Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Staten behöver ta på sig den gula ledartröjan om industrin ska nå nollutsläpp till 2045

Det behövs en genomtänkt klimat- och industripolitik för att nå målet om nollutsläpp. Det menar flera forskare och professorer som här skriver om ämnet.

Uppdaterad: 2019-11-13 Publicerad: 2019-11-11

Text: Kersti Karltorp m fl (se nedan) Bild: Mostphotos

För att Sverige ska nå målet att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser behövs omfattande och snabba förändringar inom alla samhällsektorer. Det behövs en genomtänkt klimat- och industripolitik där staten och andra offentliga aktörer stödjer teknikutveckling men även stimulerar efterfrågan, utvecklar infrastruktur, driver på konkurrens och nytänkande samt koordinerar insatser på olika politikområden.

Industrin står för drygt 30 procent av Sveriges fossila utsläpp, varav framställning av järn och stål, cement, raffinaderiprodukter och kemikalier orsakar den största delen. De senaste decennierna har åtgärder genomförts för att minska utsläppen, men med undantag av pappers- och massaindustrin ligger de i stort sett kvar på 1990 års nivå. För att nå nollutsläpp krävs nu en helt annan utveckling – mycket kraftiga utsläppsminskningar måste ske på kort tid.

Enkla lösningar (till exempel effektivisering) är redan genomförda eller oförmögna att ta oss hela vägen. Kraftigt minskade utsläpp kräver utveckling och tillämpning av teknologier som elektrifiering, produktion och användning av förnybar vätgas, användning av biomassa samt infångning och lagring, eller uppgradering, av fossil eller biogen koldioxid.

Flertalet av dessa teknologier är i en tidig utvecklingsfas. Det finns fortfarande tekniska osäkerheter och genombrott kan kräva strukturella förändringar i industrins värdekedjor. Det betyder att samtidigt som mycket omfattande investeringar behövs, är riskerna för investerare stora.
Regeringens satsning på industriklivet utgör en viktig pusselbit för att dessa teknologier ska slå igenom, men om det förblir en lösryckt satsning kan den positiva effekten helt utebli. För att en radikal klimatomställning inom processindustrin ska komma till stånd behövs fler pusselbitar och en mer komplett och sammanhängande klimat- och industripolitik. Detta beskriver vi i en ny rapport. Här lyfter vi fram fyra åtgärder.

Regeringens satsning på industriklivet utgör en viktig pusselbit för att dessa teknologier ska slå igenom, men om det förblir en lösryckt satsning kan den positiva effekten helt utebli.

Koordinera satsningar på teknikutveckling med infrastrukturutbyggnad och tillståndsprocesser. För att regeringen och myndigheterna ska kunna bli en effektiv motpart till industrin behöver insatser inom olika politikområden samordnas. Effekten av att finansiera pilot- och demonstrationsanläggningar för nya tekniker blir begränsad om en uppskalning hindras av oändamålsenliga regelverk eller brist på kompletterande tekniker och infrastruktur.

Ställ klimatkrav vid offentlig upphandling. För att våga göra stora riskfyllda investeringar behöver företagen se att det finns marknader för de nya produkterna som i början ofta är dyrare än de gamla. Även om mycket av industrins produktion går på export utgör svenska offentliga aktörer en viktig kundgrupp.

Stimulera utveckling av nya företag och nätverk. Tidigare forskning visar att utvecklingstakten ökar när de etablerade företagen får konkurrens från nya företag och när nätverken vitaliseras av nya aktörer med nya idéer. Offentliga aktörer bör därför inte enbart anpassa sina strategier och upphandlingar efter nuvarande industriaktörers önskemål utan även bjuda in mindre etablerade aktörer till samarbeten.

Nationella strategier för elektrifiering, förnybar vätgas, biomassa och infångning och lagring/uppgradering av koldioxid. Som framgår av ovanstående behövs det en portfölj av koordinerade styrmedel för att få till stånd radikal förändring. Då behoven är industri- och teknikspecifika behövs nationella strategier för enskilda teknikområden. Tydligare visioner och handlingsplaner baserade på en omfattande samhällsdiskussion skulle även minska den politiska risken.

Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland som visar att nollutsläpp i processindustrin är möjligt och samtidigt ge svensk industri ett försprång i den globala klimatomställningen. Utöver industrins drivkraft krävs att offentliga aktörer tar en aktiv ledarroll och driver en genomtänkt klimat- och industripolitik.

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.