Hoppa till innehållet
Oberoende energimagasin

Fler energiämnen

Havsbaserad vindkraft i Sverige: parker, tillstånd, försvaret och stödfrågan

Av Publicerat 7 min läsning
På den här sidan19 avsnitt

Vindkraften gav 30 procent av Sveriges el under 2025, men nästan allt kom från verk på land och inga nya havsverk byggdes under året. I juli 2026 godkände regeringen två nya parker men sa nej till elva av försvarsskäl. Dagen efter meddelade Vattenfall att det inte bygger sin. Här är läget för havsvinden i Sverige, tekniken bakom och frågan om stöd.

192 MW

havsvind i Sverige 2025

6 av 32

ansökningar beviljade

2 652 MW

havsvind i Danmark

30 %

av Sveriges el från vind 2025

Läget den 13 oktober 2026

Regeringen har beviljat 6 av 32 ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker i den ekonomiska zonen. Vattenfall har meddelat att Vidar inte byggs nu och vid tillståndsbesluten i juli 2026 fanns inget stödsystem för havsbaserad vindkraft.

Inga nya havsverk togs i drift i Sverige under 2025, enligt WindEurope. Sverige hade då 192 megawatt till havs.

Vad är havsbaserad vindkraft?

Havsbaserad vindkraft är vindkraftverk som står ute till havs, antingen på fundament i botten eller på flytande konstruktioner som förankras med linor. Verken blir allt större. Ett genomsnittligt havsverk som anslöts i Europa under 2025 hade en effekt på 10,7 megawatt. De verk som beställdes samma år låg på 14,6 megawatt i snitt, enligt WindEurope.

Grundprincipen är densamma som för ett landbaserat vindkraftverk. Skillnaden ligger i fundamenten, kablarna och logistiken ute på havet.

Bottenfast eller flytande?

På grunt vatten står verken på fundament i botten. Två typer är monopile och gravitationsfundament. En monopile är en stålpåle som slås ned i havsbotten medan gravitationsfundamentet av betong står kvar med hjälp av sin egen tyngd. På djupare vatten blir fasta fundament för dyra och då används flytande lösningar.

Fundamenttyper för havsbaserad vindkraft. Källa: Wikipedia, Floating wind turbine.
Fundament Typ Exempel
Monopile Bottenfast Stålpåle som slås ned i botten
Gravitationsfundament Bottenfast Betong som står med egen tyngd
Spar Flytande Hywind Scotland, Hywind Tampen
Halvt nedsänkbar Flytande WindFloat över 40 m, VolturnUS från 45 m
Spännbensplattform Flytande TetraSpar, GICON-TLP

Hywind Scotland blev 2017 världens första kommersiella flytande park med fem verk på 6 megawatt, totalt 30 megawatt. Kapacitetsfaktorn var i snitt 54 procent de första fem åren. I Norge har Hywind Tampen 11 verk på 8,6 megawatt och var i full drift i augusti 2023. Globalt fanns i oktober 2024 bara 245 megawatt flytande vindkraft i drift.

Sveriges havsbaserade vindkraftsparker

Havsbaserade vindkraftsparker i Sverige. Utgrunden anges i källan med åren 2000-2018 utan uppgift om nuvarande status. Källa: Wikipedia, List of offshore wind farms in Sweden.
Park MW Verk Start
Lillgrund, Öresund 110 48 × 2,3 MW 2008
Kårehamn, Öland 48 16 × 3 MW 2013
Utgrunden, Kalmarsund 10,5 7 × 1,5 MW listad 2000-2018
Yttre Stengrund 10 5 × 2 MW 2001, avvecklad 2015
Bockstigen, Gotland 2,75 5 × 550 kW 1998

Lillgrund i Öresund är med 110 megawatt Sveriges största havspark och ägs av Vattenfall. Kårehamn utanför Öland ägs av E.ON. Enligt WindEurope hade Sverige 192 megawatt havsbaserad vindkraft i slutet av 2025, att jämföra med 18 323 megawatt på land. Vindkraft på land står för nästan hela utbyggnaden, vilket beskrivs i artikeln om uppsvinget på vindkraftsmarknaden.

Regeringens tillstånd: 6 beviljade och 26 avslag

Parker i Sveriges ekonomiska zon prövas av regeringen. Enligt regeringens sammanställning, uppdaterad 16 juli 2026, har 32 ansökningar prövats. Sex har beviljats och 26 har fått avslag.

  1. 19 maj 2022Kriegers flak söder om Trelleborg beviljas. Vattenfall pausade senare projektet.
  2. 15 maj 2023Galene och Kattegatt Syd beviljas. Galatea får avslag.
  3. 4 nov 2024Poseidon beviljas.
  4. 16 jul 2026Fyrskeppet Offshore och Vidar beviljas. Elva parker får avslag.
  5. 17 jul 2026Vattenfall meddelar att Vidar inte byggs nu.

Besluten den 16 juli 2026

Fyrskeppet Offshore ligger omkring 54 kilometer öster om Söderhamn i södra Bottenhavet och får ha upp till 93 verk. Parken beräknas ge 8-11 terawattimmar per år. Bakom projektet står Skyborn Renewables, som tidigare planerade 187 verk. Vidar ligger omkring 35 kilometer sydväst om Strömstad i norra Skagerrak och får ha upp till 75 verk med en produktion på upp till 7,8 terawattimmar per år. Båda parkerna ska vara färdiga senast 2036 och exportkablarna kräver egna tillstånd.

Samma dag fick elva parker avslag: Bothnia Offshore Lambda North, Bothnia Offshore Sigma, Eystrasalt Offshore, Gretas Klackar 1, Gävle Öst Havsvindpark, Mareld, Najaderna, Olof Skötkonung, Polargrund Offshore, Sylen och Västvind. Skälet var enligt regeringens pressmeddelande bland annat en oacceptabel påverkan på försvarsförmågan. Avslagen utesluter inte att områdena blir aktuella i ett framtida auktionssystem.

Varför säger Försvarsmakten nej?

Avslagen i juli 2026 bygger på att Försvarsmakten bedömt att parkerna strider mot riksintressen för totalförsvarets militära del. Kabelansökningarna som hörde till parkerna avvisades. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari sa i samband med besluten att Sverige behöver alla fossilfria kraftslag.

Pressmeddelandet anger samma skäl för hela gruppen och ger ingen motivering per projekt. Tillståndsprocessen för vindkraft på land diskuteras i krönikan om att göra vindkraftens tillståndsprocess mer flexibel.

Vattenfalls nej till Vidar

Dagen efter beskedet meddelade Vattenfall att Vidar inte byggs nu. Vd Anna Borg pekade på två problem: Sverige saknar ett överföringsnät till havs och elpriserna är för låga. Kalkylen går inte ihop i dag, enligt bolaget. Vattenfall utvecklar Vidar tillsammans med Zephyr och projektet omfattar omkring 2 gigawatt. SVT beskriver Vidar som ett flytande projekt.

Kriegers flak har gått samma väg och är pausat av Vattenfall. Regeringen avskaffade 2022 det anslutningsstöd där Svenska kraftnät skulle bekosta nätet till havs, enligt OE Digital. Anna Borg sa att det inte skulle räcka att återinföra stödet för att göra havsvind lönsam.

Får havsvind statligt stöd?

Nej. Vid tillståndsbesluten i juli 2026 fanns inget stödsystem för havsbaserad vindkraft och Sverige subventionerar i regel inte vindkraft. I september 2025 öppnade energi- och näringsminister Ebba Busch för statligt stöd till havsvind med hänvisning till symmetri med kärnkraften. Sverigedemokraterna var emot och de blocköverskridande energisamtalen ledde inte till någon överenskommelse.

När besluten kom i juli 2026 gav regeringen inget nytt finansieringsbesked. Pourmokhtari menade att ekonomin kan bära sig utan direkta skattepengar och att stödet till kärnkraft motiveras av att den är planerbar. Skyborn vill ha stöd likt kärnkraftens med riskdelning, förmånliga lån och garanterat pris.

Regeringen vill i stället gå över till en modell där staten pekar ut områden och aktörer tävlar om rätten att bygga. Utredningen om havsbaserad vindkraft, SOU 2024:89, föreslog i december 2024 att koncessioner i regel ska tilldelas genom auktion och att ett samlat tillstånd ska ges av mark- och miljödomstol även i den ekonomiska zonen. Statlig prissäkring låg utanför uppdraget. Utredningen föreslog också att ansökningar inlämnade före juli 2026 handläggs enligt nuvarande modell och att kommunernas veto nära kusten tas bort.

Havsplanerna styr var parkerna kan byggas

Sveriges första havsplaner beslutades av regeringen i februari 2022 och gäller Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Förslag till ändrade havsplaner lämnades till regeringen i januari 2025 och bäddar enligt Havs- och vattenmyndigheten för kraftigt ökad elproduktion från havsvind. Till dess regeringen beslutar gäller 2022 års planer. Nio myndigheter har haft i uppdrag att peka ut nya områden för energiutvinning.

Sverige jämfört med Europa

Storbritannien16 982 MWTyskland9 624 MWNederländerna4 738 MWDanmark2 652 MWBelgien2 261 MWFrankrike1 908 MWSverige192 MWNorge101 MWStorbritannien16 982 MWTyskland9 624 MWNederländerna4 738 MWDanmark2 652 MWBelgien2 261 MWFrankrike1 908 MWSverige192 MWNorge101 MW
Installerad havsbaserad vindkraft i slutet av 2025, megawatt. Källa: WindEurope, Wind energy in Europe: 2025 Statistics.

Europa hade i slutet av 2025 totalt 39 gigawatt havsbaserad vindkraft. Under året tillkom 2,0 gigawatt i Storbritannien, Tyskland och Frankrike medan övriga länder inte byggde någon ny havsvind. Danmark får 50 procent av sin el från vind, mest i Europa, medan Sverige ligger på 30 procent och EU som helhet på 19 procent. Hur Tyskland hanterar sin utbyggnad beskrivs i artikeln om vindkraftens utmaningar i Tyskland.

Möjligheter

  • Större verk, i snitt 10,7 MW i Europa 2025
  • Flytande teknik öppnar djupare vatten
  • Fyrskeppet och Vidar kan ge upp till knappt 19 TWh per år
  • Avslagna områden kan bli aktuella i en framtida auktion

Hinder

  • Inget överföringsnät till havs i Sverige
  • Inget stödsystem vid besluten i juli 2026
  • Försvarsintressen stoppar många områden
  • Låga elpriser gör kalkylen svår

Besluten och Vattenfalls besked visar vad som krävs för att fler parker ska byggas: ett nät till havs, områden som försvaret godkänner och en ekonomi som går ihop. Var ny produktion ansluts påverkar också balansen mellan Sveriges elområden.

Vanliga frågor

Hur mycket havsbaserad vindkraft finns i Sverige?

192 MW i slutet av 2025 enligt WindEurope, främst Lillgrund på 110 MW och Kårehamn på 48 MW.

Hur många havsparker har regeringen beviljat?

Sex av 32 prövade ansökningar. 26 har fått avslag enligt regeringens sammanställning från juli 2026.

Vilka parker godkändes 16 juli 2026?

Fyrskeppet Offshore öster om Söderhamn och Vidar sydväst om Strömstad.

Varför fick så många avslag?

Regeringen bedömde att parkerna bland annat skulle ha oacceptabel påverkan på försvarsförmågan.

Byggs Vidar?

Inte nu. Vattenfall meddelade 17 juli 2026 att kalkylen inte går ihop i dag.

Får havsvind statligt stöd i Sverige?

Nej. Vid besluten i juli 2026 fanns inget stödsystem och anslutningsstödet slopades 2022.

Vad är flytande vindkraft?

Vindkraftverk på flytande fundament som förankras i botten. Tekniken används på djup där fasta fundament inte lönar sig.

Hur ligger Sverige till mot Danmark och Tyskland?

Danmark har 2 652 MW och Tyskland 9 624 MW havsbaserad vindkraft mot Sveriges 192 MW.