Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Svensk innovation ska återvinna kläder – i samma skala som returpapper

Med en banbrytande kemisk process förvandlar Re:newcell dina gamla bomulls- och viskoskläder till en råvarumassa som kan användas för att tillverka nya plagg. Det här är berättelsen om hur några svenska forskare bestämde sig för att få oss att sluta slänga våra använda textilier – och istället börja återvinna dem.

Uppdaterad: 2018-12-19 Publicerad: 2018-12-07

Text: Jakob Svärd Bild: Re:newcell

När du går till matbutiken idag pantar du tomburkar av aluminium och PET-flaskor av plast. När du har vägarna förbi avfallsstationen slänger du dagstidningar i pappersinsamlingen. Om det svenska företaget Re:newcell har någonting att säga till om kan du snart få möjlighet att addera textilfiberåtervinning till din sortering.

Allt började när professor Mikael Lindström, professor Gunnar Henriksson och doktor Christofer Lindgren vid Kungliga Tekniska högskolan slogs av en insikt. En av våra globalt sett mest energikrävande industrier är textilbranschen. Samtidigt leder våra skenande konsumtionsmönster till att vi i utvecklade länder slänger många kilo kläder per person och år i det vanliga hushållsavfallet.

Det finns till viss del återvinning av bomull idag, i mekanisk form, där man inte har ett kemiskt steg. Det är bra.

Lutade mot sin långa erfarenhet av forskning kring cellulosakemi bestämde de sig för att undersöka om det, istället för att bränna upp använda bomulls- och viskoskläder, gick att återvinna cellulosafibrer. Sedan ta dessa och skapa en råvara som kan användas för att tillverka nya kläder. 2012 resulterade idén i företaget Re:newcell, som just nu förbereder sig på att förändra världen.

– Problemet är bara att man skadar fibrerna när man återvinner bomull med den här metoden. Kvalitetsförlusten blir för stor för att kunna göra ett helt nytt plagg av ett återvunnet plagg. Återvinningen är småskalig och går inte att göra i någon stor skala på ett ekonomiskt rationellt sätt, säger Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell.

Den gula klänningen av fibrer från blå jeans visades upp på catwalken under Visby Fashion Week

Desto mer skalbar är de svenska innovatörernas lösning. Två år efter starten hade företaget producerat världens första plagg som var skapat av kemiskt återvunna cellulosafibrer. Den gula klänningen – av fibrer från blå jeans – visades upp på catwalken under Visby Fashion Week. 2016 beslöt sig grundarna för att investera i att prova processen på industriell nivå. Med hjälp av stöd från bland andra Energimyndigheten, HM och Fouriertransform kunde en första demofabrik driftsättas i Kristinehamn 2017 med en designad kapacitet på 7 000 ton återvunnen textilmassa per år.

– Vi vill expandera så snabbt det bara går, men realistiskt sett räknar vi med att nästa fabrik med en fullskalig kapacitet på 30 000 ton finns på plats inom ett par år, säger Harald Cavalli-Björkman.

Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell

Intresset från textilbranschen har varit enormt. Där har man sedan länge insett att det på sikt kommer att bli ohållbart att fortsätta producera bomulls- och petroleumbaserade kläder i den utsträckning vi gör idag. På senare år har industrin visserligen vänt blicken mot mer hållbara fiberproducenter, som den träbaserade bioekonomin – men Re:newcells textilmassa är ännu mer attraktiv eftersom den i praktiken skapar minusutsläpp.

– Energiåtgången är lägre för återvunna textilfibrer jämfört med både petroleumbaserade syntetfibrer, och fibrer från träd, i bioekonomin. Förra året var vi med i en jämförande livscykelanalys där man tittade på tio olika scenarier för att producera viskos. Enligt de beräkningarna har vi en nettoeffekt på klimatet motsvarande en minskning av två kilo koldioxidutsläpp per ett kilo producerad viskos. Eftersom vi inte hugger ner skog kan den stå kvar och binda koldioxid, vilket får som effekt att vi har ett slags nettominusutsläpp. Även när det kommer till vattenförbrukning minskar vår process åtgången med mer än 90 procent jämfört med bomullsproduktion, säger Harald Cavalli-Björkman.

 

I samband med att Re:newcell förberedde sig för att skala upp sin produktion till industriell nivå ansökte de om och beviljades 2017 ett enskilt stöd från Energimyndigheten.

– Om man tittar på returpapper, som även det handlar om cellulosafibrer, ser vi att varje fiber i genomsnitt används ungefär fem-sju gånger i Sverige. Det här är någonting som vi har implementerat i stor skala. Vi kan göra samma resa för textil- och klädbranschen som även den är fiberbaserad i stor utsträckning. För att det ska vara möjligt behöver vi vissa nyckelteknologier. Den process som Re:newcell lanserat ser vi som en sådan. Den kan bli en viktig kugge i en framtida cirkulär värdekedja för textilfibrer, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Enligt Harald Cavalli-Björkman har affärsutvecklingsstödet på 4,9 miljoner kronor betytt mycket för den industriella verifieringen av innovationen.

– Stödet har gett oss en förmåga att vidareutveckla vår produkt i en industriell skala, ta kontakt med fiberproducenter som utgör nästa del i textilbranschens värdekedja, utbyta kunskap med dem och anpassa vår process utifrån den feedback vi får. Flera stora klädkedjor väntar bara på att vår produkt ska bli tillgänglig men de här aktörerna köper inte in vår textilmassa, utan det är fiberproducenterna som måste vara villiga att byta ut sin vanliga råvara mot vårt material. Då behöver vi först möta deras krav.

Rekommenderat

Förnybart

Batterilager ska stärka Gotlands elförsörjning

Energiomställningen
Ökad elektrifiering, satsningar på energilagring och tester av nya affärsmodeller. Det är några av åtgärderna för att Gotland ska kunna bli helt förnybart. Förslagen presenteras i Energimyndighetens förstudie om att göra Gotland ...
Förnybart

Därför kan biogasen öka ytterligare

Biogas
Marknaden för biogas har gått in i en mogen fas. Samtidigt innebär ny teknik att produktionen kan breddas ytterligare. Under 2017 uppnåddes milstolpen 2 TWh för den svenska biogasen, där merparten används ...
Förnybart

Eldsjälen som vill få solelen att växa

Solel
Utvecklingen på solelsmarknaden går fort nu. En av eldsjälarna är Bengt Stridh som bevakar det mesta när det gäller solenergi i sin populära villablogg.
Förnybart

Så kan bioenergin växa – trots utmaningarna

Bioenergi
Bioenergi står redan idag för en tredjedel av Sveriges energianvändning. Men potentialen är betydligt större än så om vi använder skogens restprodukter och får rätt styrmedel. Det säger Anna Lundborg, Energimyndighetens expert ...
Förnybart

Uppsving på den svenska vindkraftsmarknaden

Vindkraft
Svensk vindkraft andas optimism igen. Flera större investeringar genomförs med utländsk finansiering i botten. En blandning av stabila politiska förutsättningar och lägre investeringskostnader ligger bakom det senaste årets uppsving.

Senaste

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande

Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Energiförsörjning

Gotland visar vägen i energiomställningen

Hållbart

Nu drar satsningen Energipilot Gotland igång. En satsning som ska leda till att Gotland går före resten av Sverige i omställningen till ett hållbart energisystem.