Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Energipolitiken styrs av manliga normer”

Vi kan lära oss mycket av energiomställningen under 1970- och 80-talen. Det menar forskaren Martin Hultman på Chalmers som undersökt hur genusaspekter kan påverka energipolitiken.

Uppdaterad: 2018-04-05 Publicerad: 2018-04-05

Text: Johan Wickström Bild: Ulrika Ernström

”Energiområdet på 1980-talet var ett sällsynt utpräglat machosystem i kvadrat.”

Citatet kommer från Birgitta Dahl, som var miljö- och energiminister under slutet av 1980-talet. Hon var bland annat en av nyckelpersonerna bakom den vinnande linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft 1980: avveckling med förnuft. En linje som förespråkade att kärnkraften successivt skulle ersättas med alternativa energikällor (men även fossila som naturgas och kol). 1990 revs dock detta upp och den kärnkraftsvänlige Rune Molin från LO tog över ministerposten.

Det finns fortfarande en underliggande manlig industriell norm i energipolitiken med fokus på det storskaliga.

Episoden belyser en vändpunkt i energipolitiken. Men bortom detta finns andra strukturella aspekter av utvecklingen, menar forskaren Martin Hultman på Chalmers. Han har undersökt två centrala kvinnor i energipolitiken under 1970- och 80-talet: dels Birgitta Hambraeus som var en av de drivande i centerns energipolitiska linje under 1970-talet, dels socialdemokraten Birgitta Dahl.

Det här var en dynamisk tid. Miljörörelserna var starka, engagemanget var stort inför och efter kärnkraftsomröstningen; Miljöpartiet bildades 1981 och alltfler partier förflyttade sina positioner i mer miljömässig riktning.
– Det har knappt funnits någon forskning kring genusvetenskapliga aspekter på energipolitiken. Visst vet vi att det alltid varit och är mansdominerat. Men vad betyder detta? Hur har dessa två kvinnor drivit sin politik i denna bransch, säger Martin Hultman.

I forskningsprojektet som finansieras av Energimyndigheten har han, tillsammans med kollegorna Jonas Anshelm och Ann-Sofie Kall, undersökt de två politikernas personliga arkiv. Birgitta Dahls efterlämnade handlingar, manuskript, tal och korrespondens finns på Arbetarrörelsens arkiv, medan Birgitta Hambraeus motsvarande material finns på Riksarkivet.

Bakom dessa hyllmeter av handlingar har Martin Hultman fått syn på den vardagliga politiken med alla dess utmaningar och begränsningar.
– Båda politikerna driver, vid olika tillfällen, en politik som många är överens om skulle behövas idag, det vill säga mot en småskalig och förnybar framtid. Birgitta Hambraeus på 70-talet medan Birgitta Dahl tar upp det under 80-talet, fast med en lite annan inriktning.

Båda kvinnorna möter tufft motstånd från framför allt manliga företrädare, kopplade till fackförbunden och storindustrin.
– Ofta är det en nedvärderande ton i kommunikationen, ibland rena hot och tillmälen. Birgitta Dahl kan till exempel få höra att hon är en ”arg höna”, säger Martin Hultman.

Både vindkraft och fjärrvärme lyftes från det småskaliga och lokala till det storskaliga.

Under 90-talet sker en omsvängning av synen på förnybara lösningar. Då kommer det förnybara in i politikens centrum eftersom det kan inordnas i storskaliga idéer och ramverk, menar Martin Hultman.
– Både vindkraft och fjärrvärme lyftes från det småskaliga och lokala till det storskaliga. Det var starten på en ny typ av ideologi, en slags ekomodernism som går ut på att vi kan fortsätta leva som förut bara vi ändrar på utsläppen i slutet av kedjan. Tekniken omskapades i linje med idéerna, säger Martin Hultman.

Det betydde att företag som till exempel Vattenfall och Volvo kunde gå från att ha beskrivits som motståndare till förändring till att bli en av de drivande i denna omställning.

Martin Hultman använder begreppet ekomodern maskulinitet för denna omsvängning: ”en form som marginaliserar konfliktdimensionen och förordar emissionslösningar på bekostnad av systemförändringar.” Urtypen för ekomodern maskulinitet finner Hultman i actionhjälten Arnold Schwarzenegger som under sin tid som guvernör i Kalifornien transformeras till en miljöhjälte genom att satsa på förnybara storskaliga lösningar.

– Det finns fortfarande en underliggande manlig industriell norm i energipolitiken med fokus på det storskaliga. Det intressanta är om och hur detta går att ändra. Och här tror jag att vi kan lära oss en del av exemplen från 70- och 80-talet, säger Martin Hultman.

– På den tiden hade inte minst kvinnor en väldigt tydlig vision om framtiden och kraftfulla tillhörande politiska förslag. Idag ser jag hur regeringar vacklar fram och tillbaka med olika stödformer hit och dit. För tio år sen var det dieselbilar, idag är det elbilar som ska lösa transportsystemets utsläpp

Exemplen visar att vi försöker lösa utmaningarna i slutet av kedjan. Men det Martin Hultman menar behövs är en mer grundläggande omställning av samhället tidigare i kedjan: hur vi bor, transporterar oss och arbetar något som tydligt fanns med i de politiska visionerna för trettio år sedan.

Fakta

Martin Hultman

Ålder: 41.

Bor: Göteborg.

Jobb: Docent i teknik-, vetenskap- och miljöstudier på Chalmers.

På nattduksbordet: Joanna Macy, Active Hope: How to Face the Mess We’re in Without Going Crazy och Kari Marie Norgaard, Living in Denial: Climate Change, Emotions, and Everyday Life.

Energitips: Sluta flyg och gå med i en organisation som tar framtida generationers klimat på allvar.

– Det är ju jättebra att vi har som mål att bli det första fossilfria landet. Men hur kan man då ge 250 miljoner kronor för att bygga en ny flygplats i Sälen. Det är en sak vad man säger och en annan sak vad man gör. Policyn måste hänga ihop som en helhet.

Martin Hultman kom in i energisfären med en tvärvetenskaplig bakgrund. Magisteruppsatsen handlade om sociala rörelser och globalisering, medan han i doktorsavhandlingen på Tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet undersökte konceptet vätgasekonomi som lanserades i början av 2000-talet, av bland andra George Bush.

– Även där var det en småskalig lösning som funnits länge som helt plötsligt skulle skalas upp. Det är spännande att se hur tekniken kan kopplas ihop med flera typer av visioner med olika värderingar och där problembeskrivningarna ser olika ut.

Den humanistiska och samhällsvetenskapliga ansatsen i energiforskningen är viktig, anser Martin Hultman, eftersom energin finns överallt i vardagen. Och resultaten måste spridas bredare, menar han:
– Jag brinner för att möta människor och sprida den här kunskapen, den ska inte bara stanna på universiteten. Målet är att hitta begrepp och beskrivningar som kan öppna upp för en ny förståelse och nya tankegångar. Det är viktigt för vi har ett väldigt allvarligt läge när det gäller klimatfrågan – det kan gå käpprätt åt helvete om vi inte agerar nu.

Rekommenderat

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel
Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer ...
Forskning

Så ska Sverige få mer biobränsle i flyget

Biobränsle
Sveriges inrikesflyg ska bli fossilfritt på sikt. Därför får Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att stötta forskning och innovationer inom området. Bra initiativ, men det behövs mer för att marknaden ska omvandlas, ...
Forskning

Design som får dig att tänka hållbart

Interaktionsdesign
Kan man med design få människor att tänka hållbart? Loove Broms forskar i det som kallas interaktionsdesign och han har med olika projekt visat hur det går att synliggöra energianvändningen i samhället.

Senaste

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel

Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum …

Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel

Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han …

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …