Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så återvinns värmen i knäckebrödsfabriken

Det går åt mycket energi för att baka 250 000 brödkakor per dygn. Men Leksands Knäckebröd har ända sedan 1950-talet återvunnit en stor del av värmen i sina processer och därigenom kapat energinotan rejält.

Uppdaterad: 2018-04-16 Publicerad: 2018-04-16

Text: Johan Wickström Bild: Leksands Knäckebröd

Praktisk taget alla svenskar har stött på deras knapriga produkter någon gång. Sedan 1929 har Leksands Knäckebröd varit igång och numera är det fjärde generationen som har ansvaret för företaget, i form av vd:n Peter Joon.

Och miljöansvar och kostnadsmedvetenhet verkar sitta i väggarna.

– Redan på 1950-talet började man ta vara på överskottsvärmen för att värma lokalerna. Vi har i princip varit självförsörjande på värme sedan dess, säger Peter Joon.

Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd
Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd.

Och det blir en del värme från de sex ugnarna, där snittvärmen är 500–600 grader och där 250 000 brödkakor gräddas per dygn (motsvarande 8 000 ton knäckebröd per år).

– Nu använder vi överskottet både till varmvatten och för att värma fastigheten. Dessutom tar vi tillvara 100 procent av värmen från våra tryckluftsanläggningar. Det var vi först i Europa med, säger Peter Joon.

Sedan 2013 är företagets produktion helt fossilfri. Då konverterades den gamla reservoljepannan, som användes när produktionen står still på julen. Numera är det svensk rapsolja i reservpannan.

Under de senaste åren har Leksands Knäckebröd tagit ytterligare steg i energieffektiviseringsarbetet, till exempel genom att installera Led-lampor och att extraisolera fastigheten vid renoveringar.

– När vi byggde ett nytt lager så satte vi en dubbelt så tjock isolering. Det kostade 45 000 kronor extra, men det är ganska lite om man tänker på att hela byggnaden gick på 12 miljoner kronor. Det krävs hela tiden många små steg för att ligga i framkant i energiarbetet, säger Peter Joon.

­Många tänker bara på att köpa det som är billigast. Men man måste tänka på hur länge det ska stå och vilken total energianvändning det blir under den tiden. Det är livscykelkostnader som är viktigast att räkna på.

Rekommenderat

Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk
Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.
Effektivisering

Munstycket som minskar vattenanvändningen med 98 procent

Vattenförbrukning
Genom att omvandla vattenstrålar till vattendimma kan det svenska cleantechföretaget Altered kapa vattenanvändningen i vanliga kranar med 98 procent. Efter att ha vunnit tävlingen Nordic Cleantech Open i våras vänder företaget nu ...
Effektivisering

Energimyndighetens energismarta kontor

Energieffektivisering
Solceller på taket, smarta fönster och närvarostyrd ventilation. Energimyndigheten lever som man lär och satsar på att kontoret ska bli maximalt energieffektivt.

Senaste

Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk

Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart

Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?