Sveriges elproduktion per kraftslag

Sverige producerade 167,0 TWh el år 2025 enligt SCB:s officiella statistik. Vattenkraften stod för 40 procent, kärnkraften för 27 procent och vindkraften för 23 procent. Värmekraft gav 7 procent och solkraft knappt 3 procent. Användningen inom landet var 133,3 TWh, så Sverige exporterade netto 33,7 TWh.

Nedan går vi igenom Sveriges elproduktion kraftslag för kraftslag, med siffror från SCB:s tabell över tillförsel och användning av el, som är den officiella statistiken. Vi visar hur elproduktionen har förändrats sedan 1970, var i landet elen produceras och varför olika källor anger olika siffror för samma år.

Hur mycket el producerar Sverige?

Sveriges elproduktion var 166 954 GWh år 2025, avrundat 167,0 TWh. Året innan var produktionen 169,3 TWh och 2023 var den 163,1 TWh. Nivån har legat mellan 160 och 170 TWh varje år sedan 2019. Skillnaderna mellan åren beror mest på hur mycket det regnar och blåser och på hur många kärnkraftsreaktorer som är i drift.

Användningen inom landet, inklusive förluster i nätet, var 133,3 TWh år 2025. Av den summan var 9,9 TWh förluster i nätet. Resten av produktionen exporterades.

SCB:s månadsstatistik ger en färskare bild. Under perioden september 2025 till augusti 2026 producerades 165,6 TWh, 2,1 procent mindre än tolv månader tidigare. Kärnkraften minskade med 9,5 procent till 41,6 TWh och vindkraften med 6,0 procent till 39,6 TWh, medan värmekraften ökade med 21,2 procent till 13,4 TWh. Förbrukningen inom landet steg med 1,3 procent till 136,4 TWh. Siffrorna är preliminära.

Vilka kraftslag står för Sveriges elproduktion?

Fem kraftslag står för hela Sveriges elproduktion. Vattenkraft och kärnkraft har varit ryggraden sedan 1980-talet, vindkraften har vuxit till ett tredje stort kraftslag på femton år och solkraften växer snabbast i procent räknat. Fossila bränslen står för en mycket liten del: regeringen anger att omkring 98 procent av elen är fossilfri.

Vattenkraft: 66,9 TWh

Vattenkraften gav 66,9 TWh år 2025, motsvarande 40 procent av elproduktionen. Ett normalår ger vattenkraften drygt 65 TWh enligt Energiföretagen, men utfallet beror på nederbörd och snösmältning. Torrår kan ge omkring 50 TWh och våtår närmare 80 TWh. Torråret 2003 producerade vattenkraften 53,1 TWh och våtåren 2001 och 2012 nådde den 78,4 TWh.

Som reglerkraft är vattenkraften det viktigaste kraftslaget för att balansera elsystemet. Magasinen i norr kan spara vatten och släppa ut det när förbrukningen är hög eller när det blåser lite.

Kärnkraft: 44,8 TWh

Kärnkraften producerade 44,8 TWh år 2025, mot 48,7 TWh året innan. Sex reaktorer är i drift enligt Strålsäkerhetsmyndigheten: Forsmark 1, 2 och 3, Ringhals 3 och 4 samt Oskarshamn 3. Den installerade effekten var 7 012 MW vid utgången av 2025.

Sex andra reaktorer har stängts. Barsebäck 1 och 2 stängdes 1999 och 2005. Oskarshamn 2 stängdes 2015 och Oskarshamn 1 år 2017. Ringhals 2 och 1 följde 2019 och 2020. Under 1990-talet gav kärnkraften omkring 65 TWh om året, betydligt mer än i dag.

Vindkraft: 39,0 TWh

Vindkraften gav 39,0 TWh år 2025, en minskning från rekordåret 2024 med 40,4 TWh. Vindkraften i Sverige har störst installerad effekt av alla kraftslag, 18 343 MW vid årsskiftet 2025/26, men producerar ändå mindre än vatten- och kärnkraften eftersom verken bara går för full effekt när det blåser kraftigt. År 2010 gav vindkraften 3,5 TWh och 2015 var första året den passerade 15 TWh.

Värmekraft: 11,8 TWh

Värmekraften gav 11,8 TWh år 2025. Den största delen kommer från kraftvärme, där el och värme produceras samtidigt: 5,8 TWh i industrin och 5,7 TWh i fjärrvärmeverken. Bränslet är till största delen biobränsle och avfall. Kraftvärmen är den del av bioenergin i Sverige som ger el. Kondenskraft och gasturbiner, som mest används som reserv vid kyla eller störningar, gav tillsammans omkring 0,3 TWh.

Solkraft: 4,4 TWh

Solkraften producerade 4,4 TWh år 2025 enligt SCB, varav 1,4 TWh är en modellberäknad egenanvändning: el som villaägare och företag använder själva och som aldrig når elnätet. År 2020 var solkraften 1,0 TWh, så produktionen har mer än fyrdubblats på fem år. Den installerade effekten var 5 541 MW vid utgången av 2025.

Hur har elproduktionen i Sverige förändrats sedan 1970?

• Produktion
• Användning inom landet

Elproduktionen har nästan tredubblats sedan 1970. Då gav vattenkraften 41 TWh och oljeeldad kondenskraft 13 TWh. Sverige använde mer el än landet producerade. Kärnkraften byggdes ut under 1970- och 80-talen. År 1990 var produktionen omkring 141 TWh, varav 71 TWh vattenkraft och 65 TWh kärnkraft.

Mellan 1990 och 2010 låg produktionen still kring 140-145 TWh. År 2010 var Sverige till och med nettoimportör: importen var 14,9 TWh och exporten 12,9 TWh. Sedan dess har vindkraften byggts ut, Sverige har fått ett smart elnät med kvartsmätning, användningen inom landet har minskat något och Sverige har blivit en av Europas största exportörer av el.

1. 1970Vattenkraft och oljekondens dominerar, ingen kärnkraft i reguljär drift.
2. 1980Kärnkraften ger 25 TWh, vattenkraften 58 TWh.
3. 1990Kärnkraften når omkring 65 TWh. Elproduktionen passerar 140 TWh.
4. 2010Sverige importerar mer el än landet exporterar. Vindkraften ger 3,5 TWh.
5. 2011Sverige delas in i fyra elområden.
6. 2019-2020Ringhals 2 och 1 stängs.
7. 2025167,0 TWh, varav 39,0 TWh vindkraft och 4,4 TWh solkraft.

Vad är skillnaden mellan installerad effekt och producerad el?

Installerad effekt anger hur mycket el kraftverken kan leverera i ett givet ögonblick, mätt i megawatt. Producerad el är energin som levereras under ett år, mätt i terawattimmar. Vid utgången av 2025 hade Sverige en installerad effekt på 54 250 MW enligt Energiföretagen.

Tabellen visar varför effekt och energi måste hållas isär. Vindkraften har mest installerad effekt, men Svenska kraftnät räknar bara med att 9 procent av den finns tillgänglig en kall vintertimme med hög förbrukning. För kärnkraften antas 90 procent och för vattenkraften 82 procent. När elsystemet planeras för de kallaste timmarna är det därför den planerbara kraften som avgör marginalen.

Var produceras elen och var används den?

Sverige är indelat i fyra elområden sedan 2011, från SE1 i norr till SE4 i söder. Indelningen gjordes eftersom stamnätet inte kan föra över all el från överskottet i norr till förbrukningen i söder. Svenska kraftnät förklarar elområdena som ett sätt att synliggöra var nätet behöver byggas ut.

All kärnkraft finns i SE3, där också den största förbrukningen ligger med Stockholm, Göteborg och stora delar av industrin. SE2 är vattenkraftens och vindkraftens kärnområde, medan SE4 i Skåne och södra Småland producerar minst och är mest beroende av överföring från norr och av import.

Obalansen syns tydligast en kall vinterdag. Svenska kraftnät beräknar att SE3 under en normalvinter har ett underskott på 5 200 MW vid topplast och SE4 ett underskott på 2 100 MW, medan SE1 och SE2 har överskott på 3 400 respektive 4 900 MW. För hela landet blir marginalen omkring 1 000 MW och vid en tioårsvinter vänder den till ett underskott på omkring 200 MW.

Hur mycket el exporterar Sverige?

Sverige exporterade 38,9 TWh el år 2025 och importerade 5,2 TWh enligt SCB, vilket ger en nettoexport på 33,7 TWh. Den högsta exporten i SCB:s serie noterades 2022. Exporten motsvarar ungefär en femtedel av hela elproduktionen.

Svenska kraftnäts statistik visar vart elen tog vägen. De största mottagarna 2025 var Danmark med 11,1 TWh och Finland med 10,6 TWh, följt av Norge, Litauen, Polen och Tyskland. Sverige var nettoimportör under bara 50 av årets 8 760 timmar. Svenska kraftnät anger en lägre export än SCB, omkring 33,7 TWh brutto, eftersom myndigheten räknar på mätvärden från balansavräkningen och inte på den officiella statistiken.

Hur följer du elproduktionen i realtid?

I tjänsten Kontrollrummet visar Svenska kraftnät elproduktionen nästan i realtid. Där syns produktion per kraftslag, förbrukning per elområde, elpriser och flöden mellan elområden och grannländer per kvart, solkraft per elområde och nätets frekvens, som ska ligga på 50,00 Hz. Kontrollrummet är det enklaste sättet att följa energimixen 2026, kvart för kvart.

Siffrorna i Kontrollrummet är driftdata, där produktionen delvis bygger på aktörernas planer och prognoser och egenanvänd solel inte ingår. Den som vill ha ett års slutliga siffror ska därför gå till SCB och Energimyndigheten, inte summera Kontrollrummets timvärden.

Varför skiljer sig siffrorna mellan olika källor?

Flera källor anger elproduktionen för samma år och de ger olika svar. För 2025 anger SCB 167,0 TWh, Energiföretagen omkring 166,9 TWh i sin elområdestabell, Svenska kraftnäts kraftbalansrapport 168 TWh och myndighetens löpande elstatistik omkring 160 TWh. Skillnaden beror på definitioner och mätunderlag.

• SCB tar fram den officiella statistiken på uppdrag av Energimyndigheten. Solkraften inkluderar en beräknad egenanvändning.
• Energiföretagen redovisar branschens statistik och använder nätmätt solel. Därför blir solkraften lägre.
• Svenska kraftnät utgår från balansavräkningens mätvärden. Statistiken är byggd för att driva elsystemet, inte för att vara årsstatistik.

Vi använder SCB:s siffror genomgående och anger källan där vi gör undantag, som för elområdena och den installerade effekten.

Visste du att

• Vindkraften knappade in på kärnkraften.Med 40,4 TWh var vindkraften år 2024 bara 8 TWh från kärnkraftens 48,7 TWh. År 2010 skilde det över 50 TWh.
• Sverige importerade el 2010.Det året var importen 14,9 TWh och exporten 12,9 TWh. I dag är nettoexporten större än hela den svenska vindkraftens produktion för fem år sedan.
• Elområdena är bara femton år gamla.Indelningen i SE1 till SE4 infördes 2011. Innan dess hade Sverige ett enda elområde.
• En tredjedel av solelen syns aldrig i nätet.Av solkraftens 4,4 TWh år 2025 var 1,4 TWh egenanvändning, el som förbrukas där den produceras.

Vanliga frågor

Hur mycket el producerade Sverige 2025?

Sverige producerade 167,0 TWh el år 2025 enligt SCB:s officiella statistik. Året innan var produktionen 169,3 TWh och 2023 var den 163,1 TWh.

Vilket kraftslag ger mest el i Sverige?

Vattenkraften ger mest el. År 2025 producerade vattenkraften 66,9 TWh, omkring 40 procent av Sveriges elproduktion. Därefter kom kärnkraft med 44,8 TWh och vindkraft med 39,0 TWh.

Hur stor andel av Sveriges el är fossilfri?

Omkring 98 procent av Sveriges el är fossilfri enligt regeringen. Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solkraft är fossilfria och kraftvärmen eldas till största delen med biobränsle och avfall.

Hur många kärnkraftsreaktorer är i drift i Sverige?

Sex reaktorer är i drift: Forsmark 1, 2 och 3, Ringhals 3 och 4 samt Oskarshamn 3. De gav 44,8 TWh el år 2025.

Hur mycket el ger vattenkraften ett normalår?

Vattenkraften ger drygt 65 TWh ett normalår enligt Energiföretagen. Torrår kan ge omkring 50 TWh och våtår närmare 80 TWh. Torråret 2003 blev det 53,1 TWh.

Hur mycket solel producerar Sverige?

Sverige producerade 4,4 TWh solel år 2025 enligt SCB, inklusive 1,4 TWh beräknad egenanvändning. År 2020 var solkraften 1,0 TWh.

Hur mycket el exporterar Sverige?

Sverige exporterade 38,9 TWh och importerade 5,2 TWh år 2025 enligt SCB. Nettoexporten blev 33,7 TWh, ungefär en femtedel av produktionen.

Varför har Sverige fyra elområden?

Sverige delades in i fyra elområden 2011 eftersom stamnätet inte kan föra över all el från överskottet i norra Sverige till förbrukningen i söder. Priset kan därför skilja sig mellan områdena.

Var kan man se Sveriges elproduktion i realtid?

Svenska kraftnäts tjänst Kontrollrummet visar produktion per kraftslag, förbrukning, elpriser, flöden och frekvens nästan i realtid. Uppgifterna är driftdata och inte officiell statistik.