Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Konsekvenser av dålig beredskap

När man planerar sin egen – eller kanske en kommuns – krisberedskap är det viktigt att man anpassar beredskapen utifrån de faktiska behov som finns. En underdimensionering kan få stora negativa konsekvenser för människor medan en överdimensionering leder till onödiga kostnader som kanske begränsar vilka beredskapsåtgärder som är möjliga att genomföra.

Uppdaterad: 2019-05-08 Publicerad: 2019-05-07

Text:  Fredrik​ Müller‑Hansen Bild: iStock

En analys av vilka faktiska behov som finns är därför av stor betydelse. Men i grund och botten är det bättre med lite planering än ingen planering alls.

Om man tittar på energisektorn så kan konsekvenserna av en bristande krisberedskapsplanering få allvarliga konsekvenser, både för samhället och för den enskilde.

SVT:s serie ”Nedsläckt land” visade hur beroende av teknik många av oss är i vardagen, men också vilka konsekvenserna blir när tekniken inte fungerar.

Digitaliseringen har medfört ökade möjligheter både för individen och samhället i stort. Men samtidigt har det också ökat vår sårbarhet. Vid ett långvarigt strömavbrott skulle – i värsta fall – stora delar av samhället helt enkelt sluta fungera något många av oss har väldigt svårt att föreställa sig.

Ett samhälle utan el, är ett samhälle där det inte går att handla mat i affären, tanka bilen, använda dator (eller mobiltelefon) och där vattnet ganska snart skulle sluta att rinna ur kranarna. Det skulle helt enkelt bli ett nedsläckt land.

Att förstå vilka konsekvenserna kan bli med en dålig eller direkt obefintlig krisberedskapsplanering är ett första steg att tackla problemet.
Givet vårt behov av digitala lösningar och tjänster så måste vi fundera på hur vardagen ska fungera när dessa har slagits ut.

Hur ska vi kunna behålla värmen när strömmen försvinner? Om man har tillgång till en bil så är det exempelvis en utmärkt värmekälla och dessutom en plats där man via radion kan få information om vad som händer.

Hur ser kommunens reservkraftslösning ut så att det med reservkraft går att upprätthålla samhällets funktionalitet? Det är ganska många frågor man måste ställa sig själv för att få en bild över vilka behov man har och detta oavsett om man bor i en lägenhet eller i ett hus.

På samma sätt måste en kommun säkra upp den samhällsviktiga verksamheten och finna kontinuitetslösningar som möjliggör en fortsatt verksamhet även vid ett långvarigt elavbrott.

Hur ska vi kunna behålla värmen när strömmen försvinner?

Till sist – staten förväntar sig att vi enskilda människor har en förmåga att klara oss själva i händelse av en samhällskris. Den hjälp och det stöd som finns kommer i första hand gå till de personer/grupper som bedöms som mest utsatta (exempelvis äldre och sjuka).

Och en förutsättning för att detta stöd ska kunna nå fram är att alla övriga faktiskt har en god förmåga att på egen hand lösa sin situation. Därför är det viktigt att förstå vilka konsekvenserna kan bli med en dålig, eller icke-existerande beredskapsplanering. Både för individen och samhället.

Om bloggen

På Energivärldens blogg möter du Energimyndighetens medarbetare. Här ger vi inblick i vårt dagliga arbete och bidrar med reflektioner om vad som händer i energivärlden. Du kan också läsa om nya forskningsprojekt, klimatförhandlingar, tester och andra spännande områden – bakom kulisserna.

Senaste inläggen