Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Svensk innovation ska återvinna kläder – i samma skala som returpapper

Med en banbrytande kemisk process förvandlar Re:newcell dina gamla bomulls- och viskoskläder till en råvarumassa som kan användas för att tillverka nya plagg. Det här är berättelsen om hur några svenska forskare bestämde sig för att få oss att sluta slänga våra använda textilier – och istället börja återvinna dem.

Uppdaterad: 2018-12-19 Publicerad: 2018-12-07

Text: Jakob Svärd Bild: Re:newcell

När du går till matbutiken idag pantar du tomburkar av aluminium och PET-flaskor av plast. När du har vägarna förbi avfallsstationen slänger du dagstidningar i pappersinsamlingen. Om det svenska företaget Re:newcell har någonting att säga till om kan du snart få möjlighet att addera textilfiberåtervinning till din sortering.

Allt började när professor Mikael Lindström, professor Gunnar Henriksson och doktor Christofer Lindgren vid Kungliga Tekniska högskolan slogs av en insikt. En av våra globalt sett mest energikrävande industrier är textilbranschen. Samtidigt leder våra skenande konsumtionsmönster till att vi i utvecklade länder slänger många kilo kläder per person och år i det vanliga hushållsavfallet.

Det finns till viss del återvinning av bomull idag, i mekanisk form, där man inte har ett kemiskt steg. Det är bra.

Lutade mot sin långa erfarenhet av forskning kring cellulosakemi bestämde de sig för att undersöka om det, istället för att bränna upp använda bomulls- och viskoskläder, gick att återvinna cellulosafibrer. Sedan ta dessa och skapa en råvara som kan användas för att tillverka nya kläder. 2012 resulterade idén i företaget Re:newcell, som just nu förbereder sig på att förändra världen.

– Problemet är bara att man skadar fibrerna när man återvinner bomull med den här metoden. Kvalitetsförlusten blir för stor för att kunna göra ett helt nytt plagg av ett återvunnet plagg. Återvinningen är småskalig och går inte att göra i någon stor skala på ett ekonomiskt rationellt sätt, säger Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell.

Den gula klänningen av fibrer från blå jeans visades upp på catwalken under Visby Fashion Week

Desto mer skalbar är de svenska innovatörernas lösning. Två år efter starten hade företaget producerat världens första plagg som var skapat av kemiskt återvunna cellulosafibrer. Den gula klänningen – av fibrer från blå jeans – visades upp på catwalken under Visby Fashion Week. 2016 beslöt sig grundarna för att investera i att prova processen på industriell nivå. Med hjälp av stöd från bland andra Energimyndigheten, HM och Fouriertransform kunde en första demofabrik driftsättas i Kristinehamn 2017 med en designad kapacitet på 7 000 ton återvunnen textilmassa per år.

– Vi vill expandera så snabbt det bara går, men realistiskt sett räknar vi med att nästa fabrik med en fullskalig kapacitet på 30 000 ton finns på plats inom ett par år, säger Harald Cavalli-Björkman.

Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell

Intresset från textilbranschen har varit enormt. Där har man sedan länge insett att det på sikt kommer att bli ohållbart att fortsätta producera bomulls- och petroleumbaserade kläder i den utsträckning vi gör idag. På senare år har industrin visserligen vänt blicken mot mer hållbara fiberproducenter, som den träbaserade bioekonomin – men Re:newcells textilmassa är ännu mer attraktiv eftersom den i praktiken skapar minusutsläpp.

– Energiåtgången är lägre för återvunna textilfibrer jämfört med både petroleumbaserade syntetfibrer, och fibrer från träd, i bioekonomin. Förra året var vi med i en jämförande livscykelanalys där man tittade på tio olika scenarier för att producera viskos. Enligt de beräkningarna har vi en nettoeffekt på klimatet motsvarande en minskning av två kilo koldioxidutsläpp per ett kilo producerad viskos. Eftersom vi inte hugger ner skog kan den stå kvar och binda koldioxid, vilket får som effekt att vi har ett slags nettominusutsläpp. Även när det kommer till vattenförbrukning minskar vår process åtgången med mer än 90 procent jämfört med bomullsproduktion, säger Harald Cavalli-Björkman.

 

I samband med att Re:newcell förberedde sig för att skala upp sin produktion till industriell nivå ansökte de om och beviljades 2017 ett enskilt stöd från Energimyndigheten.

– Om man tittar på returpapper, som även det handlar om cellulosafibrer, ser vi att varje fiber i genomsnitt används ungefär fem-sju gånger i Sverige. Det här är någonting som vi har implementerat i stor skala. Vi kan göra samma resa för textil- och klädbranschen som även den är fiberbaserad i stor utsträckning. För att det ska vara möjligt behöver vi vissa nyckelteknologier. Den process som Re:newcell lanserat ser vi som en sådan. Den kan bli en viktig kugge i en framtida cirkulär värdekedja för textilfibrer, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Enligt Harald Cavalli-Björkman har affärsutvecklingsstödet på 4,9 miljoner kronor betytt mycket för den industriella verifieringen av innovationen.

– Stödet har gett oss en förmåga att vidareutveckla vår produkt i en industriell skala, ta kontakt med fiberproducenter som utgör nästa del i textilbranschens värdekedja, utbyta kunskap med dem och anpassa vår process utifrån den feedback vi får. Flera stora klädkedjor väntar bara på att vår produkt ska bli tillgänglig men de här aktörerna köper inte in vår textilmassa, utan det är fiberproducenterna som måste vara villiga att byta ut sin vanliga råvara mot vårt material. Då behöver vi först möta deras krav.

Rekommenderat

Förnybart

Årets kraftkvinna tar plats

Årets Kraftkvinna
Tydliga mål, mentorskap och rekryteringar över branschgränserna. Det är några av de åtgärder som krävs för att öka jämställdheten i energibranschen. Det menar Årets kraftkvinna Jenny Larsson, chef för Vattenfalls svenska värmedel.
Förnybart

Svensk teknik värmer Storbritannien

Fjärrvärme
Sverige storsatsar på export av fjärrvärmesystem till Storbritannien. Energimyndigheten är spindeln i nätet, via programmet Heat Networks – Sustainability by Sweden.
Förnybart

ROT-avdrag kan få fart på solel

Solel
Förenklingar av byråkratin och 50 procents ROT-avdrag vid installation. Energimyndighetens förslag kan leda till att solel kan öka kraftigt i Sverige till 2040.
Förnybart

Slutsnurrat i Kalmarsund

Vindkraft
De fem vindkraftverken vid Yttre Stengrund har tagits bort. Vindparken i Kalmarsund blev den första i världen som monterats ner. Ett mer komplicerat projekt än man kan tro.
Förnybart

Nya riktlinjer för ned-montering av vindkraft

Vindkraft
När vindkraftverk har tjänat ut ska de tas bort. Nu har Energimyndigheten och Naturvårds­verket tagit fram rekommendationer om nedmontering och efterbehandlingen.
Förnybart

Internationella perspektiv på effektutmaningen

Elmarknad
Omställningen av elmarknaderna påverkar alla länder mer eller ­mindre. Men det finns olika sätt att hantera utmaningen, visar en ny studie från Ingenjörsvetenskapsakademin.
Förnybart

”En efterlängtad överenskommelse”

Energiöverenskommelsen
Ett helt förnybart elsystem till 2040 är ett av målen i sommarens energiuppgörelse. En efterlängtad överenskommelse, enligt Erik Brandsma på Energimyndigheten. 
Förnybart

Därför ökar solelen i Heby

Solel
Heby är en av de mest solcellstäta kommunerna i Sverige räknat per capita. Vad är hemligheten bakom den snabba utvecklingen i den lilla Upplandskommunen?

Senaste

Energiförsörjning

Ett knytkalas med globala samarbeten

Klimatmål

Många av världens energiministrar ställer sig bakom ytterligare ansträngningar för att få regeringar och det privata näringslivet att göra innovativa omställningar för att klimatmålen ska uppnås.