Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

”Vi försöker visa vilken framtid som är möjlig”

ENERGIMYNDIGHETEN 20 ÅR Hur kommer samhället påverkas av energiomställningen under de kommande decennierna? Allt sedan starten 1998 har Energimyndighetens analytiker gjort prognoser och scenarier för att förstå vart vi är på väg. Och deras betydelse lär bli än viktigare i framtiden, säger Martina Högberg, chef på myndighetens analysavdelning .

Uppdaterad: 2018-09-04 Publicerad: 2018-09-03

Text: Johan Wickström Bild: Emelie Otterbeck

Det var våren 2016 som Energimyndigheten presenterade sin stora utforskande studie Fyra framtider, efter ett par års internt arbete. Med avstamp i den snabba omvärldsutvecklingen tog myndigheten fram fyra scenarier fram till 2050 – Forte, Vivace, Espressivo och Legato – med olika tyngdpunkt, till exempel ett med industrins behov i centrum och ett där användarna själva står för en allt större del av energiproduktionen.

Tanken med studien var att inbjuda till dialog med beslutsfattare och andra aktörer på energimarknaden. Det handlade inte om att slå fast en väg som den rätta, utan det går också att ”plocka russinen ur kakan”, som dåvarande generaldirektören Erik Brandsma kommenterade rapporten.

Att jobba med utforskande scenarier är ett relativt nytt verktyg för analytikerna på Energimyndigheten. Backar vi bandet till 1980-talet var det mer regelrätta prognoser som användes i dåvarande Statens energiverk. Prognos är ett snävare begrepp som försöker pricka in den exakta utvecklingen när det gäller produktion och användning,

Rurik Holmberg, utredare på Energimyndigheten.

Att blicka in i prognoserna från 80-talet kan vara väldigt värdefullt, menar Rurik Holmberg, utredare på Energimyndigheten och tidigare forskare i energisystem vid Linköpings universitet. Han har gått igenom några av de prognoser som gjordes på 1980- och 90-talet.

– Det viktiga är inte hur man ser på de konkreta siffrorna som presenterades, utan hur de analyserade utvecklingen – vad man lyfter upp och betonar. Även en dålig prognos kan träffa mitt i prick, säger Rurik Holmberg.

I början av 80-talet handlade prognoserna om hur man skulle bli av med oljeberoendet och hur olja skulle ersättas. Under slutet av detta decennium kom miljöfrågan in som en viktig del – även om koldioxidutsläppen ännu inte hade någon framträdande plats i resonemangen. Det var ett problem bland flera.

– Sedan, i början av 90-talet, kommer marknadstänket in. Det handlar om investeringar, prissignaler och konsumentbeteenden. El blir successivt en handelsvara bland andra, säger Rurik Holmberg.

Under 90-talet började man också jobba mer med scenarier i prognoserna för att gardera sig mot olika utfall. Men trots detta var utgångspunkten oftast att industrin i princip skulle vara oförändrad i framtiden.

– Man kunde inte förutspå it-sektorns stora genomslag. En viktig lärdom efter mina genomgångar är att vara försiktig med att anta att det som gäller idag även kommer gälla i framtiden. Men frågorna ändrar karaktär hela tiden. Det gäller att vara ödmjuk, konstaterar Rurik Holmberg.

Arbetet med prognoser och scenarier har varit intensivt alltsedan Energimyndigheten startade 1998. Och de har lite olika syften.
– Prognoserna handlar om hur vi tror att det ska bli och ska spegla verkligheten medan scenarierna försöker visa på vilken framtid som är möjlig utifrån vad vi vet idag, säger Martina Högberg, enhetschef på analysavdelningen.

Martina Högberg diskuterar kommande prognoser med kollegan Fredrik Svartengren.

Prognoser och scenarier görs oftast på uppdrag av olika departement. Till exempel gör myndigheten kortsiktiga prognoser två gånger per år – i mars och juli – på uppdrag av Finansdepartementet. Här görs bedömningar av såväl energiproduktion som energianvändning i samtliga samhällssektorer. Dessa prognoser används sedan av regeringen i det kommande budgetarbetet.

Energimyndigheten gör även långsiktiga scenarier över Sveriges energisystem vartannat år.
– Det är rapporter som vi gör på uppdrag av Naturvårdsverket. De använder scenarierna för att räkna ut landets förväntade klimatutsläpp och skickar sedan vidare siffrorna till Europeiska kommissionen och FN. Men de här scenerierna använder vi även för internt bruk för att undersöka måluppfyllelse och för att följa upp att vi är på rätt väg.

Hur går man då tillväga för att göra dessa scenarier och prognoser?
– Både till kortsiktiga prognoser och långsiktiga scenarier ligger en mängd antaganden till grund, till exempel om energipriser. De priser vi antar går in till Konjunkturinstitutet som tar fram prognoser över BNP-utveckling och andra markeoekonomiska faktorer. Utgångspunkten är också att ta hänsyn till de styrmedel och de åtgärder som redan är beslutade. Men vi måste även göra en mängd antaganden om utvecklingen i olika sektorer, bränsletyper, teknikutveckling med mera samt från historiska samband.

En viktig lärdom är att vara försiktig med att anta att det som gäller idag även kommer gälla i framtiden.

Från allt detta kommer det ut prognoser. På kort sikt stämmer de ganska väl med verkligheten.
– I kortsiktsprognoserna tycker jag vi ligger bra till när det gäller hur väl de stämmer med verkligheten. Det brukar diffa på 1–5 procent när vi tittar på utfallet för en hel sektor, förutom om trendbrott sker. Till exempel var det svårt att förutse det kraftiga fallet i energianvändning som följde efter finanskrisen, säger Martina Högberg.

Men som sagt, de exakta siffrorna är kanske inte alltid det viktigaste. Utan det är resonemangen och analyserna. Det var också bakgrunden till Fyra framtider.
–Med den studien ville vi bidra till en diskussion om vilka vägval och utmaningar vi står inför. Det handlar inte bara om tillförsel av energi, utan om att undersöka olika användningsmönster, säger Martina Högberg.

Fyra framtider väckte stor uppmärksamhet när den kom. Nu är fler scenarier på gång. Energimyndigheten jobbar bland annat med ett antal nya scenarier i samband med klimatrapporteringen till EU, till exempel en som undersöker den ökade elektrifieringen av samhället. När antalet elbilar växer, industrin elektrifieras och antalet värmepumpar ökar – hur mycket el kan det handla om och vilka blir konsekvenserna?

– Vi har valt att särskilt lyfta fram den ökade elektrifieringen, inte för att vi vet att det är så framtiden ser ut, utan för att vi idag ser många som lyfter det spåret och att vi tror att intresset kommer vara stort för våra resultat, säger Martina Högberg.

En annan viktig rapport som myndigheten jobbar med handlar om att analysera hur Sverige ska klara att uppnå ett 100 procent förnybart elsystem, som slogs fast i Energiöverenskommelsen 2016. Här jobbar projektledarna Martin Johansson och Anna Andersson med att undersöka vad som krävs för att klara utmaningen.

I en inledande studie har de kommit fram till att anläggningar med en produktion på över 100 TWh kommer att fasas ut till 2045, motsvarande två tredjedelar av Sveriges elanvändning. Det betyder att det måste byggas ny 80–120 TWh ny elkraft till 2040. Troligtvis innebär det en stor andel vindkraft, runt 4 600 nya verk.

Prognoserna handlar om hur vi tror att det ska bli, medan scenarierna försöker visa på vilken framtid som är möjlig.

– För att klara utbyggnaden krävs det att vi tittar på hela elsystemet. Det räcker inte att bara titta på enskilda kraftslag. Ett förnybart elsystem har andra egenskaper än dem vi är vana vid. Samtidigt får vi räkna med att elanvändningen kommer att förändras: hur, när och var vi använder elen, säger Martin Johansson.

Utvecklingen innebär stora utmaningar för alla aktörer – och alla måste förbereda sig för omställningen. Myndighetens rapport är det första steget. Nu ska analytikerna på Energimyndigheten gå vidare med detta material och bygga scenarier utifrån olika systemperspektiv

Värdet av dessa analyser och scenarier är stort, menar Martina Högberg:
– Alla är ju intresserade av framtiden. Vi som statlig myndighet kan göra scenarier på ett oberoende och transparent sätt och därmed med hög trovärdighet. Det handlar inte om önskescenarier, utan vi försöker bedöma hur energianvändning och tillförsel kan se ut i framtiden om politiken och tekniken ser ut som idag och om de historiska trender vi ser fortsätter även framöver.

– Men vi är ödmjuka med att vi inte är framtidsforskare som tror oss veta hur framtiden ser ut. Jag tror att man ska se gamla scenarierapporter som tidsdokument över vilka frågor som var heta just då snarare än att utvärdera om det de förutspådde verkligen var det som skedde.

Rekommenderat

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande
Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Senaste

Conyers Resigns Amid Sexual Harassment Allegations

Conyers Resigns Amid Sexual Harassment Allegations

Enlarge this imageSeveral ladies have accused Rep. John Conyers, that is the most senior member of Congre s, of verbal abuse, inappropriate touching and groping above a long time.J. Scott Applewhite/APhide captiontoggle captionJ. Scott Applewhite/APSeveral gals have...

‘World’s Wealthiest Woman,’ Liliane Bettencourt, Dies At ninety four

'World's Wealthiest Woman,' Liliane Bettencourt, Dies At ninety four

Enlarge this imageL'Oral cosmetics heire s Liliane Bettencourt died someday late Wednesday or early Thursday on the age of 94.Jacques Brinon/APhide captiontoggle captionJacques Brinon/APL'Oral cosmetics heire s Liliane Bettencourt died sometime late Wednesday or early...

Huge Companies Say They may Carry on To offer Well being Programs For their Employees

Huge Companies Say They may Carry on To offer Well being Programs For their Employees

Enlarge this Kevin Huerter Jersey imageGregory Baldwin/Ikon Images/Getty ImagesGregory Baldwin/Ikon Images/Getty ImagesThe shrinking unemployment price has actually been a balanced change of functions for individuals with job-based insurance plan. Eager to catch the...