Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Plaståtervinning kan omvandla kemiindustrin

I Stenungsund har kemiföretagen gått samman för att utveckla energieffektiva och innovativa lösningar som kan minska behovet av fossila råvaror. Bland visionerna finns återvinning av plast och fler biobaserade råvaror.

Uppdaterad: 2018-01-23 Publicerad: 2018-01-23

Text: Susanne Rosén Bild: IKEM, Hållbar kemi 2030

De fem kemiföretagen AGA, AkzoNobel, Borealis, Inovyn och Perstorp ligger tätt tillsammans i Stenungsund. Sammantaget är kemiklustret en av Sveriges största energianvändare. Utsläppen av koldioxid sker bland annat när basråvarorna olja och naturgas krackas för att få ut eten, propen och buten. Dessa kolväten används sedan för att tillverka diverse kemiska produkter, bland annat plast.

Elin Hermansson, projektledare för Hållbar kemi 2030.

Genom att samarbeta i miljö- och energifrågor har kemiföretagen fått ett effektivare material-  och resursutnyttjande i sina verksamheter.
– Efterfrågan på produkter som tillverkas med förnybara och återvunna råvaror och energi är viktigt för att en omställning ska ske, berättar Elin Hermansson, projektledare för Hållbar kemi 2030 som startades utifrån kemiföretagens gemensamma mål att minska utsläppen av koldioxid och nå ett hållbart samhälle.

En av visionerna som kemiföretagen undersöker är förutsättningarna för ett Returraffinaderi som kan återvinna plastråvara.
– Genom att kemiskt ta tillvara råvaran i plasten för att göra nya produkter skulle vi kunna minska användningen av jungfrulig råvara och närma oss ett cirkulärt flöde, förklarar Elin Hermansson.

På Chalmers pågår försök där plastavfall från Borealis och Stena förgasas till syntesgas som man efter förädling kan göra ny plast av. Vid kemisk återvinning får råvaran samma kvalitet som den ursprungliga råvaran, till skillnad från mekanisk återvinning som ofta innebär en nedgradering till sämre kvalitet, enligt Elin Hermansson.

Det skulle kunna få stora effekter globalt om alla berg av sopor runt i världen kunde omvandlas till råvara och minska fossilberoendet.

– Forskarna har räknat på en teoretisk anläggning i Stenungsund där man tar in allt tillgängligt plastavfall i Sverige. De förstudier som gjorts visar att det finns en betydande potential att kunna minska fossila koldioxidutsläpp med ett returraffinaderi.

Det finns en lång rad utmaningar att ta sig igenom innan ett Plastreturraffinaderi blir verklighet. Utöver tekniska och logistiska svårigheter, som hur plasten ska samlas in och forslas till Stenungsund, finns även osäkerhet kring politiska beslut och styrmedel samt frågor som rör tillstånd och finansiering.

Nils Hannerz ansvarar för forskning och innovationsfrågor på IKEM, bransch- och arbetsgivarorganisation för innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Nils Hannerz på IKEM.

– Jag tror mycket på den här sortens anläggningar för kemisk plaståtervinning. Det skulle kunna få stora effekter globalt om alla berg av sopor runt i världen kunde omvandlas till råvara och minska fossilberoendet. Men det är dyra satsningar, det krävs att det uppstår en marknad som kan betala för koldioxideffektiv plast.

Innovativ teknik kring biobaserade råvaror och produktion av kemikalier från elbaserad vätgas i reaktion med koldioxid förväntas minska processutsläppen från kemiindustrin mycket. Nils Hannertz tror även att det kommer behövas teknik för att avskilja koldioxid i processerna för att nå klimatmålen.

– I vår bransch hoppas vi på sikt också på CCU-teknik, Carbon Capture Usage, där koldioxiden tas tillvara och omvandlas till råvara som sedan kan användas till exempelvis plast eller drivmedel.

Inom hela kemisektorn arbetar man kontinuerligt med energieffektivisering. Hållbar kemi 2030 undersöker i ett projekt som har stöd av Energimyndigheten hur Stenungsundsföretagen kan dela på värme på ett effektivare sätt. Beräkningar visar att en sådan satsning skulle kunna leda till en reduktion av koldioxidutsläpp med 10 procent per år.

Fakta

Kemiindustrin blir effektivare

Mellan 1990 och 2015 har kemiföretagen inom EU blivit betydligt mer energieffektiva. I snitt har energiintensiteten – energianvändning per tillverkad enhet – minskat med i snitt 3,6 procent per år under perioden. 2015 var energiintensiteten var 59 procent lägre i dessa industrier än 1990.

Under perioden 1990-2015 ökade kemiföretagen sin produktion med 85 procent, medan deras energianvändning samtidigt minskade med 26 procent.

Läs mer här. 

– Utsläppen per kilo material har minskat betydligt de senaste åren, det glöms ofta bort. För samtidigt växer världens befolkning och alltfler får det bättre. Det gör att efterfrågan på material ökar, och då ökar också utsläppen även om produktionen är effektivare än tidigare, säger Nils Hannerz.

I framtiden har kemiindustrins processer elektrifierats ännu mer tror han, och hela branschen är på väg in i en materialrevolution.

–  Prylar, bilar och möbler kommer att tillverkas med färre och återvunna molekyler, och med mindre mängd material, vilket gör dem lättare men lika hållbara.

 

Rekommenderat

Effektivisering

Munstycket som minskar vattenanvändningen med 98 procent

Vattenförbrukning
Genom att omvandla vattenstrålar till vattendimma kan det svenska cleantechföretaget Altered kapa vattenanvändningen i vanliga kranar med 98 procent. Efter att ha vunnit tävlingen Nordic Cleantech Open i våras vänder företaget nu ...
Effektivisering

Energimyndighetens energismarta kontor

Energieffektivisering
Solceller på taket, smarta fönster och närvarostyrd ventilation. Energimyndigheten lever som man lär och satsar på att kontoret ska bli maximalt energieffektivt.
Effektivisering

Coop bytte 30 000 lysrör efter utmaningen

Belysningsutmaningen
En mängd svenska företag och organisationer antog utmaningen att byta ut sin gamla belysning. Till exempel Coop som bytt 30 000 lysrör och sparat 21 miljoner kWh på kuppen. Nu sammanfattar Energimyndigheten ...

Senaste

Transport

Podtaxin siktar in sig på företags-marknaden

Elmopeder

Uppstickaren i Stockholms taxivärld – Bzzt – med sina trehjuliga små podar i Stockholm city utvecklar sin verksamhet under hösten. Nu satsar Bzzt på att få fler företag på kundlistan.

Förnybart

Solceller blir standard på Riksbyggens nya fastigheter

Solceller

Alla nyproducerade bostadsfastigheter, såväl hyres- som bostadsrätter, ska ha solcellsanläggningar som standard. Den policyn har Riksbyggen antagit. Men bolaget har inte satt något mål och ramar för hur stor satsningen blir.