Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så återvinns värmen i knäckebrödsfabriken

Det går åt mycket energi för att baka 250 000 brödkakor per dygn. Men Leksands Knäckebröd har ända sedan 1950-talet återvunnit en stor del av värmen i sina processer och därigenom kapat energinotan rejält.

Uppdaterad: 2018-04-16 Publicerad: 2018-04-16

Text: Johan Wickström Bild: Leksands Knäckebröd

Praktisk taget alla svenskar har stött på deras knapriga produkter någon gång. Sedan 1929 har Leksands Knäckebröd varit igång och numera är det fjärde generationen som har ansvaret för företaget, i form av vd:n Peter Joon.

Och miljöansvar och kostnadsmedvetenhet verkar sitta i väggarna.

– Redan på 1950-talet började man ta vara på överskottsvärmen för att värma lokalerna. Vi har i princip varit självförsörjande på värme sedan dess, säger Peter Joon.

Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd
Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd.

Och det blir en del värme från de sex ugnarna, där snittvärmen är 500–600 grader och där 250 000 brödkakor gräddas per dygn (motsvarande 8 000 ton knäckebröd per år).

– Nu använder vi överskottet både till varmvatten och för att värma fastigheten. Dessutom tar vi tillvara 100 procent av värmen från våra tryckluftsanläggningar. Det var vi först i Europa med, säger Peter Joon.

Sedan 2013 är företagets produktion helt fossilfri. Då konverterades den gamla reservoljepannan, som användes när produktionen står still på julen. Numera är det svensk rapsolja i reservpannan.

Under de senaste åren har Leksands Knäckebröd tagit ytterligare steg i energieffektiviseringsarbetet, till exempel genom att installera Led-lampor och att extraisolera fastigheten vid renoveringar.

– När vi byggde ett nytt lager så satte vi en dubbelt så tjock isolering. Det kostade 45 000 kronor extra, men det är ganska lite om man tänker på att hela byggnaden gick på 12 miljoner kronor. Det krävs hela tiden många små steg för att ligga i framkant i energiarbetet, säger Peter Joon.

­Många tänker bara på att köpa det som är billigast. Men man måste tänka på hur länge det ska stå och vilken total energianvändning det blir under den tiden. Det är livscykelkostnader som är viktigast att räkna på.

Rekommenderat

Effektivisering

Svante snabbar på tempot i energiomställningen

Fossilfritt
En katalysator som vill snabba på energiomställningen och ta bort onödiga hinder för företag och kommuner. Som samordnare för Fossilfritt Sverige har Svante Axelsson en central roll för att Sverige ska bli ...
Effektivisering

Plaståtervinning kan omvandla kemiindustrin

Plastavfall
I Stenungsund har kemiföretagen gått samman för att utveckla energieffektiva och innovativa lösningar som kan minska behovet av fossila råvaror. Bland visionerna finns återvinning av plast och fler biobaserade råvaror.
Effektivisering

9 hoppfulla trender i energiomställningen

Fossilfritt
Sverige ska bli fossilfritt till 2045 är regeringens mål. Och vi har kommit en bra bit på väg, visar en ny rapport från Fossilfritt Sverige.

Senaste

Transport

Arlandas elväg lockade världens medier

Elväg

Invigningen av eRoadArlanda har inte gått obemärkt förbi. Medier från hela världen har rapporterat om vägen där el- och hybridfordon laddas medan de körs. Nu fortsätter arbetet för Energimyndigheten – med helt …

Klimat

10 nya innovationer i energiomställningen

Energiomställningen

Organiska solceller, klimatgardiner och vindkraftstorn i trä. Det är några av de 30 lösningar som fått dela på Energimyndighetens innovationsstöd på totalt 42 miljoner kronor. Den gemensamma nämnaren: alla kan bidra till …