Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Vi hade en tydlig uppgift – att ställa om energisystemet”

ENERGIMYNDIGHETEN 20 ÅR Nya tuffa klimatmål och en infekterad kärnkraftsdebatt. Som förste generaldirektör för Energimyndigheten hade Thomas Korsfeldt en stor utmaning – att bygga upp myndigheten till det centrala navet i energiomställningen. Idag kan han blicka tillbaka på en ovanligt händelserik tid inom energiområdet.

Uppdaterad: 2018-09-27 Publicerad: 2018-09-26

Text: Johan Wickström Bild: Emelie Otterbäck

”Tålmodig ledare gör bokslut.” Så löd rubriken i Energivärldens vinternummer 2008. Då packade Thomas Korsfeldt ihop pinalerna efter tio år som generaldirektör på Energimyndigheten.

– Jag tyckte att jag hade varit med om att skapa en väl fungerande och effektiv myndighet. Vissa kallade den passionsmyndigheten eftersom medarbetarna var så engagerade, säger han idag med ett skratt.

Det var en utmaning att få igång och leda denna myndighet.

Tio år tidigare, i januari 1998, invigdes Energimyndigheten. Och i september flyttade myndigheten med då dryga hundratalet medarbetare till det så kallade Fortet i Eskilstuna, den bruna tegelbyggnad som skulle inrymma huvudkontoret fram till hösten 2017.

Bildandet av Energimyndigheten var en del av det energipolitiska beslutet året innan: att ställa om energisystemet i förnybar och hållbar inriktning. Därför bröts energifrågorna loss ur det forna Nutek (Verket för näringslivsutveckling), där de legat sedan början av 1990-talet.

Nu var det en ny verksamhet som skulle byggas upp. Och som förste chef tillsattes den erfarne politiske tjänstemannen Thomas Korsfeldt som bland annat varit Centerpartiets sakkunnige i energifrågor under drygt 15 år. (Redan 1978 skrev Korsfeldt i en partimotion om vikten av att fasa ut fossila bränslen för klimatets skull – långt före sin tid.)

Fakta

Thomas Korsfeldt

Ålder: 71.

Bor: Uppsala.

Utbildning: Fil.Mag. – historia, statskunskap, nationalekonomi.

Karriär: Chef för Centerpartiets riksdagskansli, politisk sakkunnig i statsrådsberedningen 1980–82, statssekreterare och chef för centerpartiets samordningskansli 1991–94, generaldirektör för VTI 1995–1997 och för Energimyndigheten 1998–2008.

– Det var en utmaning att få igång och leda denna myndighet. Vi hade en tydlig uppgift att bidra till att ställa om energisystemet, men samtidigt var konflikterna större då. Kärnkraften var en hetare fråga, säger Thomas Korsfeldt.

Just kärnkraften var också den fråga som medförde att Korsfeldt – den enda gången i karriären – hamnade i journalisternas skottglugg. Myndigheten hade skickat ett remissvar om att det gick att lägga ner reaktorerna i Barsebäck utan att det skulle påverka elanvändningen.

Det fick många att reagera. I tidningarna var det hårda rubriker, bland annat: ”Korståg mot Korsfeldt”.
– Det var ett remissvar där myndigheten menade att Barsebäcksverket kunde avvecklas med bibehållen trygg energiförsörjning och det upplevdes som att jag som myndighetschef drev en politisk linje i strid med regeringens politik. Det var inte fallet, men jag kan väl så här i efterhand medge att jag kanske inte helt insåg hur kontroversiella formuleringarna i remissvaret upplevdes vara.

– Jag och mina medarbetare menade att myndigheten diskuterade sakfrågan, om elförsörjningen kunde tryggas utan Barsebäcksverket och inte om vi skulle ha kärnkraft eller inte. Men tolkningen blev att jag hade gjort ett politiskt kontroversiellt ställningstagande och eftersom man som myndighetschef ska följa och verkställa regeringens beslut och riktlinjer, så togs jag i örat av uppdragsgivaren. Många ville behålla kärnkraften, säger Thomas Korsfeldt.

En av myndighetens huvuduppgifter i starten var att fokusera på forskning och utveckling inom de centrala områdena. Med en budget på drygt en miljard kronor fanns det mycket pengar att satsa.

Tidigare hade energiforskningen ett rykte om att dra till sig lycksökare. Så vi fick strama upp kraven.

– Tidigare hade energiforskningen ett rykte om att dra till sig lycksökare. Så vi fick strama upp kraven och satsa på bättre kvalitet i forskningsbedömningen och uppföljningen. I början var det extra fokus på biobränsle och vindkraft.

Just biobränsle tog stora resurser i början av 2000-talet då myndigheten investerade i ett par större demonstrationsanläggningar, till exempel en etanolfabrik i Örnsköldsvik och förgasningsanläggningar för biobränsle i Värnamo och Piteå.

– Under den här tiden var myndigheten även med och startade bredare forskningsprogram inom många områden samt kompetenscenter, där både universitet, näringsliv och myndigheter var delaktiga. Ett intressant exempel är fordonsforskningsprogrammet, där staten och fordonsindustrin samverkar, och som fortfarande finns kvar i omstöpt form.

– Det har blivit allt tydligare att vi av klimatskäl måste gå över till förnybart och ha en mer hållbar energianvändning.

Frågorna om energieffektivisering var inte lika aktuella från början, även om de givetvis fanns med på agendan. Vissa av regeringskansliets tjänstemän var från början lite tveksamma till effektivisering och ville dra ner anslagen, enligt Korsfeldt.

– Men i efterhand ökade insatserna även inom detta område. Det var självklart viktigt att energin som tillförs skulle användas så effektivt som möjligt. En del i detta som jag själv var med och startade var programmet Spara och bevara, som handlade om effektivare energianvändning i kulturhus. Det programmet finns fortfarande kvar, vilket är glädjande.

Från starten var energimarknadsenheten en egen, självständig del i myndigheten. Dess uppgift vara att övervaka och reglera verksamheten för el- och gasnät. Men 2008 bröts enheten loss och blev en egen myndighet – Energimarknadsinspektionen – en trappa upp i Fortet.

– Då var jag emot att myndigheten skulle klyvas på det sättet. Jag tyckte att det var bra att vi som myndighet hade ordentlig kunskap om området som vi skulle reglera och övervaka. Det var inte helt lätt att få marknaden att fungera och det blev en hel del konflikter med energibolagen när det gällde till exempel nätavgifter. Men i slutändan kanske det ändå var bra att det blev en egen myndighet, säger Thomas Korsfeldt.

Sedan pensionen 2008 har Thomas Korsfeldt inte släppt energiområdet helt. Han är framför allt intresserad av forskningsfrågor och har under senare år varit ordförande i flera programråd inom olika forskningsprogram och har också engagerat sig i ett vågkraftsbolag.

Fakta

Thomas Korsfeldts bästa minnen från Energimyndigheten

  • Det finns många separata händelser värda att minnas, men det bästa minnet under mina år som generaldirektör är nog det positiva engagemanget hos myndighetens medarbetare för de uppgifter som myndigheten fick – viljan att vilja göra skillnad.
  • En av de roligare enstaka händelser som jag minns är när jag personligen lanserade idén om att ordna ett energiting – att skapa en mötesplats för energisverige i Eskilstuna – som skulle vara finansiellt självgående. Den idén var det inte många som trodde på. Men tinget kom till stånd och det kom 700 deltagare till Eskilstuna det första året, till allas förvåning utom min. Antalet deltagare ökade kontinuerligt och vi tvingades sedermera flytta arrangemanget till Älvsjömässan eftersom antalet deltagare växte kraftigt.

– Det har blivit allt tydligare att vi av klimatskäl måste gå över till förnybart och ha en mer hållbar energianvändning. Idag är det också en helt annan syn på de förnybara energislagen – på 1970-80-talet såg många ner på dem. Idag är det storskaliga förnybara satsningar och mycket ny teknik som väcker intresse i bredare kretsar.

När det gäller Energimyndighetens utveckling konstaterar han att det har blivit en etablerad, respekterad och obyråkratisk aktör. Han vill inte ge några råd till den nytillträdde generaldirektören Robert Andrén.

– Man ska aldrig tala om för en efterträdare vad de ska göra. Som myndighetschef är man också mer utsatt idag. På min tid fanns ju knappast internet i början och sociala medier kom senare. Idag är det svårare att värja sig i olika opinionsstormar.

Men än så länge har myndigheten – med få undantag – klarat sig bra i det nya medieklimatet. Thomas Korsfeldt, med sitt långa perspektiv, berättar att man brukar säga att livslängden på myndigheter inom energiområdet är cirka sju år. Statens energiverk bildades 1983 genom en sammanläggning av flera mindre myndigheter, Energiverket och flera andra myndigheter slogs samman till Nutek 1990. Och sju år senare bröts energifrågorna ut då Energimyndigheten startade.

– Det är ett styrketecken att Energimyndigheten klarat av dessa 20 år. Och jag tror att myndigheten kommer att behövas även i framtiden. Någon aktör måste ta riskerna och utveckla nya satsningar, säger Thomas Korsfeldt.

Slutligen – klarar Sverige målet att nå nettonollutsläpp till 2045?
– Jag hoppas det, även om det ser lite tufft ut. Det är bra med mål och rent tekniskt har vi kommit långt. Men jag tycker ändå inte att utvecklingen går så fort som jag skulle vilja.

Rekommenderat

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel
Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum ...
Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel
Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han ...
Klimat

Så kan svensk teknik minska de globala utsläppen

Energimyndigheten 20 år
Det räcker inte med innovativa idéer för att lösa klimatutmaningen. Sedan 2006 har Energimyndigheten stöttat startupbolag med kapital och nätverk för att de ska nå ut på den internationella marknaden – och ...

Senaste

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel

Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum …

Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel

Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han …

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …