menar att svensk bioenergi främst bygger på restprodukter som annars skulle ruttna eller brännas utan nytta och att skogsbruket ökar tillväxten. Miljöorganisationer som WWF och Naturskyddsföreningen menar att ökat uttag minskar skogens kolsänka och hotar den biologiska mångfalden och att biomassan hellre bör bli trävaror och material än bränsle.

Kolsänkan går att följa i statistiken. Naturvårdsverket redovisar att nettoupptaget i markanvändningssektorn var omkring 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024, mot ett genomsnitt på 56 miljoner ton sedan 1990. Upptaget sjönk under ett tiotal år men har ökat igen eftersom avverkningen 2023 och 2024 var den lägsta på tio år. Sveriges åtagande mot EU för 2030 är ett nettoupptag på knappt 49 miljoner ton och regeringens prognos från 2024 visar att det kan bli svårt att nå.

EU:s förnybartdirektiv RED III skärper kraven på skogsbiomassa. Energimyndigheten bedömer i sin vägledning från november 2025 att de flesta kriterierna kan verifieras på nationell nivå för svensk skogsbiomassa. Två kriterier om urskog och gammal skog måste ändå kontrolleras hos varje leverantör, eftersom svensk lag inte säkerställer dem fullt ut.

Vad är bio-CCS och hur går det i Värtan?

Bio-CCS (BECCS) betyder att koldioxiden från förbränning av biomassa fångas in och lagras permanent. Eftersom koldioxiden ursprungligen kom från atmosfären blir resultatet negativa utsläpp. Sverige är ett av få länder där tekniken byggs i full skala.

Stockholm Exergi bygger en anläggning vid kraftvärmeverket i Värtan som ska fånga 800 000 ton koldioxid per år. I januari 2025 vann bolaget Energimyndighetens omvända auktion och tilldelades statligt stöd på drygt 20 miljarder kronor under högst 15 år, räknat från det att lagringen börjar. Europeiska investeringsbanken lånar ut 260 miljoner euro. Driften är planerad till 2028 och koldioxiden ska lagras under Nordsjöns botten.

Kan bioenergin klara två tredjedelar av Sveriges energiförsörjning?

Den tanken har förts fram av bioenergibranschen. I sin färdplan från 2020 bedömde Svebio att tillgången på bioenergi kan öka med minst 100 TWh, så att bioenergin skulle kunna stå för mer än hälften av Sveriges energibehov 2045. Det är ett potentialscenario från en intresseorganisation, inte en prognos från en myndighet. Två tredjedelar, som den tidigare krönikans rubrik talade om, går inte att belägga i officiell statistik eller prognoser.

Utvecklingen går åt andra hållet i dag. Bioenergin har minskat från 153,7 TWh år 2022 till 134,9 TWh år 2024 och produktionen av oförädlade trädbränslen har sjunkit sedan toppen 2022. Hur mycket bioenergin kan växa beror på tre saker som ingen säkert kan förutse: hur mycket skogen får avverkas med hänsyn till kolsänkan, hur stor efterfrågan blir på biomassa till material och kemikalier och vilken nivå politiken sätter för biodrivmedel.

Bioenergin är 2026 fortfarande en av de största energikällorna i Sverige och den bidrar starkt till att Sverige har EU:s högsta andel förnybar energi. Enligt Eurostat var andelen 62,8 procent år 2024, mot 25,2 procent i genomsnitt i EU.

Hur har bioenergin vuxit sedan 1980-talet?

• 198351,7 TWh
• 199061,3 TWh
• 200083,6 TWh
• 2010127,1 TWh
• 2020140,7 TWh
• 2022153,7 TWh
• 2024134,9 TWh

Användningen av biobränslen nästan tredubblades mellan 1983 och 2022. Ökningen kom i industrin och fjärrvärmen och efter 2018 också i transporterna, när reduktionsplikten för bensin och diesel infördes. Massabrukens returlutar har funnits med hela tiden och är fortfarande den stabilaste delen.

Visste du att

• Massabruken eldar med sina egna rester.Returlutarna från massatillverkningen gav 47,6 TWh år 2024, mer än all svensk vindkraft samma år.
• Fjärrvärmen är nästan fossilfri.Av bränslet till el och värme utanför kärnkraften var bara 3,4 procent fossilt år 2024.
• Bioenergin sjönk på ett år.Mellan 2023 och 2024 minskade bioenergin med 14,7 TWh, mest för att biodieseln halverades när reduktionsplikten sänktes.
• Sverige leder EU i förnybart.Med 62,8 procent förnybar energi 2024 hade Sverige den högsta andelen i EU, enligt Eurostat.

Vanliga frågor

Vad är bioenergi?

Bioenergi är energi från biomassa, till exempel ved, flis, bark, returlutar från massabruk, biogent avfall, biogas och biodrivmedel. Biomassan har bundit koldioxid genom fotosyntes och ger värme, el eller drivmedel när den förbränns, rötas eller förädlas.

Hur mycket bioenergi använder Sverige?

Sverige använde 134,9 TWh bioenergi år 2024 enligt Energimyndigheten, mot 149,6 TWh år 2023 och 153,7 TWh år 2022.

Hur stor andel av Sveriges energi är bioenergi?

Bioenergin var 26 procent av Sveriges totala energitillförsel år 2024. Räknat på den direkta slutliga användningen var andelen 23 procent. Svebio, som även räknar in bioenergi som omvandlats till fjärrvärme och el, anger 39,3 procent för 2022.

Vilken sektor använder mest bioenergi?

Industrin använder mest, 59,5 TWh år 2024. Därefter kommer fjärrvärmen med 38,9 TWh och elproduktionen med 13,6 TWh.

Vad är returlutar?

Returlutar (avlutar) är en restprodukt som uppstår när ved kokas till massa. Lutarna bränns i sodapannor i massabruken och gav 47,6 TWh år 2024, omkring 35 procent av Sveriges bioenergi.

Importerar Sverige biobränsle?

Lite fast biobränsle importeras. Knappt 5 procent av de oförädlade trädbränslena byggde på importerad råvara år 2024. Flytande biodrivmedel som HVO bygger till stor del på importerad råvara.

Varför minskade biodrivmedlen 2024?

Reduktionsplikten sänktes till 6 procent den 1 januari 2024. Biodrivmedlen i transporterna minskade från 23,8 TWh år 2023 till 12,5 TWh år 2024 och den fossila dieseln ökade.

Vad är reduktionsplikten i dag?

Reduktionsplikten är 10 procent för både bensin och diesel sedan 1 juli 2025. Nivåerna efter 2026 beslutas av regering och riksdag.

Är bioenergi klimatneutral?

Bioenergi räknas som koldioxidneutral i EU:s energistatistik, eftersom ny skog tar upp koldioxiden igen. Kritiker pekar på att det tar decennier och att ökat uttag kan minska skogens kolsänka. Det är en öppen vetenskaplig och politisk fråga.

När startar bio-CCS i Värtan?

Stockholm Exergis anläggning för bio-CCS i Värtan planeras starta 2028. Den ska fånga 800 000 ton koldioxid per år och har tilldelats statligt stöd på drygt 20 miljarder kronor under högst 15 år.