Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Har EU egentligen en effektiv klimat- och energipolitik?

Enligt alla undersökningar tycker svenskarna att den viktigaste EU-frågan är klimat och miljö. Och då frågar man sig såklart – hur bra är samarbetet här? Har EU egentligen en effektiv klimat- och energipolitik? Det skriver Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representationskontor i Stockholm inför EU-valet på söndag.

Uppdaterad: 2019-05-23 Publicerad: 2019-05-23

Text: Katarina Areskoug Mascarenhas Bild: iStock

Den 26 maj går vi och röstar i valet till Europaparlamentet. Utmattade efter en lång höst full av förvecklingar och turbulens på den nationella politiska scenen var det nog många som undrade om väljarna skulle orka med en ny virvelvind av valmanifest, debatter och utfrågningar.

Kanske skulle EU-valet bara blåsa förbi som en svag vindpust i slutet av maj – bortglömt i förberedelserna inför skolavslutningarna och sommarsemestrarna? Men se, så blev det faktiskt inte. Nu är vi mitt inne i rasande spännande valkampanjer och partier som frustande EU-stångas i tv-rutan.

Det här visar på hur viktigt detta val är. Våra samhällen är ju på så många områden integrerade över nationsgränserna och EU-nivån har blivit en tredje beslutsnivå – i tillägg till den lokala/regionala och nationella. Här beslutas frågor som nationalstaten inte längre ensamt på ett effektivt sätt kan hantera.

Från början handlade det främst om handel och ekonomiska frågor. Något som våra svenska företag varit bra på att dra fördel av. Hälften av svensk BNP kommer idag från handel och större delen sker på EU:s inre marknad. Här skapas många jobb och välfärd för oss svenskar. Men EU-samarbetet har i takt med samhällsutvecklingen blivit så mycket mer. Nu diskuteras dagligen vid förhandlingsborden alltifrån frågor på det rättsliga området, som brottsbekämpning och säkerhet, till djurskydd och utrikespolitik.

Våra samhällen är ju på så många områden integrerade över nationsgränserna och EU-nivån har blivit en tredje beslutsnivå

Enligt alla undersökningar tycker svenskarna att den viktigaste EU-frågan är klimat och miljö. Och då frågar man sig såklart – hur bra är samarbetet här? Har EU egentligen en effektiv klimat- och energipolitik?

Svaret på den frågan beror givetvis på var man lägger sin ambitionsnivå. Men för att hjälpa er lite i analysen, så kommer här lite fakta om vad som hänt inom EU-samarbetet de senaste åren.

Junckerkommissionens projekt om energiunionen som lanserades för fem år sedan syftar till att ge EU:s konsumenter trygg, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. Junckerkommissionen har också åtagit sig att göra EU världsledande inom förnybar energi, att sätta energieffektivitet främst och fortsätta att leda de globala ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringarna. Och även om mycket återstår så har vi hunnit en bit på vägen.

För det första handlar energiunionen inte om löst hållna ambitioner utan har utmynnat i en heltäckande, rättsligt bindande ram för att nå Parisavtalets mål. EU:s system för utsläppshandelsrätter har dessutom reformerats, vilket lett till att koldioxidpriset stärkts. Betydande framsteg har också gjorts med att förbättra elmarknadernas utformning. Reglerna gör elmarknaden effektivare genom mer priskonvergens och gränsöverskridande utbyte.

För det andra har EU satt upp nya mål för 2030; de inhemska utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 40 procent jämfört med 1990, andelen förnybar energi ska vara minst 32 procent och energieffektiviteten ska öka med minst 32,5 procent. Målet om sammanlänkning av elnät har fastställts för att förbättra försörjningstryggheten och bör senast 2030 vara 15 procent i varje enskild medlemsstat. Koldioxidutsläppen från personbilar ska minska med 37,5 procent till 2030 jämfört med 2021, från lätta lastbilar med 31 procent jämfört med 2021 och från tunga lastbilar med 30 procent jämfört med 2019.

Men det behövs också en strategi på längre sikt om vi inte bara ska nå Parisavtalets 2-graders mål utan också sträva efter 1,5 grader samt för att skapa större förutsägbarhet – så viktigt för att industrin ska våga göra de stora innovativa satsningarna på ny teknik. Därför lade EU-kommissionen i november förra året fram ett förslag om klimatneutralitet till 2050. Vi hoppas att medlemsländerna ska ställa sig bakom denna strategi, så att EU som helhet kan notifiera den till FN nästa år.

Fler gröna jobb kommer förhoppningsvis att skapas tack vare EU:s investeringar genom sammanhållningsfonderna, forsknings- och innovationsfonderna, Junckerplanen och kommissionens senaste initiativ för hållbar finansiering. Tanken är att dessa investeringar ska ge innovation som skapar ett försprång framför andra konkurrenter liksom smart infrastrukturutbyggnad. Energiunionen främjar också investeringar i nya kritiska sektorer som batterier och väte. Junckerplanen har till exempel via EIB gjort stora strategiska batteriinvesteringar i Northvolt i Västerås. Fokus ligger också på att stödja kolregioner under omställning och ge städerna medel och motivation för att intensifiera sina klimat- och energiåtgärder. Förändringarnas sociala konsekvenser måste ingå i den politiska processen redan från början, och inte bara vara något påklistrat i efterhand.

Kommer energiunionsbygget att lyckas? Det återstår att se.

Alla medlemsstater har nu lämnat in sina första utkast till nationella energi- och klimatplaner (för perioden 2021–2030). Kommissionen håller på att utvärdera dem för att eventuellt utfärda rekommendationer till medlemsstaterna, senast i juni 2019. Helt centralt är förstås om planerna är tillräckliga för att EU kollektivt ska leva upp till sin ambitionsnivå. Då EU verkar vara den enda globala stormakten idag som tar klimatfrågan på allvar är det otroligt viktigt att EU lyckas. Inte bara för oss i Europa utan för de globala klimatansträngningarna som helhet.

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.