Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

På jakt efter nya affärslösningar

I ena ringhörnan: etablerade storföretag i jakt på nya lösningar och idéer. I den andra: innovativa startupföretag som söker kapital och marknader. Följ med till draknästet – ett omvänt seminarium på Hub2017 med tre ronder.

Uppdaterad: 2018-01-12 Publicerad: 2018-01-11

Text: Johan Wickström Bild: Bo Lundvang

Rond 1: Hur kan mindre företag komma in i globala värdekedjor?
ABB/SynerLeap möter Greater Than, Sensic, Mindconnect och HM Power

– ABB älskar korta innovationstider och sitter på mycket resurser. Vi kan släppa in er i vår innovationsmiljö där vi försöker lära oss av varandras ekosystem. Det kan vara riskabelt för oss, men vi har tagit det här steget eftersom vill röra oss snabbt, säger Peter Löfgren, vd på SynerLeap, en av ABB:s utvecklingsmiljöer där mindre företag kan få tillgång till ABB:s kontakter och infrastruktur.

Han är precis klar med sin femminuterspitch för de fyra startupföretagen i andra ringhörnan: Greater Than, Sensic, Mindconnect och HM Power.

Det är första delen av Energimyndighetens seminarium Flyga med drakar, ett upplägg som inspirerats av tv-programmet Draknästet där investerare får bedöma nya affärsidéer som entreprenörer presenterar.

– Men här vänder vi på steken, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma som är dagens moderator.

– Vi låter storföretagen pitcha för de små företagen. De stora företagen är ju i behov av nya idéer och lösningar för att hinna med i utvecklingstakten och därför kan det bli en win-win-situation här.

Först ut att kommentera ABB:s pitch är Bertil Moritz, vd för HM Power som utvecklar och säljer lösningar för att optimera elnäten. Han hävdar att företaget på en blinkning kan fixa nätproblem och att de redan kommit in i Kina.

–  Ni skriver  ”No competition” som villkor för samarbete. Är ni rädda för att möta dem som gör saker bättre än er, inom ert eget område? Ni har ju en global marknadsnärvaro som ett litet företag har nytta av, och ni kan ta in vassa koncept inom ert eget område. Vissa saker gör vi ju bättre än ABB, frågar han

– Självklart vill vi jobba med dem som kan mer. Det är så korta innovationscykler att vi måste kunna samarbeta med alla, svarar Peter Löfgren.

Bo Hammarlund, grundare av Sensic som utvecklar gassensorer för förbränningsmotorer, undrar vad som händer med de immateriella rättigheterna, så kallad IP (intellectual property), vid ett samarbete.

– Vi jobbar med mer mogna företag där lösningarna ofta är skyddade. Det är bra för oss också för då kan vi snabbare komma till mer verifiering. Vi jobbar mycket med att bygga förtroende i samarbetet, säger Peter Löfgren.

En annan fråga som kommer upp gäller förhandlingskostnaden i början av ett samarbete. Det tar tid och kostar pengar, vilket kan vara bekymmersamt för mindre företag. Och Bertil Moritz avslutar med ett önskemål som alla småföretagen kan skriva under på, liksom ABB:

– Låt oss träffas och lära känna varandra innan avtalen ska skrivas, innan den tidskrävande due diligence-processen sätter igång.

 

Liselott Johansson, vd på Greater Than, och Bo Hammarlund, grundare av Sensic.

 

–  Ni skriver  ”No competition” som villkor för samarbete. Är ni rädda för att möta dem som gör saker bättre än er, inom ert eget område? Ni har ju en global marknadsnärvaro som ett litet företag har nytta av, och ni kan ta in vassa koncept inom ert eget område. Vissa saker gör vi ju bättre än ABB, frågar han.

– Självklart vill vi jobba med dem som kan mer. Det är så korta innovationscykler att vi måste kunna samarbeta med alla, svarar Peter Löfgren.

Bo Hammarlund, grundare av Sensic som utvecklar gassensorer för förbränningsmotorer, undrar vad som händer med de immateriella rättigheterna, så kallad IP (intellectual property), vid ett samarbete.
– Vi jobbar med mer mogna företag där lösningarna ofta är skyddade. Det är bra för oss också för då kan vi snabbare komma till mer verifiering. Vi jobbar mycket med att bygga förtroende i samarbetet, säger Peter Löfgren.

En annan fråga som kommer upp gäller förhandlingskostnaden i början av ett samarbete. Det tar tid och kostar pengar, vilket kan vara bekymmersamt för mindre företag. Och Bertil Moritz avslutar med ett önskemål som alla småföretagen kan skriva under på, liksom ABB:
– Låt oss träffas och lära känna varandra innan avtalen ska skrivas, innan den tidskrävande due diligence-processen sätter igång.

Rond 2: Hur kan innovativa småbolag bidra till storskalig industrialisering?
Vattenfall möter Watty, Northvolt, C-green och Greater Than

Nästa storföretag ut på scenen är Vattenfalls vd Magnus Hall, som möter fyrklövern: Watty, Northvolt, C-green och Greater Than. Magnus Hall påpekar att energimarknaden nu genomgår en disruptiv utveckling där interaktionen med kunderna är central.

– Vi har inte alla svar och behöver jobba med partners och gärna då med startupföretag. Vi kan vara en tidig och modig kund, men jag vill betona att vi inte är någon venture-kapitalist som kan gå in med mycket pengar. Vi kan inte ge allmosor. Men vi har internationella kunder och mängder med kunddata och alla möjliga data att erbjuda, säger Magnus Hall.

Liselott Johansson, vd på Greater Than som bland annat utvecklar appar för smartare bilkörning, börjar frågestunden och undrar över synen på affärsmodeller:
– Vi har utvecklat en helt ny affärsmodell för försäkringsbolagen. Jag antar att även ni har diskussioner kring affärsmodeller – kan ni tänka er att överge gamla modeller?

Magnus Hall:
– Självklart, vi måste kunna konkurrera med oss själva och utmana gamla inarbetade modeller. Om vi inte vågar testa har vi problem.

 

Magnus Hall, vd på Vattenfall.

 

Hjalmar Nilssonne, vd på Watty som utvecklar lösningar för att ha kontroll över energianvändningen i hemmet, undrar över apputvecklingen i energibranschen:
– Av våra kunder kollar 20-30 procent på vår app varje dag. Över hela Europa har liknande appar rullats ut. Vad tänker du kring detta?

Magnus Hall:
– Jag tänker att vi måste prata med varandra. Det är viktigt det ni håller på med.

Hjalmar Nilssonne:
– Det man som startupföretag inte har är 1: tid och 2: pengar. Som storbolag har man gott om båda. Hur tror du vi kan jobba ihop givet det?

Magnus Hall:
– Jag ser det som ett gemensamt projekt där man delar tid. Vi måste vara flexibla.

Näst på tur är Erik Oden, vd på C-green som utvecklar lösningar för att producera energi från blöt biomassa. Hans företag är på jakt efter pilotkunder och undrar hur man ska ta kontakt med ett företag som Vattenfall.
– Ring Kalle Bergman, vår forskningschef, är Magnus Halls korta svar.

Emad Saad från batteriföretaget Northvolt konstaterar att hans företag både kan vara en stor kund åt Vattenfall – men också en stor leverantör:
– Vi tror mycket på batteriutvecklingen, därför är vi också med och stöttar Northvolt. Vi vill ha kunskap om den här potentialen, säger Magnus Hall.

Den avslutande frågan kommer från Liselott Johansson på Greater Than som vill ha tips på hur man som litet företag kan bli bättre på att presentera sina affärslösningar för blivande samarbetspartner:
– Det ska vara kort och koncist. Men se till att vara öppen och transparent med de utmaningar som finns, säger Magnus Hall.

Rond 3: Hur kan innovativa småbolag jobba ihop med en offentlig aktör?
Mälarenergi möter Northvolt, Mindconnect, C-green och Sensic.

Ove Fredriksson, Mälarenergis marknadschef, vecklar ut bilder på Västerås i kvällsljus framför de fyra företagen Northvolt, Mindconnect, C-green och Sensic.

– Vi jobbar tillsammans med lokala aktörer för att bygga framtidens samhälle. Vi har 200 000–300 000 kunder och mycket kunddata. Vi levererar el, värme, kyla och fiber och har koll på alla bitarna. Men vi behöver nya innovativa tekniker. Vi styr mot kundernas förväntan. Helheten är vår unika affärsfördel, säger Ove Fredriksson.

Först ut i frågestunden är Erik Oden från C-green:
– Ni levererar både vatten och energi. Har ni resurser att satsa. Vi behöver 50 miljoner kronor i projektpengar för att bygga en pilotanläggning.

Ove Fredriksson:
– Vi kan låta företag testa projekt i våra anläggningar. Jag vet inte hur mycket en er anläggning kan ge, men det kan vara värt att diskutera med vårt avloppsreningsverk.

 

Ove Fredriksson, marknadschef på Mälarenergi.

 

Jonas Bohman på Mindconnect undrar över skillnaden mellan en regional aktör som Mälarenergi och till exempel Vattenfall.

– Vi ska verka för regionens utveckling samtidigt som vi har ett avkastningskrav på 5 procent – kanske lite lägre än Vattenfall. Men vi kan återinvestera en hel del i bolaget även om detta inte är en högmarginalbransch, som många tror. Vi behöver också hitta nya affärsmodeller som komplement till befintliga, säger Ove Fredriksson.

 

Jonas Bohman, vd på Mindconnect.

Jonas Bohman på Mindconnect nämner ett färskt internationellt case som företaget ansvarar för:
– Vi samarbetar med en fransk by för att styra transportflödena mer effektivt via digitala tjänster. Kan det vara intressant för er?

Ove Fredriksson:
– Vi har 18 000 transporter årligen till och från våra anläggningar, så det skulle vi gärna kunna prata mer om.

Rekommenderat

Forskning

Så ska Sverige få mer biobränsle i flyget

Biobränsle
Sveriges inrikesflyg ska bli fossilfritt på sikt. Därför får Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att stötta forskning och innovationer inom området. Bra initiativ, men det behövs mer för att marknaden ska omvandlas, ...
Forskning

”Energipolitiken styrs av manliga normer”

Energiomställningen
Vi kan lära oss mycket av energiomställningen under 1970- och 80-talen. Det menar forskaren Martin Hultman på Chalmers som undersökt hur genusaspekter kan påverka energipolitiken.
Forskning

Design som får dig att tänka hållbart

Interaktionsdesign
Kan man med design få människor att tänka hållbart? Loove Broms forskar i det som kallas interaktionsdesign och han har med olika projekt visat hur det går att synliggöra energianvändningen i samhället.

Senaste

Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk

Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart

Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?