På den här sidan17 avsnitt
Sveriges energihistoria är historien om hur ett land med mycket vatten, mycket skog och nästan ingen olja eller kol byggde ett av världens mest elektrifierade samhällen. Den här tidslinjen följer utvecklingen från det första vattenkraftverket 1882 till vindkraftsboomen och energikrisen 2022, med världshändelserna som påverkade Sverige.
1882
Sveriges första vattenkraftverk
1954
första kärnreaktorn startar
1980
folkomröstning om kärnkraft
39 TWh
vindkraft 2025
Vattenkraften bygger landet, 1882-1960
Det första vattenkraftverket i Sverige byggdes 1882 vid Viskan i Rydal i Västergötland. Samma år startade Thomas Edison Pearl Street Station i New York, ett av världens första kommersiella kraftverk, med 82 kunder och 400 lampor.
- 1882Vattenkraftverket i Rydal vid Viskan tas i drift. Pearl Street Station startar i New York den 4 september.
- 1909Kungliga Vattenfallsstyrelsen bildas, föregångaren till dagens Vattenfall.
- 1910Olidans kraftverk i Trollhättan invigs. De sista aggregaten blir klara 1919.
- 1915Porjus kraftverk i Lule älv invigs och förser malmbanan med el.
- 1952Harsprånget i Lule älv invigs, i dag ett av Sveriges största vattenkraftverk.
- 1965Vattenkraften står för 95 procent av Sveriges elproduktion.
Vattenkraften gjorde Sverige till ett elland tidigt. Älvarna i norr byggdes ut och långa kraftledningar fördes söderut till industrin och städerna. I dag finns omkring 1 800 vattenkraftverk och de ger runt 65 TWh ett normalår. Läs mer i artikeln om vattenkraft.
Atomåldern, 1954-1980
Den 13 juli 1954 startade Sveriges första kärnreaktor, R1, i ett bergrum under KTH i Stockholm. Den var en forskningsreaktor på 300 kilowatt och stängdes 1970. Ågesta söder om Stockholm blev landets första kommersiella kärnkraftverk och levererade el och fjärrvärme till Farsta mellan 1964 och 1974, enligt Tekniska museet.
- 1954Forskningsreaktorn R1 under KTH startar den 13 juli.
- 1964Ågesta kärnkraftverk börjar leverera el och fjärrvärme till Farsta.
- 1972Oskarshamn 1, Sveriges första stora kärnkraftsreaktor, tas i kommersiell drift den 6 februari.
- 1973Den första oljekrisen. Arabländernas oljeembargo fyrdubblar oljepriset.
- 1979Den andra oljekrisen efter revolutionen i Iran. Samma år inträffar olyckan i Harrisburg i USA.
- 1980Folkomröstning om kärnkraften den 23 mars.
Oljekriserna blev en vändpunkt. Sverige var starkt beroende av importerad olja för uppvärmning och industri. Politiken inriktades därför på att ersätta oljan med kärnkraft, vattenkraft och inhemska bränslen. Oljepannorna i villorna byttes efter hand mot fjärrvärme, elvärme och senare värmepumpar.
Folkomröstningen 1980
Ingen av de tre linjerna i folkomröstningen var ett ja till fortsatt utbyggnad på obestämd tid. Linje 2 fick 39,1 procent, linje 3 38,7 procent och linje 1 18,9 procent. Riksdagen beslutade därefter att kärnkraften skulle avvecklas till 2010, ett beslut som senare övergavs. Resten av historien finns i artikeln om kärnkraft.
Skatter, marknad och avveckling, 1986-2010
- 1986Olyckan i Tjernobyl den 26 april. Radioaktivt nedfall når Sverige.
- 1991Koldioxidskatten införs.
- 1995Sverige går med i EU och nuvarande lag om skatt på energi börjar gälla den 1 januari.
- 1996Elmarknaden avregleras och den gemensamma elbörsen Nord Pool bildas av Svenska kraftnät och norska Statnett.
- 1998Statens energimyndighet bildas med säte i Eskilstuna.
- 1999Barsebäck 1 stängs den 30 november.
- 2003Elcertifikatsystemet införs för att stödja förnybar elproduktion.
- 2005Barsebäck 2 stängs den 31 maj.
- 2010Riksdagen tillåter att befintliga reaktorer ersätts med nya.
Koldioxidskatten från 1991 blev en av de mest omtalade svenska klimatåtgärderna. Avregleringen 1996 gjorde el till en vara som handlas på en börs. Elcertifikaten från 2003 lade grunden för vindkraftens tillväxt. Energivärlden var en gång Energimyndighetens tidskrift. Dagens energivarlden.se är ett fristående magasin.
Vindkraft, elområden och energikris, 2011 till i dag
- 2011Sverige delas in i fyra elområden den 1 november. Kärnkraftsolyckan i Fukushima den 11 mars får Tyskland att besluta om avveckling.
- 2016Oskarshamn 2 stängs den 22 december och energiöverenskommelsen sluts i juni.
- 2017Oskarshamn 1 stängs den 19 juni.
- 2019Ringhals 2 stängs den 30 december.
- 2020Ringhals 1 stängs den 31 december.
- 2022Energikris i Europa. Elpriserna i södra Sverige slår rekord när Ryssland stryper gasen.
- 2023Tyskland stänger sina sista tre reaktorer den 15 april. Riksdagen ändrar målet till 100 procent fossilfri el 2040.
- 2024Vindkraften ger rekordhöga 40,4 TWh.
- 2025Sverige producerar 167 TWh el, varav 39 TWh vindkraft.
Elområdena infördes 2011 sedan EU ansett att Sveriges begränsningar av exporten för att skydda driftsäkerheten stred mot konkurrensreglerna, enligt Svenska kraftnät. Indelningen gör att priset skiljer sig mellan norra och södra Sverige när överföringen inte räcker till.
Vindkraften har vuxit snabbast av alla kraftslag. Från under 0,5 TWh år 2000 till 40,4 TWh 2024, enligt SCB:s statistik över eltillförseln. Solkraften har ökat från 0,1 TWh 2015 till 4,4 TWh 2025.
Sveriges elproduktion sedan 1990
- Vattenkraft
- Kärnkraft
- Vindkraft
- Solkraft
Vattenkraften har varierat mellan 51 och 78 TWh sedan 1990, beroende på nederbörden. Kärnkraften har minskat från 65 TWh 1990 till 45 TWh 2025 efter stängningen av sex reaktorer. Vindkraften har fyllt det mesta av tappet. Den aktuella fördelningen finns i artikeln om Sveriges elproduktion och i realtid på Elsystemet just nu.
Stängda kärnkraftsreaktorer i Sverige
| Reaktor | Stängd |
|---|---|
| R1, KTH | 1970 |
| Ågesta | 1974 |
| Barsebäck 1 | 30 november 1999 |
| Barsebäck 2 | 31 maj 2005 |
| Oskarshamn 2 | 22 december 2016 |
| Oskarshamn 1 | 19 juni 2017 |
| Ringhals 2 | 30 december 2019 |
| Ringhals 1 | 31 december 2020 |
Vad kan historien lära oss?
Tre lärdomar går igen. Stora energiinvesteringar tar decennier, från Harsprånget till kärnkraften. Kriser driver förändring snabbare än planer, vilket både oljekriserna och energikrisen 2022 visar. Och energipolitiken har svängt flera gånger, från utbyggnad till avveckling av kärnkraften och tillbaka igen.
I dag står Sverige inför en ny elektrifiering där industrin, transporterna och nya fabriker kan behöva dubbelt så mycket el som i dag till 2045. Hur politiken hanterar den frågan beskrivs i artikeln om energipolitik.
Vanliga frågor
När byggdes Sveriges första vattenkraftverk?
1882 vid Viskan i Rydal i Västergötland.
När invigdes Olidan i Trollhättan?
1910. De sista aggregaten blev klara 1919.
Vilken var Sveriges första kärnreaktor?
Forskningsreaktorn R1 i ett bergrum under KTH i Stockholm. Den var i drift från den 13 juli 1954 till 1970.
Vad blev resultatet i folkomröstningen om kärnkraft 1980?
Linje 2 fick 39,1 procent, linje 3 38,7 procent och linje 1 18,9 procent.
När stängdes Barsebäck?
Reaktor 1 den 30 november 1999 och reaktor 2 den 31 maj 2005.
Varför fick Sverige elområden?
EU ansåg att Sveriges begränsningar av elexporten stred mot konkurrensreglerna. Fyra elområden infördes 2011.
Hur mycket el producerade vindkraften 2025?
Omkring 39 TWh netto, enligt SCB. Rekordet är 40,4 TWh från 2024.
När infördes koldioxidskatten?
1991.
Källor
- Wikipedia: Vattenkraft i Sverige
- Wikipedia: Vattenfall
- Wikipedia: Pearl Street Station
- Wikipedia: R1 (nuclear reactor)
- Tekniska museet: Ågesta kärnkraftverk
- Wikipedia: Nuclear power in Sweden
- Wikipedia: 1980 Swedish nuclear power referendum
- Wikipedia: 1973 oil crisis
- Wikipedia: Koldioxidskatt
- Wikipedia: Nord Pool
- Wikipedia: Swedish Energy Agency
- Energimyndigheten: Elcertifikatsystemet
- Svenska kraftnät: Elområden
- SCB: Eltillförsel efter produktionsslag (TAB1010)
- Energimyndigheten: Slutlig statistik för el och fjärrvärme 2025
- Riksdagen: Bet. 2022/23:FiU21 Vårändringsbudget för 2023
- Wikipedia: Nuclear power in Germany
Källorna lästes 13 oktober 2026.
