Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Sverige stöttar unikt solelsprojekt i Indien

I Tharöknen i Indien testas en unik anläggning med termisk solel. Projektet är ett av de 36 som Energimyndigheten stödjer inom ramen för Future Carbon Fund.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2017-09-19

Text: Maud Larsen Bild: Energimyndigheten

Som besökare vid Rajasthan Concentrating Solar Power Project möts man av rader med platta speglar som reflekterar solljuset till en mottagare ovanför. Där sitter rör med vatten som absorberar värmen. Vattnet blir till ånga som driver turbiner för elproduktion.

Tekniken bygger på att koncentrera solenergi för att producera el, så kallad termisk solkraft. Men här testas en ny, mer avancerad teknik som kallas CLFR (Compact Linear Fresnel Reflector), som reducerar behovet av reflektoryta och skapar förutsättningar att skära kostnader.

Projektet, som har en installerad effekt om 125 MW, startade för tre år sedan och drivs av bolaget Rajasthan Sun Technique Energy Private Limited. Hit kommer besökare från hela världen flera gånger varje månad. Anläggningen är den största i sitt slag i världen.

– Genom det här projektet visar vi att vi tar vårt ansvar inte bara för samhället men också för naturen. Efter alla utmaningar visar anläggningen och tekniken att vi inte bara kan omvandla solstrålning till grön energi på ett effektivt sätt. Projektet inger också hopp och stora förväntningar på att tekniken kan användas i stor skala, säger projektchefen Hem Raj Sharma.

Annika Christell, jurist på Energimyndigheten, och Virender Kumar Duggal, chef på Future Carbon Fund (FCF).

Projektet är ett av 36 som Sverige stödjer genom Energimyndigheten och deltagandet i klimatfonden Future Carbon Fund (FCF) inom den asiatiska utvecklingsbanken. Anläggningen i Rajasthan är ett så kallat CDM-projekt som ingår under Kyotoprotokollet. CDM står för Clean Development Mechanism, (Mekanismen för ren utveckling). Det innebär att ett i-land kan bidra till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för investeringar som leder till minskade utsläpp i ett utvecklingsland så att investeringarna kan komma till stånd.

Projekten ska följa ett visst regelverk och måste godkännas och registreras av FN. När projekten börjar generera minskade utsläpp genomgår de kontroller av en oberoende granskare. Därefter utfärdar CDM-styrelsen intyg på hur stora utsläppsminskningar som genererats. Om projektet i Rajasthan utvecklas väl är Future Carbon Fund beredd att förvärva utsläppsminskningsenheter motsvarande fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter till och med 2020. Det motsvarar förbränningen av knappt två miljoner kubikmeter bensin.

– Det här är ett spännande och imponerande projekt. Jag tror att detta är en bra satsning och Indien är ett viktigt land ur klimatsynpunkt. För att nå målet i Parisavtalet behöver vi samarbeta med medelinkomstländerna där utsläppen är stora och växer. I dessa länder kan varje satsad krona få stor effekt, mycket större än här hemma i Sverige, säger Annika Christell, jurist på Energimyndigheten. Hon representerar Sverige, som ordförande i styrelsen för klimatfonden Future Carbon Fund.

Om vi ska klara Parisavtalets mål att den globala medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5–2 grader, måste vi åstadkomma omfattande utsläppsminskningar under kommande fem år. Sedan måste ansträngningarna bara öka, anser Annika Christell.

Projektet inger stora förväntningar på att tekniken kan användas i stor skala.

Nu arbetar hon med att utforma regelverket för de nya internationella samarbetsformerna under Parisavtalet. Alla länder som deltar måste tillsammans komma överens om hur till exempel övervakning, rapportering och verifiering av utsläppsminskningar ska gå till.

– Sverige förhandlar tillsammans med övriga EU-länder och redan där finns olika viljor som måste vara enade innan EU möter övriga länder vid FN:s förhandlingsbord i Bonn i november, säger Annika Christell.

Tiden är knapp. Parisavtalets ”regelbok” ska vara färdigförhandlad i slutet av 2018.

Rekommenderat

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande
Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Senaste