Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Solceller av plast redo för marknaden

Nanotunna lager med solceller av plast kan snart täcka våra uppkopplade prylar inomhus – och så småningom hela byggdetaljer utomhus. Det är i alla fall solcellstillverkaren Epishines vision när produktionen inom kort tar steget från labb till produktion.

Uppdaterad: 2018-06-15 Publicerad: 2018-06-14

Text: Erik Hörnkvist Bild: Epishine

På forskarnivå har tekniken för organiska solceller länge verkat lovande. Men först nu är den redo att ta steget in i den mer kommersiella delen av energibranschen.

Emma Woxlin, medgrundare till Epishine.

Emma Woxlin är en av entreprenörerna bakom bolaget Epishine som trycker billiga och energieffektiva solceller i plast: ledande och halvledande polymerer som trycks på varandra i lager. Mer än 20 års forskning kring organisk elektronik vid Linköpings universitet ligger bakom Epishines teknik, med finansiering från bland annat Energimyndigheten och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Där en traditionell kiselsolcells energiåterbetalningstid är mellan ett till fyra år ska Epishines variant kunna ha betalat tillbaka sin energi på tio dagar.
– Det är som ett tidningstryckeri. Det finns fler som utgår från liknande teknik. Men våra konkurrenter har mer komplexa tillverkningsprocesser och behöver använda dyra och begränsade metaller som indium och silver i sina solceller vilket vi helt har lyckats utesluta. Det ger oss en enorm skalbarhet, vilket är vår stora styrka, säger Emma Woxlin.

Ändå kommer den första kommersiella tillämpningen att vara relativt småskalig. Tanken är att de tunna, böjliga och formbara solcellerna ska ersätta batterier i alla de internet of things-prylar som kommer att finnas i våra hem.

Solelsdriven termometer.

–  Vi har väldigt hög effektivitet på våra solceller i inomhusljus. Och på sensorer och andra typer av prylar sätter man på ett plastlock ändå, så där kan vi lika enkelt integrera våra solceller från början. Vi tänker oss också att själva solcellen kan monteras som någon form att klistermärke på olika prylar. Själva solcellen är lika tunn som hundradelen av ett hårstrå, säger Emma Woxlin.

Under första halvan av 2019 kommer de första produkterna ut på marknaden om allt går enligt plan. I nästa steg är målet att växla upp skalan med byggnadsintegrerade solceller.
– Rent tekniskt ha vi löst det mesta. Problemet är att livslängden utomhus fortfarande är något begränsad på grund av bland annat fukt. Men det är mindre problem att integrera solcellerna exempelvis i glas, då är de skyddade.

Vår första fullskaliga maskin kommer att vara två meter bred och trycka ut en mindre kärnkraftsreaktor i månaden.

Emma Woxlins stora utmaning som marknadsansvarig på Epishine är att få marknaden att förstå produktens potential. För att få uthållighet i detta arbete finansieras Epishine bland annat genom anslag från Energimyndigheten.

– Eftersom detta är en ganska radikal innovation är det svårt att förklara för folk. Det går inte att jämföra med vanliga solceller rakt av, säger Emma Woxlin som varit tekniskt intresserad ända sedan unga år, inspirerad av sin morfar, uppfinnaren.

Hon läste teknisk fysik på Chalmers och praktiserade på NASA ett år innan hon kom in på Chalmers entreprenörsskola. Och där fick hon chansen att kommersialisera de organiska solcellerna tillsammans med vd:n Mattias Josephson och forskarna bakom innovationen.

Fakta

Epishine

Affärsidé: Utvecklar tryckteknik för helt organiska solceller.

Produktion: Har en tryckerianläggning vid Printed Electronics Lab i Norrköping med en kapacitet på cirka 20 000 kvadratmeter solceller per år.

Startår: 2016.

Anställda: 12.

Nu har Epishine kommit en bra bit på väg. Om ett par år planerar de att skala upp produktionen med en större anläggning med byggstart inom ett par år.
–  Vår första fullskaliga maskin kommer att vara två meter bred och trycka ut en mindre kärnkraftsreaktor i månaden, det vill säga cirka 500 MW solceller, säger Emma Woxlin.

Rekommenderat

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart
Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?

Senaste

Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk

Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart

Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?