Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

De största utmaningarna med energilagring

Sol och vind är oändliga källor. Utmaningen i ett samhälle när 100 procent av elproduktionen är förnybar är att säkerställa att elen finns där – när den behövs. En del av lösningen är att energi flödar över nationsgränser – en annan är möjligheten att lagra energi.

Uppdaterad: 2019-05-24 Publicerad: 2019-05-09

Text: Ingrid Bexell Hultén Bild: iStock

Det råder inte brist på förnybar energi. Men en utmaning är att klara efterfrågan oberoende av väder – när solen inte lyser, vinden inte blåser eller när vattenkraftsmagasinen sinar och det blir torka.

Att handla från andra länder när produktionen dippar i ett land är en lösning och den andra är alltså att kunna lagra för att kunna ta den i anspråk när den behövs.

För ett robust energisystem krävs också att el finns där det behövs. Nya stadsdelar, stora serverhallar eller utbyggnad av till exempel industriell verksamhet kräver mycket elenergi. Det råder inte brist på el i Sverige – tvärtom producerar vi lite mer än vad vi gör av med. Däremot finns det en kapacitetsbrist i infrastrukturen.

– Vi har helt enkelt inte ledningar som klarar att leverera så mycket el som krävs för den utveckling vi står inför, berättar Tobias Walla, handläggare vid Energimyndigheten, och fortsätter:

– En större batterifabrik behöver till exempel lika stor nätkapacitet som hela Uppsala län och den infrastrukturen finns inte idag – förutom i nordligaste delen av landet.

Energilagring kan ske på olika sätt. De flesta av oss kanske direkt tänker på batterier – alltifrån de vanliga AA-batterierna till batterier i elbilar. Men det finns fler typer av energilagring. Vattenkraft kan till exempel lagras från en säsong till en annan i dammar. Även en ackumulatortank som värms upp när det finns ett överskott på energi för att sedan värma till exempel ett hus, är ett sätt att lagra energi tills den behövs. Ett produktionsöverskott av el – till exempel från vindkraft – kan också lagras i form av metan- eller vätgas.

– Att göra gas av ett elöverskott kallas ”power to gas” men egentligen kan man göra ”power to anything”, säger Tobias Walla och berättar om att det pågår försök att göra livsmedel av överskottsel.

Livsmedel är alltså också ett exempel på energilagring. Att energisystemet blir mer flexibelt – inte minst tack vare lagring – är viktigt för energisystemets effektivitet, framhåller Martin Johansson, analytiker på Energimyndigheten.

Martin Johansson, analytiker på Energimyndigheten

Martin Johansson pekar på den ökade elektrifieringen inom framförallt transportsektorn som en anledning till att behovet av energilagring ökar. Men Martin Johansson menar att läget ser bra ut för Sverige när det gäller den nationella balansen:

– Tack vare nordisk vattenkraft, som har goda lagringsmöjligheter, ligger vi ganska bra till. Utmaningen med energilagring kommer att kännas av betydligt tidigare i till exempel Tyskland än i de nordiska länderna.

Att se till att el finns där och när det behövs handlar inte bara om tekniska innovationer utan också om nya affärsmodeller och samarbete mellan många olika aktörer.

Det är lätt att förstå att en solcellsanläggning på en villa, skulle kunna leverera överskottet till elnätet. I framtiden kanske även den som kör elbil och inte just där och då behöver energin i bilbatteriet kan leverera el till systemet och tjäna pengar på detta.

Tack vare nordisk vattenkraft ligger vi ganska bra till

Precis som villaägaren med solpaneler på taket, som levererar sitt överskott till nätet, blir fler av oss alltså både konsumenter och producenter av el i vårt dagliga liv. Framtidens smarta lösningar gör det så lätt att vi knappt märker av att vi utbyter el och därmed både tjänar pengar och bidrar till ett robust energisystem.

På liknande sätt – och med en ännu större potential – kan även industrier i ett område samarbeta och hantera toppar och dalar i energiförbrukningen samtidigt som de tjänar pengar på att hjälpa nätet.

Martin Johansson menar att det inte är energilagring ensamt som är lösningen:

– Det är kombinationen av förnybar produktion, lagring och energianvändning som kommer att skapa den flexibilitet som krävs i energisystemet.

– Även om energipolitiska beslut påverkar så kommer marknaden att vara viktig för vilket energisystem vi får, fortsätter Martin Johansson.

Tobias Walla har ansvar för en del av ett regeringsuppdrag på Energimyndigheten där näringsliv, akademi och myndigheter tillsammans ska skapa strategier för att nå den flexibilitet som krävs i energisystemet.

– Vi vill bjuda in alla som vill engagera sig i den här viktiga frågan. Genom samarbete vill vi ta tillvara innovationskraften, som vi vet finns. Vi tänker oss att energisystemet till och med kan bli en motor för att uppnå samhällets målsättningar, menar Tobias Walla.

Senaste