Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Effektivisering och sparande bör vara nummer ett i allt energiarbete

Sverige har tappat mark vad gäller att effektivt använda energin. Det gäller industriella investeringar. Det gäller det befintliga fastighetsbeståndet och inte minst småhusen. Det skriver Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads Universitet.

Uppdaterad: 2019-12-17 Publicerad: 2019-12-17

Text: Are Kjeang Bild: Privat, iStock

Från en världsledande position för 35 år sedan med oljeersättningsengagemang, energiutbildningar, de första ekobyarna och synlig energirådgivning i alla kommuner. Utförsbacken har kantats av svaga byggnormer, misslyckad satsning på energideklarationer och för industrin med låga elpriser och skattebefrielse till nedlagda effektiviseringsprojekt. Är det då nattsvart? Nej, men utmaningen är stor och angelägen.

Från forskningsprojektet ”Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardagsliv” (se mer i intilliggande faktaruta), som avslutades under våren, framgår att det finns många betydelsefulla fördelar med denna service som mottagarna uppskattar. Framförallt handlar det om att rådgivningen är en lokal tjänst som finns nära kommuninvånarna, att verksamheten har ett uppdrag att vara oberoende gentemot kommunen och olika enskilda entreprenörer och att rådgivaren har en generellt bred kunskap inom energiområdet. Detta kunnande borde fler använda sig av.

Några centrala slutsatser från projektet kring hur rådgivningen, idag kallad energi- och klimatrådgivning (EKR), kan utvecklas är:

Fakta

Om projektet

Forskningsprojektet ”Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardagsliv” är finansierat av Energimyndigheten och har genomförts i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Karlstads universitet (undertecknad) och Linköpings universitet (Linnea Eriksson). Mer om forskningsprojektet hittar du här.

• att kommunerna som anställer och Energimyndigheten som finansierar, bör enas om en enhetlig arbetsbeskrivning för rådgivaren. Dessa två bör tillsammans med aktuella region-organisationer noggrant analysera den trend som nu pågår med ett ökat antal regionala rådgivningsenheter. Stordriftsfördelar finns i en samlad kompetens, men vi ser nackdelar i mindre samverkan i lokalsamhället och en sämre förankring i de kommunala organisationerna.

• att Energimyndigheten bör hjälpa fram och planera för drift av en nationell webbplats. Först då kan rådgivningen ha en samlad bas för synliggörande på sociala medier med mera.

• att energi- och klimatrådgivarna kan utveckla sitt arbete på minst tre sätt, där en målgruppsanalys med fokus på livssituation och livsförändringar utgör startpunkten. Forskning visar att det då är lättare att nå fram till mottagaren, som kan vara småhusägare.

De tre sätten som lyfts fram är: 1) Fördjupad utbildning av medborgare, 2) Kontinuerlig samverkan med aktörer i lokalsamhället, 3) Samverkan inom kommunen för att nå de som bygger och renoverar fastigheter.

I forskningsarbetet ingick också en analys av de styrmedel, som påverkar småhusägarens beteenden när det gäller energieffektivisering och förnybar energi. Av de relativt få som finns kan flera utvecklas, som energideklarationen och ROT-avdraget. Så kan ett fördelaktigt energi-ROT införas, som speciellt gäller energieffektivisering. Modellen för taxesättning har diskuterats i många år.

Vi menar att den fasta delen i till exempel elkostnaden måste reduceras om samhället vill engagera villaägarna.

Där energi- och klimatrådgivningen blivit kraftfull, har antingen personen varit starkt drivande och kunnig (lite av en egen företagare) eller kommunen visat ett starkt engagemang i verksamheten. Rådgivaren har då involverats i den ordinarie verksamheten som en kommunal-finansierad del i tjänsten, ofta knutet till kommunens ambitioner och planer för arbetet med miljö och hållbar utveckling.

I våra studier har vi mött ett stort engagemang hos de allra flesta EKR, men förutsättningar att lyckas i sitt arbete varierar starkt mellan olika kommuner. Så skulle det inte behöva vara.

Förutsättningar att lyckas i sitt arbete varierar starkt mellan olika kommuner. Så skulle det inte behöva vara.

Politiken och också näringslivet kan visa större mod! Omställningen kräver nytänkande och stora samhälleliga förändringar på kort tid. Kanske skulle det behövas ett samlande Energisparandets år i vårt land, där många goda krafter hjälps åt med finansiering och arrangemang?

Frågorna har kommit bort. Flera statliga myndigheter, kommuner, bostadsföretag, energiföretag och andra starka företag, media och organisationer har intresse för frågorna, men det händer för lite och inte minst – det syns inte. Ett brett kampanj-år – förslagsvis 2021 – med positiv grundton kan ändra på det. Jag tror vi är många som vill hjälpa till, eller hur?

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.