Energieffektiv ventilation

Ventilationen är en av de stora energiposterna i en byggnad. På sjukhus är den en av de största. Fläktar drar el dygnet runt och varje kubikmeter uteluft måste värmas på vintern. Här går vi igenom vad som gör ventilationen energieffektiv: värmeåtervinning, låga SFP-tal och behovsstyrning, vilka regler som gäller från 2026 och vad svenska sjukhus har sparat.

Varför drar ventilationen så mycket energi?

Energin går åt på två sätt. Fläktarna drar el för att flytta luften och den kalla uteluften behöver värmas till rumstemperatur innan den blåses in. På sommaren kan tilluften behöva kylas i stället.

I ett vanligt småhus står ventilationen för upp till 15 procent av värmeförlusterna, enligt Energi- och klimatrådgivningens ventilationsguide. I lokaler är luftflödena mycket större per kvadratmeter. Sjukhus har höga krav på luftkvalitet, övertryck i operationssalar och ventilation som går dygnet runt. Västfastigheter, som förvaltar Västra Götalandsregionens vårdlokaler, köpte 273 kWh per kvadratmeter och år när effektiviseringsarbetet började.

Byggnader står för omkring 40 procent av Sveriges energianvändning, enligt beställargruppen Belok. Ventilationen är därför en av de största enskilda posterna att arbeta med när en fastighetsägare vill sänka sin energianvändning.

Ventilationssystemens beteckningar

Ett FTX-system tar värmen ur den varma frånluften och för över den till den kalla tilluften. Frånluftsvärmepumpen i ett FX-system använder värmen i frånluften för att värma tappvatten och radiatorvatten. I lokaler och sjukhus är FTX det vanliga.

Värmeåtervinning: växlarna jämförda

Värmeväxlarens temperaturverkningsgrad visar hur stor del av temperaturskillnaden mellan frånluft och uteluft som tas tillvara. Motströms plattvärmeväxlare och roterande växlare ligger högst medan vätskekopplade batterier ligger lägst men har en fördel som väger tungt i vården.

Sedan den 1 januari 2018 kräver EU:s ekodesignförordning 1253/2014 att nya ventilationsaggregat för lokaler med flöde i båda riktningar har värmeåtervinning med termisk bypass. Lägsta termiska verkningsgrad är 73 procent och för vätskekopplade system 68 procent. Aggregaten måste även ha varvtalsreglering eller flera steg och en varning när filtret behöver bytas.

Varför sjukhus ofta väljer batteriåtervinning

I ett vätskekopplat system går frånluften och tilluften i helt skilda kanaler. Värmen förs över med en vätska i rör. Ingen frånluft kan läcka över till tilluften. Region Skånes riktlinjer för ventilation från mars 2026 kräver därför batteriåtervinning med omkring 80 procents verkningsgrad i aggregat för vårdavdelningar där det finns risk för att partiklar förs över.

Tekniken har ofta presterat sämre än väntat. Vasakronan startade 2018 en förstudie inom Belok som visade att felaktiga vätskeflöden ofta var en starkt bidragande orsak. En ny styrstrategi har testats hos Chalmersfastigheter, Vasakronan och AMF Fastigheter och slutrapporten kom i mars 2026.

SFP-tal: hur mycket el fläktarna drar

SFP står för specifik fläkteffekt och är fläktarnas totala eleffekt delad med luftflödet, angiven i kW per kubikmeter luft och sekund. Ett SFP-tal på 1,5 betyder att fläktarna drar 1,5 watt för varje liter luft per sekund.

• FTX med kyla1,6
• FTX1,5
• FT utan återvinning1,1
• Frånluft med återvinning0,75
• Frånluft0,5

Värdena ovan är riktvärden i Boverkets allmänna råd vid ändring av byggnader i BBR 29, i kW per kubikmeter och sekund. Upphandlingsmyndigheten använder samma nivåer för FTX, FX och F som baskrav vid ombyggnad av flerbostadshus. Äldre kontor har ofta SFP-tal på 2-3, enligt Belok, som rekommenderar omkring 1,5 eller lägre i nya kontor och att värdet skrivs in som krav redan vid projekteringen.

Den 1 oktober 2026 ersattes energikraven i BBR av Boverkets nya föreskrifter om energihushållning, BFS 2026:9. De innehåller inga SFP-värden alls utan ställer krav på byggnadens specifika eleffekt och på att installationerna har god energieffektivitet. Branschföreningen Svensk Ventilation kritiserade i sitt remissvar att SFP-kravet vid ändring försvinner. Fram till den 30 september 2027 får byggherren välja att följa de äldre reglerna.

Behovsstyrd ventilation sparar mest

Ett CAV-system ger samma luftflöde hela tiden. Ett VAV-system varierar flödet efter behovet, styrt av närvaro, temperatur eller koldioxidhalt. Behovsstyrd ventilation ger lägre fläktel och mindre luft att värma.

Erfarenheten från svenska sjukhus är att stora delar av beståndet har varit överventilerat. När Västfastigheter gick över från CAV till VAV och fler mindre aggregat sparades mycket energi, eftersom luften inte längre värmdes och kyldes samtidigt. Den åtgärd som gav mest var att justera luftflödena till det som lokalerna behövde.

I bostäder får flödet sänkas när ingen är hemma, men bara bostad för bostad och ner till ett lägsta flöde. Boverkets riktvärde för bostäder är minst 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter golvarea.

Energieffektiv ventilation på sjukhus

Sundsvalls sjukhus byggde om ventilationen i fem ventilationsgrupper på nära 25 000 kvadratmeter mellan 2018 och 2021. Gamla fläktar byttes mot fläktväggar, värmeåtervinningen förbättrades och flödena styrs nu efter behovet. De nya fläktarna dimensionerades för omkring 70 procent av det ursprungliga flödet.

En av de ansvariga sammanfattade erfarenheten i Byggkoll med orden ”vi har överventilerat enormt i våra lokaler”. Västfastigheter har gjort en liknande resa över hela regionens bestånd.

Från utgångsläget 273 kWh per kvadratmeter sjönk den köpta energin till 167 kWh 2021, en minskning med omkring 39 procent. Målet för 2030 är 137 kWh. Beloks fördjupningsområde för energieffektiva vårdlokaler samlar erfarenheterna. Där finns även ett projekt 2024-2027 om organisatoriska hinder, som drivs av KTH, Chalmers, Uppsala universitet och NCC.

Karolinska universitetssjukhuset i Solna sparade omkring 10 500 MWh mellan 2002 och 2009 genom att optimera driften av alla tekniska system, enligt leverantören Caverion. Siffran gäller hela anläggningen och inte bara ventilationen.

Operationssalar har egna krav

I operationssalar styr den tekniska specifikationen SIS-TS 39 kraven på luftens renhet. Region Skånes mätprotokoll anger högst 10 bakteriebärande partiklar per kubikmeter vid infektionskänslig kirurgi och högst 100 vid övrig kirurgi. Salarna ska ha övertryck mot omgivande rum. Region Skåne kräver att systemen är energieffektiva och att data om klimat, tryck och flöde lagras i fem år, vilket gör det möjligt att följa upp driften.

Nya regler för ventilation 2026

Från den 1 juli 2026 ska ägare låta inspektera uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem med en sammanlagd nominell effekt över 70 kW. Kravet finns i 10 § i lagen om energideklaration för byggnader, ändrad genom lag 2026:744 som genomför EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda. Inspektionen görs minst vart femte år och minst vart tredje år när effekten är över 290 kW.

De nya energireglerna BFS 2026:9 kräver kontinuerlig övervakning och styrsystem i nya lokaler där systemen är större än 70 kW och i befintliga lokaler över 290 kW, vilket gör mätning och uppföljning av ventilationen till ett krav för sjukhus och större fastigheter. Hur energideklarationen fungerar förklaras i artikeln om energideklaration.

OVK: hur ofta ventilationen ska kontrolleras

Vid varje OVK ska funktionskontrollanten föreslå energieffektiviseringar som inte försämrar inomhusklimatet, enligt Boverket. Förslagen är inte tvingande men ger fastighetsägaren en färdig lista att börja med. Sedan juli 2025 finns två behörighetsnivåer för funktionskontrollanter, N och K.

Så blir ventilationen mer energieffektiv

1. Mät och justera flödena. Överventilation är vanlig i äldre lokaler. Börja med att ta reda på vilket flöde rummen behöver.
2. Behovsstyr. Byt från konstant flöde till VAV eller närvarostyrning där verksamheten tillåter det.
3. Byt gamla fläktar. Nya fläktar och fläktväggar dimensionerade för rätt flöde ger lägre fläktel, som i Sundsvall.
4. Förbättra värmeåtervinningen. Kontrollera verkningsgraden och vätskeflödet i batterisystem. Ett nytt lokalaggregat ska klara minst 73 procent och ett vätskekopplat minst 68 procent.
5. Följ upp driften. Mät energin löpande och använd OVK-protokollet och energiinspektionen som underlag.
6. Byt filter. Igensatta filter höjer fläktelen. Energi- och klimatrådgivningen rekommenderar byte minst en gång per år.

Fler åtgärder för fastighetsägare finns i artikeln om energieffektivisering. Den som vill ha opartiska råd kan vända sig till kommunens energi- och klimatrådgivning.

Vanliga frågor

Hur ofta ska OVK göras?

Vart tredje år i förskolor, skolor och vårdlokaler. Flerbostadshus och kontor med FT- eller FTX-system kontrolleras också vart tredje år och med F, FX eller självdrag vart sjätte år. Villor kontrolleras bara innan systemet tas i bruk.

Vad är ett bra SFP-tal?

Boverkets allmänna råd vid ändring anger 1,5 kW per kubikmeter och sekund för FTX och 0,5 för frånluft. Belok rekommenderar omkring 1,5 eller lägre i nya kontor.

Vilken värmeväxlare har högst verkningsgrad?

Motströms plattvärmeväxlare med 75-90 procent och roterande växlare med 75-85 procent. Korsströmsväxlare ligger på 50-75 procent och vätskekopplade batterier på 45-70 procent.

Varför använder sjukhus batteriåtervinning?

Frånluft och tilluft hålls helt åtskilda så att ingen frånluft kan läcka över till tilluften. Region Skåne kräver omkring 80 procents verkningsgrad.

Måste ventilationssystem energiinspekteras?

Ja, från den 1 juli 2026 när den sammanlagda effekten är över 70 kW. Inspektionen görs minst vart femte år och minst vart tredje år över 290 kW.

Vad kräver EU av nya ventilationsaggregat?

Aggregat för lokaler måste sedan 2018 ha värmeåtervinning på minst 73 procent och 68 procent för vätskekopplade system. Aggregaten ska även ha varvtalsreglering och filtervarning.

Hur mycket kan ett sjukhus spara på ventilationen?

Sundsvalls sjukhus beräknar en minskning med omkring 1 000 MWh per år och 40-50 procent lägre fläktel efter nya fläktar och behovsstyrning.

Hur mycket luft behöver en bostad?

Minst 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter golvarea.