Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så återvinns värmen i knäckebrödsfabriken

Det går åt mycket energi för att baka 250 000 brödkakor per dygn. Men Leksands Knäckebröd har ända sedan 1950-talet återvunnit en stor del av värmen i sina processer och därigenom kapat energinotan rejält.

Uppdaterad: 2018-04-16 Publicerad: 2018-04-16

Text: Johan Wickström Bild: Leksands Knäckebröd

Praktisk taget alla svenskar har stött på deras knapriga produkter någon gång. Sedan 1929 har Leksands Knäckebröd varit igång och numera är det fjärde generationen som har ansvaret för företaget, i form av vd:n Peter Joon.

Och miljöansvar och kostnadsmedvetenhet verkar sitta i väggarna.

– Redan på 1950-talet började man ta vara på överskottsvärmen för att värma lokalerna. Vi har i princip varit självförsörjande på värme sedan dess, säger Peter Joon.

Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd
Peter Joon, vd Leksands Knäckebröd.

Och det blir en del värme från de sex ugnarna, där snittvärmen är 500–600 grader och där 250 000 brödkakor gräddas per dygn (motsvarande 8 000 ton knäckebröd per år).

– Nu använder vi överskottet både till varmvatten och för att värma fastigheten. Dessutom tar vi tillvara 100 procent av värmen från våra tryckluftsanläggningar. Det var vi först i Europa med, säger Peter Joon.

Sedan 2013 är företagets produktion helt fossilfri. Då konverterades den gamla reservoljepannan, som användes när produktionen står still på julen. Numera är det svensk rapsolja i reservpannan.

Under de senaste åren har Leksands Knäckebröd tagit ytterligare steg i energieffektiviseringsarbetet, till exempel genom att installera Led-lampor och att extraisolera fastigheten vid renoveringar.

– När vi byggde ett nytt lager så satte vi en dubbelt så tjock isolering. Det kostade 45 000 kronor extra, men det är ganska lite om man tänker på att hela byggnaden gick på 12 miljoner kronor. Det krävs hela tiden många små steg för att ligga i framkant i energiarbetet, säger Peter Joon.

­Många tänker bara på att köpa det som är billigast. Men man måste tänka på hur länge det ska stå och vilken total energianvändning det blir under den tiden. Det är livscykelkostnader som är viktigast att räkna på.

Rekommenderat

Effektivisering

Energimyndighetens energismarta kontor

Energieffektivisering
Solceller på taket, smarta fönster och närvarostyrd ventilation. Energimyndigheten lever som man lär och satsar på att kontoret ska bli maximalt energieffektivt.
Effektivisering

Coop bytte 30 000 lysrör efter utmaningen

Belysningsutmaningen
En mängd svenska företag och organisationer antog utmaningen att byta ut sin gamla belysning. Till exempel Coop som bytt 30 000 lysrör och sparat 21 miljoner kWh på kuppen. Nu sammanfattar Energimyndigheten ...
Effektivisering

Så klarar svensk industri energi-utmaningen

NCEW
Svensk industri har en nyckelroll för att klara energiomställningen. Både genom att effektivisera sina egna processer och genom att bidra till att bygga hållbara produkter och lösningar. Under Nordic Clean Energy Week ...

Senaste

Effektivisering

Energimyndighetens energismarta kontor

Energieffektivisering

Solceller på taket, smarta fönster och närvarostyrd ventilation. Energimyndigheten lever som man lär och satsar på att kontoret ska bli maximalt energieffektivt.

Förnybart

Algskalen som ökar solcellernas effekt

Alger

Under miljontals år har algerna utvecklats för att absorbera ljus långt ner under havsytan. Nu utnyttjar Swedish Algae Factory evolutionens kraft för att producera mer effektiva solceller.