Vätgas: så fungerar den, vad den används till och vad grön vätgas är

Vätgas ska ersätta kol i stålverk, fossil vätgas i raffinaderier och diesel i tunga transporter. Samtidigt har flera svenska projekt för vätgasbaserade bränslen avslutats och grön vätgas kostar fortfarande flera gånger mer än fossil. Här är en genomgång av vad vätgas är, hur den tillverkas, hur mycket Sverige använder, vilka projekt som byggs och vilka EU-regler som avgör vad som räknas som förnybar vätgas.

Vad är vätgas?

Gasen är den lättaste som finns och består av två väteatomer. Den förekommer nästan inte fritt i naturen utan måste tillverkas med hjälp av annan energi. Vätgas är därför en energibärare, inte en energikälla, på samma sätt som el eller ett batteri.

När vätgas används i en bränslecell blir restprodukten vatten. Det gör den intressant där el inte räcker till, till exempel när syre ska tas bort ur järnmalm, i kemisk industri och i tunga transporter långa sträckor.

Hur tillverkas vätgas?

Nästan all vätgas i världen i dag tillverkas av fossila bränslen, främst naturgas och kol. Av knappt 100 miljoner ton per år är mindre än en procent lågutsläppande, enligt IEA i Energimyndighetens underlagsrapport om vätgasens utveckling. Även den vätgas som används i Sverige är i dag av fossilt ursprung.

• Elektrolys. El delar vatten till vätgas och syrgas. Med förnybar el blir vätgasen förnybar. Verkningsgraden är cirka 65 procent och resten blir värme.
• Ångreformering. Naturgas reagerar med vattenånga och ger vätgas och koldioxid. Den vanligaste metoden globalt.
• Med koldioxidavskiljning. Samma process som ovan, men koldioxiden fångas in och lagras.
• Metanpyrolys. Metan delas upp med värme till vätgas och fast kol utan koldioxid i gasform. Tekniken är fortfarande på utvecklingsstadiet.

Färgerna: grön, grå och blå vätgas

I branschen beskrivs vätgas ofta med färger. Grön vätgas kommer från elektrolys med förnybar el, grå från naturgas utan avskiljning och blå från naturgas där koldioxiden fångas in. Vätgas från elektrolys med kärnkraftsel kallas ibland rosa.

Färgerna är inga juridiska begrepp. EU-rätten talar om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) och ställer krav på utsläpp och elens ursprung i stället för färg.

Hur mycket vätgas används i Sverige?

Sverige använder omkring 180 000 ton vätgas per år, vilket motsvarar cirka 6 terawattimmar. Det mesta går till raffinaderier och kemiindustri på västkusten, där vätgasen tillverkas av fossila råvaror.

Energimyndigheten pekar ut flera nya användningsområden: direktreduktion av järnmalm i stålindustrin, biodrivmedel och elektrobränslen i raffinaderier, vätgaslastbilar, godståg, bränsleceller i fartyg, e-metanol och flexibilitet i elsystemet. Om allt det blir verklighet växer användningen många gånger om.

Elektrolys kräver mycket el

År 2021 föreslog Energimyndigheten en nationell strategi med minst 5 gigawatt elektrolys till 2030 och totalt cirka 15 gigawatt till 2045. Hur mycket el det kräver beror på hur många timmar per år elektrolysörerna körs.

Som jämförelse producerade Sverige knappt 167 terawattimmar el 2025, enligt Energiföretagen. Det fulla målet för 2045 skulle i det högsta fallet kräva nästan dubbelt så mycket el som hela svenska vattenkraften ger ett normalår. Strategiförslaget hade inte antagits av regeringen i slutet av 2022, enligt Vätgas Sverige.

Elektrolysörer kan köras när elen är billig och stängas av när den är dyr, vilket kan hjälpa elsystemet. Spillvärmen från elektrolysen kan också tas till vara i fjärrvärmen och höja den totala verkningsgraden betydligt.

Svenska vätgasprojekt

De största planerade svenska projekten finns i stålindustrin i Norrbotten. Två av dem har kommit längst.

• HYBRIT. Samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall sedan 2016. Ett vätgaslager i bergrum i Luleå har visat att fossilfri vätgas kan lagras i industriell skala. En demonstrationsanläggning i Gällivare med planerad 500 MW elektrolys beviljades 2022 stöd på 143 miljoner euro från EU:s innovationsfond.
• Stegra. Stålverket i Boden har installerat 37 elektrolysmoduler på sammanlagt drygt 700 MW. Bolaget behöver mer kapital och har inget fastställt startdatum.
• Mindre projekt. Uniper har en elektrolysör på 0,7 MW vid kärnkraftverket i Oskarshamn och projekt i Östersund och Luleå.

Läs mer i artiklarna om HYBRIT och fossilfritt stål och om Stegra i Boden.

Det har också gått bakåt. Minst tre svenska projekt för bränslen baserade på vätgas, ett för e-metanol och två för syntetiskt flygbränsle, avslutades 2024 med hänvisning till svag efterfrågan.

EU:s mål och regler för förnybar vätgas

EU vill att 10 miljoner ton förnybar vätgas ska produceras inom unionen 2030 och lika mycket importeras. För att nå den egna produktionen krävs 80-100 gigawatt elektrolys enligt EU-kommissionen och 500-550 terawattimmar el per år.

Glappet är enormt. Under 2023 fanns omkring 0,2 gigawatt installerat i EU, cirka 1,8 gigawatt var enligt Energimyndighetens rapport från 2024 under byggnad med planerad drift till slutet av 2026 och omkring 60 gigawatt är aviserat utan investeringsbeslut.

Kraven för att vätgas ska räknas som förnybar

Reglerna finns i två delegerade akter som antogs 2023 och beskrivs av Europeiska kommissionen. De styr vilken vätgas som räknas in i EU:s mål.

1. Lägre utsläpp. Vätgasen ska ge minst 70 procent lägre växthusgasutsläpp än fossilt bränsle räknat över hela livscykeln.
2. Ny förnybar el. Elen ska komma från nya förnybara anläggningar som inte fått driftstöd. Befintliga anläggningar är tillåtna under en övergångsperiod till den 1 januari 2028.
3. Samma tid. Vätgasen ska tillverkas under samma period som den förnybara elen produceras, i dag per månad och från 2030 per timme.
4. Samma plats. Elproduktionen och elektrolysören ska som huvudregel finnas i samma elområde.

Förnybar vätgas ska utgöra minst 42 procent av den vätgas som industrin använder 2030 och 60 procent 2035. I transportsektorn ska minst 1 procent av energin 2030 komma från sådana bränslen.

Lagring och vätgasmackar

Vätgas är svår att lagra eftersom den tar stor plats och läcker lätt. HYBRIT har testat lagring i ett bergrum i Svartöberget i Luleå och bygglovet har förlängts så att piloten kan drivas till 2031.

I oktober 2026 fanns 20 vätgastankstationer i drift i Sverige, enligt Energigas Sverige. Enligt Länsstyrelsen i Västerbotten invigdes nya stationer i Storuman och Umeå i januari 2026. En karta över stationerna finns hos Luleå tekniska universitet.

Kritiken: varför vätgasen går långsammare än planerat

Förnybar vätgas kostar tre till fyra gånger mer än fossil vätgas, enligt Acer, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Elektrolysen förlorar en tredjedel av energin. Vätgasen behöver också komprimeras, lagras och transporteras. Där el kan användas direkt, som i personbilar och uppvärmning, är det oftast effektivare.

Vår bedömning är att vätgas behövs, men i färre sektorer än vad som förutsågs för några år sedan. Stål, kemi och vissa delar av sjöfarten och tunga transporter är de mest troliga användarna. Kopplingen till elsystemet förklaras i artikeln om elektrifiering.

Vanliga frågor

Vad är grön vätgas?

Vätgas som tillverkas genom elektrolys med förnybar el. EU kallar den förnybart bränsle av icke-biologiskt ursprung, RFNBO.

Hur mycket vätgas används i Sverige?

Omkring 180 000 ton per år, motsvarande cirka 6 TWh. Nästan all har fossilt ursprung.

Hur effektiv är elektrolys?

Verkningsgraden är cirka 65 procent. Resten blir värme som kan användas i fjärrvärme.

Hur många vätgasmackar finns i Sverige?

20 stationer var i drift i oktober 2026 enligt Energigas Sverige.

Vad kräver EU för att vätgas ska räknas som förnybar?

Minst 70 procent lägre utsläpp, el från nya förnybara anläggningar och produktion i samma tid och område som elen.

Vilka mål har EU till 2030?

10 miljoner ton egen förnybar vätgas, 10 miljoner ton import och minst 42 procent förnybar vätgas i industrin.

Är grön vätgas dyr?

Ja. Enligt Acer kostar den tre till fyra gånger mer än fossil vätgas.

Vad är HYBRIT?

Ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall sedan 2016 för fossilfri järn- och ståltillverkning med vätgas i stället för kol.