Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Vad händer i Sverige om eleffektbrist uppstår?

Hur man ska kunna fördela el till prioriterade användare vid eleffektbrist var tidigare en komplicerad fråga. Men de senaste åren har den blivit lättare att besvara, tack vare styrel – ett arbetssätt för att fördela elen vid akuta situationer.

Uppdaterad: 2019-03-11 Publicerad: 2019-02-28

Text: Alfred Holmgren Bild: Energimyndigheten

Utan el skulle vårt samhälle vara mer lamslaget än många anar. Inte nog med att värme och belysning skulle sluta fungera. Affärer skulle slockna, tågen sluta gå och hissar stanna. Det skulle inte vara möjligt att tanka bilen och de flesta butiker skulle inte klara av att hantera kontantköp.

Men det finns ett verktyg för att undvika att kritiska tjänster slås ut urskillningslöst vid eleffektbrist – styrel. Tidigare hade det i ett krisläge inte funnits många andra alternativ än att koppla bort eleffekt i en eller flera kommuner, vilket skulle drabba alla användare i de aktuella områdena. Styrel är en metod för att med högre precision prioritera viktiga användare vid en effektbrist. Enkelt uttryckt handlar det om en förberedd rangordning av elledningar i lokalnäten. Du som privatperson kan komma att prioriteras bort, för att elen istället ska kunna ransoneras till exempelvis sjukhus, räddningstjänst och samhällsviktiga sektorer.

Fakta

Dessa användare prioriteras vid eleffektbrist

Elanvändare som:

  1. redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
  2. redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
  3. på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
  4. på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
  5. representerar stora ekonomiska värden.
  6. har stor betydelse för miljön.
  7. har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
  8. Övriga elanvändare.

I planeringsprocessen för styrel ingår både statliga myndigheter, som Energimyndigheten, länsstyrelser och kommuner. Även elnätsföretagen och andra privata aktörer, som exempelvis bedriver verksamhet inom vård och omsorg, deltar i arbetet.

– De samhällsviktiga elanvändare som ska identifieras under styrelplaneringen är de som är särskilt känsliga för elavbrott och där ett avbrott riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället, säger Royne Malmström vid enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

Sverige har hittills inte drabbats av eleffektbrist i modern tid. Men det ska inte misstolkas som att vårt elnät är immunt mot överbelastning.

– Ett scenario skulle kunna vara att ett bortfall av en större produktionskälla, såsom ett kärnkraftblock eller ledningar på stam- eller regionnät, som leder till eleffektbrist i hela eller delar av Sverige. Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för det svenska elöverföringssystemet. De kommer göra allt de kan för att händelsen skall gå obemärkt förbi för samhället. Det handlar i huvudsak om import av elektricitet, drift av produktionsreserver och förbrukningsdämpning, säger Royne Malmström.

– När alla andra mekanismer är använda men eleffektbristen ändå består kan Svenska kraftnät beordra frånkoppling av elanvändare och det är då styrel kommer in i bilden.

Det kan fortfarande hända att delar av Sverige helt blir utan el om ett nödläge uppstår. Men även när eleffektbristen redan är ett faktum fyller styrelplaneringen en funktion – genom att bestämma vad som ska prioriteras när elnätet väl börjat återhämta sig.

I takt med att allt omkring oss blir mer och mer beroende av el för att fungera, blir det också allt viktigare att ha en strategi för hur skadan ska minimeras i nödlägen. Styrel i sig är ingen garanti mot eleffektbrist. Men när olyckan väl är framme kan det vara hela skillnaden mellan ett samhälle som fortsätter att fungera, om än på sparlåga – och ett fullständigt lamslaget sådant.

Senaste