Energieffektivisering

Energieffektivisering innebär att få samma värme, ljus eller produktion med mindre energi. Målen för energieffektiviseringen har ändrats. I maj 2026 ersatte riksdagen det gamla målet om 50 procent effektivare energianvändning med ett mål utan siffror. Här går vi igenom vad som gäller nu, vilka åtgärder som ger mest och vilka bidrag och avdrag som finns för villaägare, bostadsrättsföreningar och företag.

Vad är energieffektivisering?

Nyttan kan nås med teknik som bättre isolering eller en värmepump men också med ändrade vanor, som lägre innetemperatur i rum som inte används. Naturvårdsverket beskriver energieffektivisering som tekniker som ger samma nytta med mindre el, värme eller bränsle.

Begreppet skiljer sig från att spara energi. Den som sänker värmen och fryser sparar energi men får mindre nytta. Den som tilläggsisolerar och har lika varmt som förut har effektiviserat. I statistiken mäts effektiviseringen ofta som energiintensitet, det vill säga hur mycket energi som behövs per krona av BNP.

Sveriges mål för effektiv energianvändning

Energiöverenskommelsen från 2016 gav Sverige målet att energianvändningen skulle vara 50 procent effektivare 2030 än 2005, mätt som energiintensitet. Enligt Energimyndighetens uppföljning var energiintensiteten 2024 omkring 38 procent lägre än 2005. Myndighetens scenarier pekade på 41-43 procent till 2030 och därmed en bit från målet.

Den 20 maj 2026 godkände riksdagen ett nytt mål med siffrorna 176-172. Energianvändningen ska vara effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering. Målet lyfter även utjämning av effekttoppar, efterfrågeflexibilitet och energilagring. Uppföljningen sker med flera indikatorer i stället för en enda siffra. Motioner från S, V, C och MP om att behålla ett mål med siffror avslogs.

EU:s krav

EU:s energieffektiviseringsdirektiv från 2023 säger att den slutliga energianvändningen i unionen ska vara minst 11,7 procent lägre 2030 än i ett referensscenario från 2020. Medlemsländerna ska spara en ökande andel av energianvändningen varje år: 1,5 procent 2026-2027 och 1,9 procent 2028-2030. Den offentliga sektorn ska minska sin energianvändning med 1,9 procent per år och renovera minst 3 procent av golvytan i sina byggnader varje år.

Byggnadsdirektivet från 2024 skärper kraven på husen. Bostädernas genomsnittliga primärenergianvändning ska minska med 16 procent till 2030 och 20-22 procent till 2035. Minst 55 procent av minskningen ska komma från de byggnader som har sämst energiprestanda. Alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader från 2030. Läs hur energiklasserna fungerar i artikeln om energideklaration.

Var används energin?

Bostäder och service står för omkring 39 procent av den slutliga energianvändningen i Sverige, industrin för 38 procent och inrikes transporter för 22 procent. Byggnaderna, både bostäder och lokaler, använder ungefär en tredjedel av all energi och där finns också mycket av den lönsamma effektiviseringen.

• Bostäder och service39 %
• Industri38 %
• Inrikes transporter22 %

Energieffektivisering i flerbostadshus

Flerbostadshusen från miljonprogrammet har stor potential, men det mesta går också att göra i nyare hus. Studier från Lunds tekniska högskola och IVA visar att enkla driftåtgärder kan ge stora besparingar. Siffrorna nedan är exempel från studier och inte garantier. Resultatet beror på huset och hur det sköts.

Ordningen spelar roll. Börja med att mäta och justera det som finns innan större investeringar görs, så att en ny värmepump eller ventilation inte dimensioneras för ett hus som läcker energi. Fjärrvärmeanslutna hus kan även sänka returtemperaturen, vilket gör fjärrvärmen effektivare.

BeBo och Belok hjälper fastighetsägarna

Energimyndigheten driver två nätverk för fastighetsägare. BeBo är nätverket för energieffektiva flerbostadshus och samordnas i dag av RISE, medan Belok riktar sig till ägare av lokaler som kontor, skolor och sjukhus och samordnas av CIT Renergy.

Nätverken tar fram metoder, kravspecifikationer och upphandlar ny teknik tillsammans. BeBo:s guide Renovera energieffektivt beskriver arbetet i tre steg: förberedelse, genomförande och projektavslut. Totalmetodiken, som båda nätverken använder, bygger på att lönsamma och mindre lönsamma åtgärder räknas som ett paket, så att fler åtgärder blir av.

Energieffektivisering i villan

• Tilläggsisolera vinden. En vanlig första åtgärd i äldre hus, eftersom värmen stiger uppåt och vinden ofta är lätt att komma åt.
• Täta fönster och dörrar. Billiga tätningslister minskar draget. Byte till moderna fönster ger stor effekt i äldre hus med enkla eller kopplade glas.
• Byt uppvärmning. En bergvärmepump eller luft-vattenvärmepump ger flera gånger mer värme än den el den använder.
• Värmeåtervinning. FTX-ventilation tar tillvara värmen i frånluften. Det kräver kanaldragning och passar bäst vid större renoveringar.
• Varmvatten och styrning. Snålspolande blandare, en rätt inställd varmvattenberedare och styrning av värmen efter tid och temperatur.

Kommunens energi- och klimatrådgivare ger gratis och opartiska råd. Rådgivningen är kommersiellt oberoende och drivs av kommunerna med bidrag från Energimyndigheten under 2026-2027.

Bidrag och avdrag för energieffektivisering 2026

Villaeffekten för småhus

Sedan den 1 september 2026 går det att söka det utvidgade bidraget för energieffektivisering i småhus, ofta kallat Villaeffekten. Bidraget ger 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kronor per hus. Det gäller en- och tvåfamiljshus med värdeår före 1990 som inte är anslutna till fjärrvärme, enligt regeringens frågor och svar om bidraget.

Bidraget kan gå till tilläggsisolering, vindtätning, tilläggsglas, nya fönster och dörrar, värmeåtervinning i ventilationen, byte till vattenburen värme, pelletspanna, värmepump men inte luft-luftvärmepump samt anslutning till fjärrvärme. Du kan få bidrag för materialet även om du gör jobbet själv. Ansökan görs hos länsstyrelsen och budgeten är 300 miljoner kronor per år till och med 2030. Fram till den 1 oktober 2026 hade nästan 12 000 ansökningar kommit in.

Stöd till företag

Den 1 oktober 2026 trädde en ny förordning om stöd till mer effektiv energianvändning hos företag i kraft. Stödet riktar sig till företag som använder minst 2,78 GWh energi per år. Det kan gå till förstudier och investeringar som gör energianvändningen effektivare eller mer flexibel. Energimyndigheten planerar en första utlysning under hösten 2026.

Stora företag är skyldiga att göra en energikartläggning minst vart fjärde år enligt lagen om energikartläggning i stora företag. En ny lag som utgår från hur mycket energi företaget använder i stället för hur stort det är väntas ersätta den, i linje med EU-direktivet. Företag som rapporterade kartläggningar 2020-2023 hittade tillsammans en besparingspotential på omkring 5,1 TWh.

Rekyleffekten och effekttopparna

Effektivisering ger inte alltid hela den beräknade besparingen. När en åtgärd gör energin billigare att använda ökar användningen ofta lite igen, till exempel genom att innetemperaturen höjs efter en tilläggsisolering. Det kallas rekyl- eller reboundeffekt.

Elsystemet behöver i dag lägre effekttoppar lika mycket som lägre energianvändning. Det nya svenska målet betonar att jämna ut effekttopparna, de timmar när förbrukningen är som högst och elnätet är mest belastat. Smart styrning av värme och laddning, energilagring och flexibla elavtal flyttar förbrukningen till rätt tidpunkt. Följ elförbrukningen i realtid på sidan Elsystemet just nu.

Vanliga frågor

Vad är energieffektivisering?

Att få samma nytta, som värme, ljus eller produktion, med mindre energi. Det kan ske med teknik eller med ändrade vanor.

Har Sverige ett mål för energieffektivisering?

Ja. Sedan maj 2026 gäller ett mål utan siffror om att energianvändningen ska vara effektiv och bidra till bland annat motståndskraft och elektrifiering. Det tidigare målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 är ersatt.

Hur långt kom Sverige mot det gamla målet?

Energiintensiteten var omkring 38 procent lägre 2024 än 2005, enligt Energimyndigheten. Målet var 50 procent till 2030.

Vad kräver EU?

Minst 11,7 procent lägre slutlig energianvändning i EU 2030 jämfört med ett referensscenario. Bostädernas genomsnittliga primärenergianvändning ska minska med 16 procent till 2030.

Vilket bidrag finns för villor?

Villaeffekten ger 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kronor, för en- och tvåfamiljshus med värdeår före 1990 som inte har fjärrvärme. Ansökan görs hos länsstyrelsen.

Kan jag få rotavdrag för energiåtgärder?

Ja. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden 2026. Solceller ger 15 procent och batteri eller laddbox 50 procent genom grönt avdrag.

Vilka åtgärder ger mest i ett flerbostadshus?

Driftoptimering och injustering är billigast och har i studier gett 20-30 procent lägre energianvändning. Större paket med isolering, nya fönster och FTX kan halvera uppvärmningsbehovet.

Var får jag gratis råd om energieffektivisering?

Hos kommunens energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen är kostnadsfri och opartisk.