Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Stora möjligheter att spara energi i gamla hus

Att effektivisera äldre fastigheter är en balansgång då kulturvärden ibland står på spel. Nu är kunskaperna högre inom detta område och potentialen är stor. Bland annat tack vare forskningsprogrammet Spara och bevara, som Energimyndigheten startade 2007.

Uppdaterad: 2018-10-19 Publicerad: 2018-10-19

Text: David Grossmam Bild:  Stig Hammarstedt, Danksten/ Mostphotos

Riktigt gamla hus som våra kyrkor, slott och herresäten byggdes under en tid då kunskapen om energieffektivisering var låg. Det är också byggnader som än i dag kan vara rejält dragiga eller utsatta för fukt.

När projektet Spara och bevara påbörjade sin verksamhet 2007 var det ett fokus på dessa hus med högt kulturhistoriskt värde. Hur kunde man gå tillväga för att förbättra kunskapen på området?

Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.

– Vi tog fram riktlinjer och tekniska lösningar för hur man kan styra inneklimatet med avseende på bevarande, komfort och energibehov, säger Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, Campus Gotland och projektledare på Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader (CEK).

Nu utgör dessa äldre byggnader (byggda innan 1850) dock en ytterst liten del av fastighetsbeståndet och energibesparingen sett ur ett riksperspektiv blir då inte heller så stor.

– I nästa etapp utvecklade Energimyndigheten programmet och inriktade det mot större bestånd av äldre byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla. Man kan väl säga att de allra flesta har byggts innan 1945, berättar Tor Broström.

Hus som är byggda innan 1945 står för runt 20 procent av all energianvändning i landets fastighetsbestånd så här finns förstås stor potential för att göra effektiviseringar. Exakt hur stor den potentialen är idag vet inte Tor Broström, men ett syfte med programmet är att visa på en realistisk sparpotential i olika delar av det svenska byggnadsbeståndet. Dessutom att höja kunskapen på området och se till att fastighetsägare och konsulter vet hur man kan göra rätt insatser.

Beroende på insats går det att göra effektiviseringar på mellan 10 till 50 procent, säger Tor Broström. För de byggnader som har störst potential rör det sig om grundläggande åtgärder som ännu inte har gjorts: till exempel att isolera bjälklag till vindar och källare, täta fönster och se till att ventilationen är tillfredsställande.

Fakta

Slottet sparade 45 procent av värmeenergin

På Stockholms slott och i Gamla stan har företaget Sustainable Innovation testat olika ventilationslösningar för energieffektivisering. Tester har genomförts tillsammans med Statens Fastighetsverk och Lunds universitet. På slottet har vi arbetat med värmeåtervinning som har potential att spara 45 procent av värmeenergin (65 kWh/m2). Tekniken skulle, utöver stora kulturhistoriska byggnader, även kunna användas på många sekelskifteshus med självdrag.

– Man är förstås begränsad i vad som är möjligt att göra om det rör sig om äldre hus med höga skyddsvärden. Man kan inte utan vidare tilläggsisolera eller byta fönster, där kan lösningen kanske vara att göra insatser i uppvärmningen med värmepump eller fjärrvärme.

I övrigt bestånd som inte har så höga skyddsvärden är balansgången ofta hur stora förändringar som kan accepteras i förhållande till vad som det är ekonomiskt försvarbart för fastighetsägarna.

– Här kommer vi att ta fram en verktygslåda som kan hjälpa dem att göra den bedömningen. Efter energikrisen på 70-talet gjordes det många insatser med styrmedel från staten, som byte av fönster och nya fasader. Tyvärr blev rätt mycket fult och man behövde i efterhand snygga till en del. De misstagen vill vi inte upprepa, säger Tor Broström.

En känslig fråga som CEK även tittar närmare på är hur solpaneler kan integreras på äldre byggnader.

– Vi har ett pågående projekt där vi kartlägger taken i större fastighetsbestånd, bland annat i Stockholm, för att se hur solpaneler kan påverka byggnadens kulturvärden. Det kan vara svårt att placera paneler på byggnader som syns mycket i stadsmiljön men det acceptansen kan öka om de inte syns från gatan, säger Tor Broström och tillägger att vi i Sverige har gott om plats på marken och då inte behöver sätta paneler på känsliga byggnader.

Hela programmet Spara och bevara ska vara klart i början av 2019, då även resultat och råd publiceras.

Rekommenderat

Effektivisering

Ny teknik kan fördubbla effektiviteten hos biokraftverk

Fossilfritt
I Europa ökar användningen av förnybar energi. Globalt står fossila bränslen för cirka 70 procent av kraftproduktionen. För att lyckas med omställningen till ett fossilfritt Sverige krävs effektivare tekniker.
Effektivisering

Tre snabba frågor till pristagaren Egil Öfverholm

Energieffektivisering
I år delades ”Hederspriset för energieffektivisering” ut för första gången. Pristagare är ingen mindre än Egil Öfverholm, före detta medarbetare på Energimyndigheten.
Effektivisering

Ljus framtid för LiFi

Kommunikationsteknik
De flesta vet att dagens trådlösa kommunikationsmetoder bygger på radioteknologi. Mindre känt är att ett brittiskt företag just nu utvecklar en alternativ metod som bygger på lampor.

Senaste

Transport

”Det är som att vara med i Truman Show”

Fordonsforskning

Hans Eric Melin från Circular Energy Storage hävdar att forskningen om återvinning av litiumjonbatterier har kommit betydligt längre i övriga världen än vad som förmedlas i Sverige och resten av Europa.

Digitalisering

Fördjupat globalt samarbete för smarta elnät

Elnät

Efter Stockholm Smart Grid Week står nu viktiga globala möten vid Clean Energy Ministerial i Vancouver på tur om drygt en månad. De diskussioner som hölls i Stockholm var ett viktigt avstamp.

Forskning

Genustänk kan effektivisera omställningsarbetet

Jämställdhet

Med kunskaper om genus- och jämställdhet på energiområdet kan omställningen göras både mer rättvis och effektiv. Det visar en ny rapport framtagen av Nationella Sekretariatet för Genusforskning på uppdrag av Energimyndigheten.