Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Svensk innovation ska återvinna kläder – i samma skala som returpapper

Med en banbrytande kemisk process förvandlar Re:newcell dina gamla bomulls- och viskoskläder till en råvarumassa som kan användas för att tillverka nya plagg. Det här är berättelsen om hur några svenska forskare bestämde sig för att få oss att sluta slänga våra använda textilier – och istället börja återvinna dem.

Uppdaterad: 2018-12-19 Publicerad: 2018-12-07

Text: Jakob Svärd Bild: Re:newcell

När du går till matbutiken idag pantar du tomburkar av aluminium och PET-flaskor av plast. När du har vägarna förbi avfallsstationen slänger du dagstidningar i pappersinsamlingen. Om det svenska företaget Re:newcell har någonting att säga till om kan du snart få möjlighet att addera textilfiberåtervinning till din sortering.

Allt började när professor Mikael Lindström, professor Gunnar Henriksson och doktor Christofer Lindgren vid Kungliga Tekniska högskolan slogs av en insikt. En av våra globalt sett mest energikrävande industrier är textilbranschen. Samtidigt leder våra skenande konsumtionsmönster till att vi i utvecklade länder slänger många kilo kläder per person och år i det vanliga hushållsavfallet.

Det finns till viss del återvinning av bomull idag, i mekanisk form, där man inte har ett kemiskt steg. Det är bra.

Lutade mot sin långa erfarenhet av forskning kring cellulosakemi bestämde de sig för att undersöka om det, istället för att bränna upp använda bomulls- och viskoskläder, gick att återvinna cellulosafibrer. Sedan ta dessa och skapa en råvara som kan användas för att tillverka nya kläder. 2012 resulterade idén i företaget Re:newcell, som just nu förbereder sig på att förändra världen.

– Problemet är bara att man skadar fibrerna när man återvinner bomull med den här metoden. Kvalitetsförlusten blir för stor för att kunna göra ett helt nytt plagg av ett återvunnet plagg. Återvinningen är småskalig och går inte att göra i någon stor skala på ett ekonomiskt rationellt sätt, säger Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell.

Den gula klänningen av fibrer från blå jeans visades upp på catwalken under Visby Fashion Week

Desto mer skalbar är de svenska innovatörernas lösning. Två år efter starten hade företaget producerat världens första plagg som var skapat av kemiskt återvunna cellulosafibrer. Den gula klänningen – av fibrer från blå jeans – visades upp på catwalken under Visby Fashion Week. 2016 beslöt sig grundarna för att investera i att prova processen på industriell nivå. Med hjälp av stöd från bland andra Energimyndigheten, HM och Fouriertransform kunde en första demofabrik driftsättas i Kristinehamn 2017 med en designad kapacitet på 7 000 ton återvunnen textilmassa per år.

– Vi vill expandera så snabbt det bara går, men realistiskt sett räknar vi med att nästa fabrik med en fullskalig kapacitet på 30 000 ton finns på plats inom ett par år, säger Harald Cavalli-Björkman.

Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell

Intresset från textilbranschen har varit enormt. Där har man sedan länge insett att det på sikt kommer att bli ohållbart att fortsätta producera bomulls- och petroleumbaserade kläder i den utsträckning vi gör idag. På senare år har industrin visserligen vänt blicken mot mer hållbara fiberproducenter, som den träbaserade bioekonomin – men Re:newcells textilmassa är ännu mer attraktiv eftersom den i praktiken skapar minusutsläpp.

– Energiåtgången är lägre för återvunna textilfibrer jämfört med både petroleumbaserade syntetfibrer, och fibrer från träd, i bioekonomin. Förra året var vi med i en jämförande livscykelanalys där man tittade på tio olika scenarier för att producera viskos. Enligt de beräkningarna har vi en nettoeffekt på klimatet motsvarande en minskning av två kilo koldioxidutsläpp per ett kilo producerad viskos. Eftersom vi inte hugger ner skog kan den stå kvar och binda koldioxid, vilket får som effekt att vi har ett slags nettominusutsläpp. Även när det kommer till vattenförbrukning minskar vår process åtgången med mer än 90 procent jämfört med bomullsproduktion, säger Harald Cavalli-Björkman.

 

I samband med att Re:newcell förberedde sig för att skala upp sin produktion till industriell nivå ansökte de om och beviljades 2017 ett enskilt stöd från Energimyndigheten.

– Om man tittar på returpapper, som även det handlar om cellulosafibrer, ser vi att varje fiber i genomsnitt används ungefär fem-sju gånger i Sverige. Det här är någonting som vi har implementerat i stor skala. Vi kan göra samma resa för textil- och klädbranschen som även den är fiberbaserad i stor utsträckning. För att det ska vara möjligt behöver vi vissa nyckelteknologier. Den process som Re:newcell lanserat ser vi som en sådan. Den kan bli en viktig kugge i en framtida cirkulär värdekedja för textilfibrer, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Enligt Harald Cavalli-Björkman har affärsutvecklingsstödet på 4,9 miljoner kronor betytt mycket för den industriella verifieringen av innovationen.

– Stödet har gett oss en förmåga att vidareutveckla vår produkt i en industriell skala, ta kontakt med fiberproducenter som utgör nästa del i textilbranschens värdekedja, utbyta kunskap med dem och anpassa vår process utifrån den feedback vi får. Flera stora klädkedjor väntar bara på att vår produkt ska bli tillgänglig men de här aktörerna köper inte in vår textilmassa, utan det är fiberproducenterna som måste vara villiga att byta ut sin vanliga råvara mot vårt material. Då behöver vi först möta deras krav.

Rekommenderat

Förnybart

"Solceller kan nästan alla ha"

Solel
Ann-Christin Nilsson Cedermo är energi- och klimatrådgivare för Vadstena och Ödeshögs kommuner, och berättar hur arbetet som detta fungerar i dagsläget.
Förnybart

Så kan integrerade solceller få fart på marknaden

Bygg
Kalkylen för solceller har blivit allt bättre. Men det gäller om de monterats i rader ovanpå tak eller i solcellsparker. Men för att solceller verkligen ska bli en del av våra byggnader ...
Förnybart

Algskalen som ökar solcellernas effekt

Alger
Under miljontals år har algerna utvecklats för att absorbera ljus långt ner under havsytan. Nu utnyttjar Swedish Algae Factory evolutionens kraft för att producera mer effektiva solceller.
Förnybart

Corpower klarade stormvågorna – nu väntar marknaden

Vågkraft
Efter 18 månaders tuffa tester i rigg och i skotska havsvatten tar Corpower Ocean nästa steg. Nu får företaget 85 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten för att bygga vågkraftverk i full ...
Förnybart

Allt fler svenskar vill köpa solceller

Intervju
Efter att stödet till solel höjdes vid årsskiftet har antalet ansökningar tredubblats jämfört med samma tid under förra året. Samtidigt arbetar Energimyndigheten på flera plan för att underlätta för villaägare som vill ...
Förnybart

Solceller av plast redo för marknaden

Solel
Nanotunna lager med solceller av plast kan snart täcka våra uppkopplade prylar inomhus – och så småningom hela byggdetaljer utomhus. Det är i alla fall solcellstillverkaren Epishines vision när produktionen inom kort ...
Förnybart

Snabb utveckling inom vindkrafts-industrin

Vindkraft
Utvecklingen inom vindkraftsindustrin går snabbt. Optimerad drift genom dataanalyser i realtid och vindkraftstorn i limträ är två av de innovationer som presenteras på vindkraftskonferensen Energivärlden.

Senaste

Effektivisering

Ljus framtid för LiFi

Kommunikationsteknik

De flesta vet att dagens trådlösa kommunikationsmetoder bygger på radioteknologi. Mindre känt är att ett brittiskt företag just nu utvecklar en alternativ metod som bygger på lampor.

Förnybart

Framtidens gröna energi kan odlas i Norrland

Krönika

I ett unikt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) jobbas det för fullt med att förvandla en vild växt till en produktiv oljegröda vars olja lämpar sig till HVO-diesel. Fältkrassing går att odla …

Förnybart

Ny teknik möjliggör tillverkning av förnybar gasol

Gasol

I ett internationellt samverkansprojekt har en ny metod för att tillverka grön gasol tagits fram. I framtiden finns nu goda utsikter för privatpersoner att kunna köpa förnybar gasol till grillen eller husvagnen.