Snabb utveckling för laddbilar i Sverige

Försäljningen av laddfordon ökar successivt i Sverige tack vare kraftfulla styrmedel, både internationella och lokala. Nu utökas även antalet laddningspunkter i Sverige för att matcha utvecklingen, och här ligger Stockholm långt fram.

Uppdaterad: 2017-11-03 Publicerad: 2017-11-03

Text: Johan Wickström Bild: Stockholms stad

Kunskapen om elfordon är inte särskilt stor och det är många begrepp i svang när man pratar om elfordon. Det konstaterade Energimyndighetens expert Anders Lewald när han sammanfattade utvecklingen för elfordon på konferensen Energirelaterad fordonsforskning i Göteborg den 3 oktober.

– När till exempel Volvo säger att de bara ska utveckla elfordon från och med 2020 så menar de även hybridbilar utan laddningsmöjligheter. För att undvika missförstånd talar vi på Energimyndigheten helst om laddfordon, alltså bilar som man kan ladda när man parkerar.

Försäljningen av laddfordon ökar snabbt i Sverige nu. Vid årsskiftet 2016 var runt 4,5 procent av de nysålda personbilarna laddfordon, och i augusti 2017 hade den siffran ökat till 6 procent. Sverige är därmed överlägsen etta i EU när det gäller andelen laddbilar bland nysålda bilar.

– Förklaringen till denna ökning beror främst på styrmedel, både internationella, som EU-direktiv, och nationella som till exempel supermiljöpremien och nedsatta förmånsvärden. Marknadskrafterna är också viktiga, men inte på samma sätt, konstaterade Anders Lewald.

En annan viktig del i utvecklingen är tillgången på laddningspunkter. Energimyndigheten är nationell samordnare för laddinfrastruktur och arbetar nu intensivt med att ge stöd och samordna de olika aktörernas åtgärder.

– Att öka antalet laddningspunkter är högprioriterat nu och det sker i dag i stor utsträckning genom Klimatklivet (red: ett statligt stöd till lokala klimatinvesteringar). Merparten av laddningen – runt 90 procent – sker hemma. Därför är stödåtgärder till fastighetsägare extra angeläget nu, menade Anders Lewald.

Idag finns knappt 3 800 laddningspunkter vid 1 080 laddstationer runt om i Sverige. Men genom Klimatklivet har det beviljats stöd till ytterligare knappt 8 800 laddningspunkter.

Anders Lewald avslutade med att lyfta fram ett antal kommuner som ligger långt fram när det gäller laddinfrastruktur, till exempel Östersund, Gävle, Falun och Stockholm.

Eva Sunnerstedt, Stockholms stads miljöförvaltning.

Lite senare äntrade Eva Sunnerstedt från Stockholms stads miljöförvaltning scenen för att beskriva hur staden utökat sin laddinfrastruktur.

2014 fick Stockholms kommunala enheter uppdraget att medverka till 100 publika laddare och 10 snabbladdare. Ett projekt som även Energimyndigheten stödde med 1,5 miljoner kronor för utvärdering. Men det var en snirklig väg att komma dithän.

– Det var väldigt många frågor att ta ställning till i början kring teknik, strömstyrkor, betalning etc. Men för normalladdarna landade vi till slut på 16 ampere, enfas där betalningen ingick i p-avgiften. En annan viktig lärdom var att man bör upphandla laddstolpar och installation var för sig i befintliga p-hus, sade Eva Sunnerstedt.

Även till synes banala frågor som laddskyltar var en utmaning att få till:

– Det var faktiskt bland de svåraste. Hur ska man skylta på bästa sätt för att uppfylla alla regler i trafikförordningen?

Lite senare äntrade Eva Sunnerstedt från Stockholms stads miljöförvaltning scenen för att beskriva hur staden utökat sin laddinfrastruktur.

2014 fick Stockholms kommunala enheter uppdraget att medverka till 100 publika laddare och 10 snabbladdare. Ett projekt som även Energimyndigheten stödde med 1,5 miljoner kronor för utvärdering. Men det var en snirklig väg att komma dithän.

– Det var väldigt många frågor att ta ställning till i början kring teknik, strömstyrkor, betalning etc. Men för normalladdarna landade vi till slut på 16 ampere, enfas där betalningen ingick i p-avgiften. En annan viktig lärdom var att man bör upphandla laddstolpar och installation var för sig i befintliga p-hus, sade Eva Sunnerstedt.

Även till synes banala frågor som laddskyltar var en utmaning att få till:

– Det var faktiskt bland de svåraste. Hur ska man skylta på bästa sätt för att uppfylla alla regler i trafikförordningen?

I projektet har man även fått fram intressant statistik om när laddstationerna används (siffror från 2015).

– Normalladdarna används främst på kvällen från klockan 17 och framåt i snitt 3 timmar. Medan snabbladdarna är populärast mellan klockan 10 och 15 med en snittid på 22 minuter.

I dag har Stockholms stad cirka 20 publika laddstationer med totalt 108 laddningspunkter på gatan. Dessutom finns 1 000 publika laddningspunkter i garage och på andra parkeringslägen. Målet är att uppnå 500 publika laddningspunkter på stadens gator till 2020.