Energilagring

Energilagring betyder att energi sparas när det finns gott om den och används senare, när den behövs mer. Sveriges i särklass största energilager är vattenkraftens magasin, som rymmer omkring 33,7 TWh. Batterilagren växer snabbast: världen installerade 108 GW nya batterilager under 2025 enligt IEA och i Sverige fanns omkring 1,2 GW storskaliga batterier i maj 2026 enligt branschen. De stora utmaningarna är att lagra energi över säsonger, att göra lagren lönsamma när stödtjänsterna mättats och att hantera brandrisken.

Vi går igenom de olika sätten att lagra el och värme, hur mycket som finns i Sverige, vad batterilager tjänar pengar på, vilka regler som gäller och var problemen finns. Siffrorna kommer från IEA, Svenska kraftnät, Energiföretagen, Skatteverket, Energiforsk och branschens egna sammanställningar.

Varför behövs energilagring?

Elsystemet måste vara i balans varje sekund. Producerar kraftverken mer el än vad som används stiger frekvensen i nätet över 50 Hz och producerar de mindre sjunker den. Avviker frekvensen för mycket kopplas anläggningar bort och i värsta fall blir det strömavbrott. Förr sköttes balansen nästan helt av vattenkraft och kärnkraft som kunde regleras eller gick jämnt.

Med mer vind- och solkraft varierar produktionen med vädret. Ett lager kan ta emot el när det blåser mycket och priset är lågt och leverera när det är vindstilla. Lager kan också avlasta elnätet i trånga snitt och ge reservkraft vid störningar, så att färre nya ledningar behöver byggas.

Vilka sätt finns det att lagra el?

Teknikerna skiljer sig mest i hur länge de kan leverera. Ett batteri reagerar på en bråkdel av en sekund men räcker normalt några timmar. Vattenmagasin och vätgas kan flytta energi mellan årstider men tar längre tid att starta. Ett elsystem behöver därför flera sorters lager.

Batterilager

Litiumjonbatterier dominerar. Litiumjärnfosfat, LFP, står för omkring 90 procent av de batterilager som byggs i världen enligt IEA, eftersom kemin är billigare, håller fler laddcykler och har lägre brandrisk än batterier med nickel och kobolt. Natriumjonbatterier, som inte behöver litium, är på väg in men tillverkas ännu i liten skala. Ett storskaligt batterilager består av containrar fulla med battericeller, växelriktare och en transformator mot elnätet.

Pumpkraft

Ett pumpkraftverk pumpar vatten från en lägre till en högre damm när elen är billig och släpper ned det genom turbiner när den behövs. Pumpkraft är världens största form av ellagring: den installerade effekten passerade 200 GW under 2025 och 11,7 GW tillkom under året enligt International Hydropower Association. Kina bygger mest.

I Sverige finns i dag inget pumpkraftverk i drift. Juktan i Västerbotten var ett pumpkraftverk från 1979, där vatten pumpades upp från Storjuktan till Blaiksjön, men byggdes om till vanlig vattenkraft 1995-1996. Vattenfall har börjat samråda om att återinföra pumpdriften med 160-320 MW turbineffekt och räknar med sex till sju år från tillstånd till drift.

Vattenkraftens magasin

De svenska vattenkraftsmagasinen fungerar som ett gigantiskt säsongslager. Snösmältningen fyller dem på våren och sommaren och vattnet sparas till vintern, när elbehovet är störst. Energiföretagens veckorapport om magasinsläget anger den totala kapaciteten till omkring 33,7 TWh, ungefär en femtedel av Sveriges elproduktion under ett år. I mitten av september 2026 var magasinen 75 procent fulla, något under det normala för årstiden.

Vätgas

El kan omvandlas till vätgas genom elektrolys och lagras i tankar eller bergrum. Vätgasen kan sedan användas i industrin eller bli el igen i en bränslecell eller gasturbin, men omvägen kostar mycket energi. HYBRIT, som utvecklar fossilfritt stål med vätgas, har provat ett bergrumslager på 100 kubikmeter i Svartöberget i Luleå sedan 2022. Lagret har körts i omkring 3 800 timmar och accelererade tester motsvarar omkring 50 års drift enligt Vattenfall.

Värmelager

Mycket energi lagras som värme. Fjärrvärmeföretag har stora vattentankar, ackumulatorer, som laddas när värmen är billig. I Pornainen i Finland invigdes 2025 ett så kallat sandbatteri på 1 MW och 100 MWh, där krossad täljsten värms till omkring 500 grader med el och värmen sedan levereras till fjärrvärmenätet. Polar Night Energy, som byggt lagret, anger en verkningsgrad på 90 procent räknat som värme in och värme ut.

Tryckluft och svänghjul

I tryckluftslager pressas luft in i bergrum eller tankar och får driva en turbin när den släpps ut, medan svänghjul lagrar energi som rotation och klarar sekunder till minuter, vilket räcker för att stabilisera frekvensen. Båda teknikerna finns i drift i andra länder men har liten betydelse i Sverige.

Hur mycket batterilager finns i Sverige?

Ingen myndighet publicerar en samlad siffra för batterilagren i Sverige. Siffrorna kommer från branschen och de spretar, eftersom källorna räknar olika och lagren växer snabbt. Tydligt är att batterilagren har ökat från nästan ingenting till över en gigawatt på några år.

De största lagren är byggda för stödtjänster och elhandel. I Ånge i elområde SE2 togs ett batterilager på 70 MW och 160 MWh i kommersiell drift sommaren 2026, beskrivet som det största i drift i Norden. Ingrid Capacity har aviserat ett lager på 200 MWh vid en av Svenska kraftnäts stationer i Vaggeryd och ett på 400 MWh vid Karlshamnsverket.

Hushållen bygger också, oftast ett hembatteri kopplat till solcellerna på taket. Enligt preliminära siffror från Skatteverket fick 75 000 privatpersoner skattereduktion för grön teknik för ett batteri under 2025. Det var en ökning med 34 procent från året innan. Hembatterierna kan samlas ihop av företag som säljer deras flexibilitet på stödtjänstmarknaden.

Vad tjänar ett batterilager pengar på?

Batterilager har tre huvudsakliga intäkter. Den första är stödtjänster till Svenska kraftnät: lagret står redo att öka eller minska effekten på några sekunder när frekvensen avviker och får betalt för att vara tillgängligt, även om det inte används. Den andra är handel med el, där lagret laddar när priset är lågt och säljer när det är högt. Den tredje är tjänster till elnätsföretag och stora elkunder som vill sänka sina effekttoppar.

Stödtjänsterna var mycket lönsamma när de första batterierna kom in, men när fler lager byggdes föll priserna. Svenska kraftnäts månadsrapport för februari 2025 visar att priset för FCR-N låg strax under 15 euro per MW och timme och att FCR-D upp och ned låg under 3 euro, nya rekordlägen. Svenska kraftnät skriver att kopplingen mellan stödtjänstpriset och spotpriset blivit svag sedan energilagren etablerades.

Den nya marknaden för mFRR och kvartspriset på elmarknaden har gett batterierna fler sätt att tjäna pengar, men lönsamheten beror allt mer på handel med el och mindre på de fasta ersättningarna. Forskare vid RISE beskriver stödtjänsterna som en marknad som var mycket lukrativ för några år sedan, innan konkurrensen ökade.

Vilka regler gäller för energilager?

1. Energiskatt.Elnätsföretag och elproducenter betalar inte energiskatt på el som lagras i ett batteri, inklusive förlusterna. Andra kan enligt Skatteverkets regler för skatt på el få tillbaka skatten om elen matas tillbaka till samma nät.
2. Elnätsföretagen får inte äga lager.Enligt 3 kap. 39 § ellagen får ett nätföretag inte äga eller driva energilager. Energimarknadsinspektionen kan ge undantag, bland annat när ingen annan aktör vill bygga lagret och det bara används för nätets behov.
3. Brandskydd i byggnader.Sedan 1 juli 2025 ska energilager på mer än 20 kWh i byggnader stå i en egen brandcell med möjlighet att ventilera brandgaser, enligt Boverkets nya byggregler.
4. Anslutning och tillstånd.Ett stort batterilager behöver avtal med nätföretaget och ofta bygglov. Svensk Solenergi pekar på långa anslutningsköer: E.ON hade över 12 GW batterier i kö och omkring 3,5 GW sökte anslutning direkt till stamnätet år 2025.

Effektavgifterna har också betydelse. Energimarknadsinspektionens föreskrifter som tvingade nätföretagen att införa effektavgifter från 2027 upphävdes sommaren 2026 och en ny modell ska föreslås senast i april 2027. Hur nätavgifterna utformas avgör en del av värdet för både hembatterier och större lager.

Vilka är de största utmaningarna med energilagring?

Tiden är den första utmaningen. Batterier löser timmar men inte veckor av vindstilla kyla. För säsongslagring finns i dag i stort sett bara vattenmagasinen. Vätgas och stora värmelager är dyra eller i utvecklingsfasen. Därför behövs fortfarande planerbar produktion och import under de kallaste perioderna.

Ekonomin är nästa problem. Batteripriserna har fallit kraftigt och IEA konstaterar att kostnaden har sjunkit med mer än 90 procent på mindre än 15 år, men intäkterna från stödtjänsterna har fallit ännu snabbare i Sverige. Nya lager måste därför räkna med elhandel och nättjänster, som är svårare att förutsäga.

Säkerheten kräver noggrann planering. Litiumjonbatterier kan överhettas och börja brinna. Vid en så kallad deflagration kan gaser antändas med tryckverkan. Energiforsk konstaterade i en rapport i mars 2026 att tryckverkan och splitter kan nå omkring 25 meter från anläggningen och att skadliga koncentrationer av brandgaser normalt stannar inom omkring 30 meter. Rapporten påpekar att Sverige saknar nationella krav på tryckavlastning för lager utomhus.

Råvarorna är den fjärde utmaningen. Litium, grafit och andra batterimaterial bryts och förädlas till stor del i ett fåtal länder, främst Kina. Återvinning och natriumjonbatterier kan minska beroendet på sikt.

Hur ser framtiden ut för energilagring 2026?

IEA räknar med att världen behöver omkring 1 500 GW batterilager till 2030 om den förnybara elproduktionen ska tredubblas, flera gånger mer än i dag. IEA:s genomgång av batterilager visar att den installerade kapaciteten 2025 var elva gånger större än 2021 och att omkring 80 procent av de nya batterierna var storskaliga lager.

I Sverige bedömer Svensk Solenergi att det kan finnas 10-15 GW batterier år 2030. Hur mycket som byggs beror på elpriserna, utformningen av nätavgifterna och hur snabbt nätföretagen kan ansluta lagren. Pumpkraften i Juktan och nya värmelager i fjärrvärmen kan ge lager som räcker längre än batterierna.

Visste du att

• Sverige hade pumpkraft.Juktan i Västerbotten var ett pumpkraftverk från 1979 till 1996 och kan bli det igen.
• Magasinen rymmer en femtedel av årsproduktionen.Vattenkraftsmagasinen rymmer omkring 33,7 TWh, ungefär en femtedel av all el som produceras i Sverige under ett år.
• Ett sandbatteri värmer en hel ort.Lagret i Pornainen i Finland håller 100 MWh värme i krossad täljsten på omkring 500 grader.
• Batterierna knäckte priserna.När batterierna kom in i stödtjänsterna föll priset för FCR-D till under 3 euro per MW och timme i februari 2025.

Vanliga frågor

Vad är energilagring?

Energilagring betyder att energi sparas när det finns gott om den och används senare. Det kan ske i batterier, i pumpkraftverk, i vattenmagasin, som vätgas eller som värme i vattentankar och stenmagasin.

Hur kan man lagra el?

El kan lagras kemiskt i batterier, som lägesenergi i pumpkraftverk och vattenmagasin, som vätgas efter elektrolys, som tryckluft eller som rörelseenergi i svänghjul. Batterier är vanligast för kortare tid och vattenmagasin för längre.

Vad är ett batterilager?

Ett batterilager är en anläggning med många battericeller, växelriktare och en transformator. Det laddas från elnätet och matar ut el till det. Lagren används för stödtjänster, elhandel och för att avlasta elnätet.

Hur mycket batterilager finns i Sverige?

Ingen myndighet publicerar en samlad siffra. Branschen anger omkring 1,2 GW storskaliga batterier i maj 2026, mot drygt 610 MW i slutet av 2024.

Vilket är Sveriges största energilager?

Vattenkraftens magasin, som rymmer omkring 33,7 TWh. Magasinen fylls under vår och sommar och töms under vintern.

Finns det pumpkraft i Sverige?

Inte i dag. Juktan i Västerbotten var ett pumpkraftverk mellan 1979 och 1996 och Vattenfall har börjat samråda om att återinföra pumpdriften.

Är batterilager farliga?

Litiumjonbatterier kan börja brinna och i sällsynta fall orsaka explosioner. Energiforsk anger att tryckverkan och splitter kan nå omkring 25 meter. Stora lager placeras därför med skyddsavstånd och riskanalys.

Betalar man energiskatt på lagrad el?

Elnätsföretag och elproducenter betalar inte energiskatt på el som lagras i batterier. Andra kan få tillbaka skatten om elen matas tillbaka till samma elnät, enligt Skatteverket.

Varför behövs energilagring?

Elsystemet måste vara i balans varje sekund. När mer el kommer från vind och sol, som varierar med vädret, behövs lager som kan ta emot el när den är billig och leverera när den behövs.