Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Sverige förbereder för framtidens fordon idag

2018 växte den globala laddfordonsflottan med 63 procent jämfört med året innan. Kommer det fortsätta så? Och hur går utvecklingen av laddfordon i Sverige?

Uppdaterad: 2019-09-05 Publicerad: 2019-09-05

Text: Jakob Svärd Bild: iStock, Energimyndigheten

Varje år släpper Internationella energirådet rapporten ”Global EV (electric vehicles) Outlook”. I den presenterar organisationen en omvärldsanalys med utgångspunkt i laddfordonsutvecklingen.

Martina Wikström, forskningshandläggare på Energimyndigheten, har bidragit till arbetet med årets rapport som lanserades vid ministermötet CEM10 i Vancouver, strax innan sommaren. För Energivärlden berättar hon om Sveriges roll i den globala omställningen till laddfordon.

Martina Wikström, forskningshandläggare på Energimyndigheten

Hur ser laddfordonsutvecklingen i Sverige ut idag?

– Laddfordon har etablerat sig som företeelse i Sverige. Försäljningen utgör omkring 13–14 procent av nybilsförsäljningen. Det är en hög siffra som innebär att Sverige har den tredje största marknadsandelen för laddfordon i världen – och den enskilt största inom EU.

Vad beror den stora marknadsandelen på?

– Sverige har ett brett styrmedelssystem som främjar utvecklingen. Vi har till exempel bonus malus som introducerades förra året, med en bonus på upp till 60 000 kronor för laddfordon.

– Ett annat styrmedel som har varit viktigt på utbudssidan är vårt förmånliga system för laddbara tjänstebilar. Sedan har det funnits investeringssstöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur sedan starten av Klimatklivet 2015. När Naturvårdsverket gjorde bokslut för det projektet 2018 hade det beviljats stöd till över 30 000 laddpunkter. Tillsammans skapar de här styrmedlen en helhet som är större än summan av delarna.

Enligt årets rapport växte den globala laddfordonsflottan under 2018 med 63 procent, jämfört med föregående år. Går övergången tillräckligt snabbt?

– Även om vi ser en rekordökning av antalet laddfordon är ökningen ändå mindre än vad marknadsanalytiker har förutspått. Det är lätt att glömma bort utmaningarna med ett teknikskifte, bland annat när det kommer till uppskalning av produktionsvolym av fordonen. Industrin ska ställa om, skapa nya värdekedjor.

– Här i Europa håller man på att etablera flera stora batterifabriker, som exempelvis Northvolt. En svensk bil körs idag under ungefär 17 år, vilket även det bidrar till ”trögheten” i övergången till laddfordon. Den här trögheten ser vi som någonting positivt, eftersom en storskalig elektrifiering skulle kunna komma att påverka till exempel elsystemet. Den här förnyelsetakten gör att vi har gott om tid att identifiera eventuella problem och hitta sätt att hantera dem.

Vilka slutsatser drog ni under arbetet med rapporten kring förutsättningarna för att kunna skala upp laddfordonsproduktionen?

– Som med allt annat är det viktigt att ha ett cirkulärt perspektiv här, att vi redan nu utvecklar system som gör det enkelt att återbruka och återvinna exempelvis batterier. Sedan handlar mycket om att skapa marknadsförutsättningar för de här laddfordonen. Sverige är inte en speciellt stor fordonsmarknad men EU utgör en väldigt stor marknad. Utsläppskraven som EU ställer spelar stor roll för utvecklingen. 2021 skärps utsläppskraven för EU:s fordonsflotta, vilket kommer att leda till att fordonstillverkarna sannolikt kommer att behöva öka mängden laddbara fordon som de säljer.

Vilken roll spelar Sverige för laddfordonsutvecklingen i resten av världen?

– På internationell nivå har man förstått att Norden har skapat goda förutsättningar för laddfordon. En intressant erfarenhet är att utvecklingen har gått snabbt här trots att man länge pratade om att laddfordon inte skulle vara något för kalla länder, eftersom man trodde att elen inte skulle räcka lika långa distanser när man dessutom var tvungen att värma upp bilen med batterier. Vi har dock fått ett försprång eftersom vi redan har en liknande typ av elinfrastruktur med motorvärmare på plats. Den här elinfrastrukturen är inget vi rekommenderar att använda för att ladda bilar. Men bara det faktum att det finns el framdraget till massor av parkeringsplatser är rätt unikt.

Sverige har ett brett styrmedels-system som främjar utvecklingen.

Enligt IEA:s rapport har det blivit klart billigare att tillverka laddfordon idag. Kommer vi att uppleva en sann demokratisering av det tidigare så dyra laddfordonet?

– Även om det har blivit billigare att tillverka laddfordon ser vi ännu inte att det har blivit billigare för slutkonsumenten att köpa dem. Det som har skett är snarare att du får mer batterier för pengarna. Överlag är sänkta kostnader förstås en av fördelarna med att laddsegmentet växer. Sen är kanske nybilsinköp inget bra mått på demokratisering. Jag tror att vi måste släppa tanken på att alla ska ha en personbil, även om den framöver kommer att kunna laddas.

– För att nå klimatmålen behöver vi inte minst få till ett hållbart transportsystem som bidrar till ett jämlikt och tillgängligt samhälle. Personbilar tar oproportionerligt mycket plats och resurser i dagens transportsystem. Det sker på bekostnad av cykel, gång och kollektiva färdmedel.

Vilka andra iakttagelser hoppas du att läsare av årets rapport tar med sig?

– Kina skyndar på utvecklingen oavsett hur andra marknader agerar. Om inte Europa får ordning på värdekedjan för laddfordonsproduktionen, kommer kineserna inte att ha några problem att leverera laddfordonen till oss. Idag är det få svenska konsumenter som kan tänka sig att köpa en kinesisk bil men det var samma sak med japanska bilar på 70-talet. Resten är, som man brukar säga, historia.

– En annan iakttagelse är att rapporten visar på en ökad mognad kring laddfordonsfrågan, där man kan föra en god diskussion kring problem kopplade till att sätta upp ett helt nytt tekniskt system. Frågan har breddats. Tidigare var laddfordon en teknikfråga men nu befinner sig diskussionen på en samhällelig nivå. Vad kan man göra när vi väl har utsläppsfria fordon, hur ser det samhället ut? Där har vi i Sverige exempelvis genomfört ett kul projekt med en busshållplats inomhus i ett bibliotek i Göteborg. Transporter behöver inte se ut som de alltid har gjort. Vilka nya möjligheter leder den här utvecklingen till? Här finns det möjligheter att skapa ett trevligare samhälle för alla om vi bara tänker till, avslutar Martina Wikström.

Här kan ni läsa mer om rapporten Global EV Outlook.

Senaste