Vindkraftens tillståndsprocess

Att bygga vindkraft på land i Sverige kräver tillstånd enligt miljöbalken och i nästan alla fall även kommunens ja. Under 2025 sa kommunerna nej till 43 av 46 projekt. Från juli 2026 får grannar till nya vindkraftverk en del av intäkterna. År 2027 tar en ny myndighet över prövningen. Här är hur processen fungerar, vad siffrorna visar och vad som har ändrats.

Så fungerar tillståndsprocessen

Större vindkraftsanläggningar på land prövas enligt miljöbalken av en miljöprövningsdelegation vid länsstyrelsen. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen och vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Mellan 2014 och 2025 överklagades 62 procent av delegationernas beslut.

1. Förstudie och samråd. Projektören tar fram en placering och samråder med boende, kommun, länsstyrelse och myndigheter som Försvarsmakten.
2. Miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan på natur, fåglar, landskap, buller och skuggor utreds.
3. Ansökan. Ansökan lämnas till miljöprövningsdelegationen och kungörs.
4. Kommunens tillstyrkan. Kommunen måste i regel tillstyrka innan tillstånd kan ges.
5. Beslut och överklagande. Delegationen beslutar och beslutet kan överklagas i två instanser.

Processen tar lång tid. Från ansökan till beslut i miljöprövningsdelegationen var mediantiden 24 månader och till ett beslut som vunnit laga kraft 39 månader, för ärenden som avgjordes 2014-2024. Statistiken är sammanställd av Westander Klimat och Energi på uppdrag av branschorganisationen Green Power Sweden, tidigare Svensk Vindenergi.

Det kommunala vetot

Enligt 16 kapitlet 4 § miljöbalken får tillstånd till vindkraft i regel bara ges om kommunen har tillstyrkt etableringen. Enligt praxis krävs en ny tillstyrkan även vid tillståndspliktiga ändringar, enligt regeringens proposition om vindkraft i kommuner.

Vetot har blivit det vanligaste skälet till att vindkraft stoppas. Mellan 2021 och 2025 fattade kommuner 157 beslut, varav 119 var veton. Under 2025 stoppades 43 av 46 projekt och 593 av 606 verk. I elområde 3 och 4, där elen behövs mest, stoppades 39 av 42 projekt.

Första halvåret 2026 vände det något. Av 23 beslut var 7 tillstyrkanden och 16 veton, vilket betyder att 70 procent av projekten och 82 procent av verken stoppades.

Ska vetot tas bort?

Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning, SOU 2021:53, föreslog 2021 att kommunerna skulle behålla rätten att säga nej men besluta tidigare i processen och bara utifrån mark- och vattenanvändning. Förslagen har inte genomförts. Regeringen skriver att det kommunala vetot inte berörs av det nya systemet med intäktsdelning. Vetot finns kvar.

Beviljade och avslagna vindkraftverk

• Beviljade verk
• Avslagna verk

Under hela perioden 2014-2025 prövades 7 576 vindkraftverk och 3 686 beviljades, 49 procent. Toppåret var 2018 då 70 procent av ansökningarna beviljades. Sedan dess har andelen fallit. 2025 beviljades bara 3 av 18 ansökningar och 12 verk, vilket motsvarar omkring 0,25 TWh per år.

Av de 15 avslagen 2025 berodde 12 enbart på kommunalt veto. Ett avslag berodde på både veto och Försvarsmakten, ett enbart på Försvarsmakten och ett på miljöprövningsdelegationens bedömning. Läs om hur ett vindkraftverk fungerar i artikeln om vindkraftverk.

Intäktsdelning: ersättning till grannar

Den 1 juli 2026 trädde lagen om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar i kraft. Ägare av bostäder inom nio verkshöjder från ett nytt vindkraftverk får en vindkraftsersättning som är en andel av anläggningens årliga intäkter. Ju närmare, desto större andel.

Ersättningen gäller nya anläggningar. Vindkraft vars tillstånd vunnit laga kraft före den 1 juli 2026 omfattas inte, utom projekt som kommunen tillstyrkt efter den 6 november 2025. Riksdagen beslutade om lagen den 9 juni 2026. Regeringen planerar också att utreda en rätt till inlösen av bostäder nära nya verk.

Stöd till kommunerna

Kommuner med vindkraft får ett statligt stöd som baseras på fastighetsskatten för vindkraftverk. Beloppet är 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026. För 2027 planeras 400 miljoner kronor. Pengarna för de två första åren betalades ut våren 2026 till kommuner med mer än en megawatt installerad vindkraft, enligt Energimyndigheten. När regeringen gav beskedet om stödet i september 2024 steg andelen tillstyrkta projekt från 29 till 50 procent, men 2025 föll den kraftigt igen.

Havsbaserad vindkraft och försvaret

Vindkraft till havs i den ekonomiska zonen prövas av regeringen. Av 32 avgjorda ansökningar har 6 beviljats och 26 avslagits. Den 4 november 2024 avslog regeringen 13 projekt i Östersjön med hänsyn till den påverkan de skulle få på försvarets intressen. Regeringen bedömde utifrån Försvarsmaktens underlag att parkerna skulle få oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar.

Den 16 juli 2026 beviljade regeringen Fyrskeppet Offshore och Vidar men avslog elva andra projekt. Tidigare har Kriegers flak, Galene, Kattegatt Syd och Poseidon fått tillstånd, enligt regeringens sammanställning.

Nya regler som ska korta tiderna

En ny Miljöprövningsmyndighet startar den 1 juli 2027 och tar över ärendena från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Miljötillståndsutredningen har föreslagit en kortare instanskedja för mark- och miljöärenden och en avgift för att överklaga.

EU:s förnybartdirektiv RED III, som trädde i kraft i november 2023, kräver snabbare tillstånd och att länderna pekar ut så kallade accelerationsområden där förnybar energi ska prövas snabbare. Jämfört med mediantiden på 39 månader från ansökan till lagakraftvunnet beslut i Sverige har det svenska systemet en lång väg kvar. Hur vindkraften utvecklas i Sverige beskrivs i artikeln om vindkraft i Sverige.

En process som behöver bli mer flexibel

Problemet med dagens system är inte att kommunerna har inflytande. Det är att de säger sitt sista ord sent, ofta efter flera år av utredningar. Det gör det svårt för projektörer att veta vilka projekt som är värda att driva och svårt för boende att veta vad som väntar.

Intäktsdelningen ger grannarna en del av värdet, men den ändrar inte när och hur kommunen beslutar. Utredningens förslag från 2021 om tidigare och avgränsade kommunala beslut ligger kvar oprövade. Med 93 procent veton 2025 och ett elbehov som enligt regeringen kan behöva växa till minst 300 TWh till 2045 är det en fråga som nästa regering inte kommer undan. Mer om den politiska bakgrunden finns i artikeln om energipolitik.

Vanliga frågor

Vem ger tillstånd till vindkraft på land?

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation prövar större anläggningar enligt miljöbalken. Från den 1 juli 2027 tar en ny Miljöprövningsmyndighet över.

Vad är det kommunala vetot?

Tillstånd till vindkraft får i regel bara ges om kommunen har tillstyrkt etableringen, enligt 16 kapitlet 4 § miljöbalken.

Har det kommunala vetot avskaffats?

Nej. Regeringen skriver att vetot inte berörs av intäktsdelningen och propositionen om vindkraft i kommuner föreslår ingen ändring.

Hur ofta säger kommunerna nej till vindkraft?

Under 2025 stoppades 43 av 46 projekt, 93 procent. Första halvåret 2026 stoppades 70 procent av projekten.

Hur lång tid tar ett tillstånd för vindkraft?

Mediantiden var 24 månader från ansökan till beslut i miljöprövningsdelegationen och 39 månader till ett lagakraftvunnet beslut, för ärenden som avgjordes 2014-2024.

Får grannar ersättning för vindkraft?

Ja, för nya anläggningar från den 1 juli 2026. Bostäder inom nio verkshöjder får 0,5-2,5 promille av intäkterna beroende på avstånd.

Får kommunerna pengar för vindkraft?

Ja. Staten betalar ett stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraft, 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026.

Varför stoppades havsbaserad vindkraft i Östersjön?

Regeringen avslog 13 ansökningar den 4 november 2024 med hänsyn till påverkan på försvarets intressen, baserat på Försvarsmaktens underlag.