Så kan energismarta lösningar komma in i vardagen

Nya tekniska lösningar måste anpassas efter människors vardagsvanor. Det är utgångspunkten för forskningsprogrammet Energi, IT och Design. Energivärlden var på plats när programmets 18 forskningsprojekt hade utställning på Konstfack i Stockholm.

Uppdaterad: 2017-10-25 Publicerad: 2017-10-25

Text: Jonas Lannering Bild: Jonas Lannering/ Viktor Gårdsäter

Enligt regeringens klimatmål ska energianvändningen effektiviseras med 20 procent till 2020. För att klara denna målsättning behöver alla dra sitt strå till stacken, inte minst hushållen. Energimyndighetens forskningsprogram Energi, IT och Design, som är inne på sin tredje omgång, ska hjälpa till på traven.

– Kärnfrågan i det här programmet är att hitta de områden där forskning kan bidra till mer energieffektiva vardagsvanor, sade programrådets ordförande Mari Broman när hon inledde slutkonferensen på Konstfack i Stockholm den 5 oktober.

Anita Aspengren, avdelningschef för energieffektivisering på Energimyndigheten

Anita Aspengren, avdelningschef för energieffektivisering på Energimyndigheten

Energi, IT och Design har anordnats i tre etapper under en tioårsperiod. Målet har varit att ge stöd till forskningsprojekt som undersöker olika aspekter av hur smart design kan bidra till energieffektivisering. På plats under slutkonferensen på Konstfack kunde forskare verksamma inom alltifrån design, miljö, energi och it träffa företrädare från näringslivet, myndigheter och kommuner – vilket är talande för den tvärvetenskapliga ambition som finns inom programmet.

Så vilken nytta har vi egentligen av att samla frågor om energi, it och design i ett och samma forskningsprogram?

– Teknik som ska användas av människor måste anpassas till människor. Ta en värmepump till exempel. Det handlar inte bara om att ta fram en modell som är energisnål. Vi måste också försöka anpassa gränssnittet så att det blir enkelt att använda den effektivt, förklarar Anita Aspengren, avdelningschef för energieffektivisering på Energimyndigheten.

Fakta

Ett bilfritt år

Projektet syftar till att visa hur familjens transporter fungerar med elfordon istället för med bil. Projektet ska visa på vilka konsekvenser en övergång till pendling med elfordon i stor skala skulle innebära samt vilka förändringar av staden som behövs för att stödja detta.

Organisation: KTH

Projektlängd: 2013-2016

Beviljat bidrag: 5 milj kr

En annan styrka med att titta brett på frågor om energieffektivisering är att det kan skapa en större förståelse för hur människor tar till sig ny teknik och vilka hinder vi behöver undanröja för att fler ska vilja leva mer energisnålt.

– Det är värdefullt för oss att lära oss mer om hur människor tar beslut. Inom det här programmet har vi till exempel upptäckt att integrerade solcellsplattor inte nödvändigtvis är något som alla villaägare vill ha eftersom det då inte syns för grannarna att man är miljövänlig, säger Anita Aspengren och fortsätter:

– I de första två faserna av Energi, IT och Design har det varit mycket fokus på tekniska aspekter, men nu är vi glada över att vi har fått med några projekt som tittat just på hur livsstilsfaktorer kan bidra till energieffektivisering.

Ett av dessa forskningsprojekt är Ett bilfritt år där några forskare från KTH har tittat på hur man kan göra det enklare för familjer i städer att leva utan bil. Under dagen presenterade de sina resultat på en utställning tillsammans med de 17 andra forskningsprojekt som tillsammans utgör den tredje etappen av Energi, IT och Design.

– Vi ville helt enkelt försöka ta reda på vilka svårigheter det finns för en familj att ställa om till alternativa färdmedel, säger Hanna Hasselqvist, doktorand på KTH och en av de forskare som varit delaktiga i projektet.

Projektet tog bilen från tre barnfamiljer som bor i olika delar av Stockholmsområdet, alla med närhet till kollektivtrafik. Istället fick de låna eldrivna fyrhjulsmopeder, lådcyklar och vanliga elcyklar. Resultatet var tydligt – alla familjer klarade sitt bilfria år alldeles utmärkt, men det fanns gott om hinder på vägen som kunde fått dem att ge upp försöket.

– Som cyklist känner man sig kanske inte helt välkommen i stan, speciellt inte med en större lådcykel som man har barnen i. Inom projektet har vi därför sett tydliga behov av större cykelvägar, gärna fyrfiliga, som alla kan känna sig trygga i, berättar Hanna Hasselqvist.

När projektet avslutades 2016 samlades alla lärdomar till konkreta förslag för hur städer kan utformas för att bli mer cykelvänliga och för att fler ska åka kollektivt.

Teknik som ska användas av människor måste anpassas till människor.

– Vi tog fram ett designkoncept och har ett antal förslag med allt ifrån cykelhuvudleder, nya skyltningar och en modell för privatpersoner att leasa förmånscyklar från sina arbetsgivare. Alla resultat går att läsa på vår hemsida där man också kan läsa mer om familjernas erfarenheter under sitt bilfria år, säger Hanna Hasselqvist.

I en annan del av utställningen står en märklig anordning som lockar till sig många blickar. Det är forskningsprojektet Open Energy Playground som har satt upp några vanliga dammsugare, kopplade till ett virrvarr av sensorer, lysdioder och datorer.

– Det är ett litet spel som vi gjorde dagen till ära, dammsugarfäktning, förklarar Anton Gustafsson på RISE Interactive Institutes som ligger bakom projeketet.

Spelet går ut på att med hjälp av sin dammsugare blockera lufttillförseln genom att dammsuga en bit av sin motståndares klädsel. Sensorerna i systemet känner av den minskade effekten av dammsugarna och den som lyckas fästa sin dammsugare på sin motståndare flest gånger vinner fajten.

Fakta

Open Energy Playground

Projektet syftar till att utforska hur öppna verktyg kan skapas, för att stimulera utvecklingen av nya visualiseringstjänster inom energiområdet. Projektet försöker både förstå behoven kring sådana verktyg samt skapa en plattform där verktyg, ett antal testplatser, historisk mätdata och metoder integrerats för att underlätta konceptutveckling inom området.

Organisation: RISE Interactive Institute AB

Projektlängd: 2014-2017

Beviljat bidrag: 4 milj kr

– Detta är ett sätt att demonstrera vårt system för energiövervakning på ett lite roligare sätt. Systemet gör det lätt att analysera energiförbrukning och visualiserar för användarna hur mycket energi olika vardagssysslor förbrukar, utvecklar Anton Gustafsson.

Han fortsätter demonstrationen på en av datorerna, där en 3D-miljö inte helt olik datorspelet Sims visas upp.

– Här har vi byggt en virtuell miljö av ett hushåll, i detta fall vårt kontor i Eskilstuna. Sen är det fritt fram för användarna att utföra olika vardagsaktiviteter i programmet så kan man på ett lekfullt sätt se precis vad olika vardagsaktiviteter som att köra en tvättmaskin eller tända en extra glödlampa innebär i energianvändning.

Open Energy Playground är ett öppet ramverk där utvecklare, företag och privatpersoner kan använda projektets verktyg och dataserier till att utveckla egna tjänster för energivisualisering. På programmets webbsida finns all kunskap samlad om alltifrån instruktioner till hur man bygger egna sensorer till tips och guider för att visualisera energianvändning.