Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Om klimatkrisens hastighet

Vi vet att vi kan påverka hur varmt det kommer att bli genom att minska utsläppen av växthusgaser, men vi kan faktiskt också påverka hur snabbt uppvärmningen sker genom att fokusera på att minska vissa specifika typer av utsläpp. Det skriver Karim Jebari, fil dr i filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier (IFFS).

Uppdaterad: 2020-09-10 Publicerad: 2020-09-10

Text: Karim Jebari Bild: Marc Fermina och Mostphotos

Klimatkrisen diskuteras ofta utifrån en fråga: “hur varmt kommer det att bli i framtiden?” Den här frågan är förstås viktig, eftersom skadan för människor och natur blir större ju varmare det blir. En grad varmare är inte så farligt. Sex grader är möjligen slutet på den moderna civilisationen.

Men det finns en annan fråga, som också är viktig för den skada som klimatkrisen kan orsaka människor och natur: “hur snabbt kommer temperaturen att stiga?”. Denna fråga, som handlar om klimatkrisens hastighet, har inte alls diskuterats lika mycket, men är i allra högsta grad relevant.

Ju snabbare uppvärmningen sker, desto mindre tid har vi att anpassa oss till den. Skyddsvallar, beredskap och materiel för att bekämpa bränder, luftkonditionering och erosionsskydd tar tid att bygga, köpa in och distribuera.

För de fattigaste länderna är klimatkrisens hastighet ännu viktigare. I dessa länder har man inte råd med de åtgärder som krävs för att anpassa sig till ett varmare klimat. Om uppvärmningen sker långsammare, har dessa länder möjlighet att få starkare ekonomier som skulle kunna ha bättre möjligheter att skydda sina befolkningar.

Klimatkrisens hastighet kan också spela en avgörande roll för djur och växter. Dessa kan inte skydda sig med teknologi, utan blir tvungna att migrera och anpassa sig genom naturligt urval. Men båda dessa mekanismer behöver tid.

Vi vet att vi kan påverka hur varmt det kommer att bli genom att minska utsläppen av växthusgaser, men vi kan faktiskt också påverka hur snabbt uppvärmningen sker genom att fokusera på att minska vissa specifika typer av utsläpp. Vissa av de mest kraftfulla växthusgaserna, som till exempel metan och freoner (särskilt HFC-gaser) har en stor effekt på kort sikt. Det betyder att de orsakar skada på två sätt: de bidrar till uppvärmningen och accelererar klimatkrisen. Detta borde vi ta hänsyn till när vi beräknar hur mycket klimatrelaterad skada en viss mängd utsläpp bidrar till. Det skulle innebära att nötkreatur och får, som orsakar stora utsläpp av metangas, har en mycket mer negativ effekt än om vi bara tar hänsyn till hur mycket de ökar den totala uppvärmningen.

För de fattigaste länderna är klimatkrisens hastighet ännu viktigare. I dessa länder har man inte råd med de åtgärder som krävs för att anpassa sig till ett varmare klimat.

En annan konsekvens av att ta hänsyn till klimatkrisens temporalitet är att vissa typer av “klimatneutrala” energiformer kan vara mer problematiska än vad de skulle vara om vi bara tog hänsyn till den totala uppvärmningen. När ett träd växer upp, binder den koldioxid över en period av flera decennier, beroende på trädslag. Men när vi bränner det trädet, så frigörs den koldioxiden över mycket kort tid. Det innebär att även om vi skulle plantera ett träd för varje träd vi bränner upp i ett pelletsverk, så skulle förbränningen accelerera klimatkrisen, även om den skulle vara klimatneutral i ett längre perspektiv.

Ett tredje exempel på hur vi kan påverka klimatkrisens hastighet är att ha ett större fokus på utsläpp av en partikel snarare än en gas, nämligen sot. Sot består av väldigt små kolpartiklar, som bidrar enormt mycket till den globala uppvärmningen på kort sikt. Sot har dels en stark växthuseffekt när den svävar i atmosfären, men sot kan också värma upp planeten genom att göra glaciärer och havsis mörkare. Detta skyndar på nedsmältningen, vilket i sin tur ökar temperaturen. Sotets bidrag till den totala uppvärmningen är ansenligt, men det är dess bidrag till klimatkrisens hastighet som gör att eliminerandet av sot borde vara vårt främsta fokus. Som tur är finns väl beprövad och effektiv teknologi för att minska sotutsläpp från kraftverk och dieselmotorer.

För min egen del innebär dessa tankar om klimatkrisens hastighet att jag inte längre känner lika mycket skam över att skaffa barn i framtiden. Det är sant i och för sig att valet att skaffa ett barn kommer att orsaka mer utsläpp av växthusgaser än något annat val som jag kan tänkas göra. Men ett barn orsakar utsläpp över flera decennier.

Och under de första åren orsakar de nästan inga utsläpp alls. Så valet att skaffa barn bidrar mindre till klimatkrisens hastighet än andra val som vi typiskt gör.

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.