Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Solel till alla – oavsett boendeform

Med gemensamt ägda solcellsanläggningar kan kommersiella fastighetsägare satsa stort på solenergi. Tjänsten Watt-s har omsatt idén till praktik och säljer idag enstaka solceller till alla som vill vara med och bidra till en hållbar energiförsörjning.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2017-07-19

Text: Maria Odeh Bild: Industrihus, Lindborg Systems

Trots en växande marknad och ett stort allmänintresse är det än så länge få kommersiella fastighetsägare som producerar egen solel. En stor anledning är den svåra balansgången mellan risken att inte kunna producera tillräckligt med energi för att göra sin installation lönsam, och risken att överproducera el som inte går att lagra. En nytillkommen lagstiftning om hög skatt på försäljningar av överproduktion har också lett till att fastighetsägare inte vågar satsa.

Men det finns driftiga innovatörer som skapar nya vägar för solelen att hitta fram trots fyrkantig lagstiftning och svårberäknade lönsamhetskalkyler. Ett exempel är tjänsten Watt-s, som sprungit ur projektet ”Framtidens solel till hyresgäster” inom utvecklingsprogrammet SolEl.

Joachim Lindborg, projektledare på Lindborg Systems.

Affärsmodellen går ut på att alla som vill får möjlighet att investera i solel. Det sker genom ett mikrofinansieringskoncept där man köper enskilda watt i en solcell. Kunden får löpande information om produktionen och en årlig återbäring som kunden kan välja att plocka ut eller investera i ytterligare solceller. Själva energin som produceras används i fastigheten där cellerna är installerade, men genom det crowdsourcing-liknande upplägget innebär konceptet att alla som vill kan medverka till solcellsutbyggnaden i Sverige och därmed ta en aktiv roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att anläggningarna är andelsägda av Watt-s kunder drabbas inte de anslutna fastighetsägarna av problematiken med taket för skattereduktion.

– Alla borde få möjlighet att känna glädjen i att producera solel, oavsett boendeform och inkomstnivå, det säger projektledaren Joachim Lindborg från Lindborg Systems som tillsammans med SolEl-programmet och Save-by-Solar Sweden AB är uppdragsgivare för projektet.

En av de fastighetsägare som nappat på konceptet är fastighetsbolaget AB Uppsala kommuns Industrihus. På en av sina industri- och kontorsfastigheter i Uppsala har Watt-s installerat en medelstor anlägging på 31500 W max effekt. Anläggningen, som fått namnet Irma, invigdes i juni och omfattar 30 000 solceller som kan köpas styckvis av Watt-s kunder.

Maria Säfström, vice VD och hållbarhetschef på AB Uppsala kommuns Industrihus.

Watt-s är ett inspirerande exempel på hur kommersiella fastighetsägare kan lyckas erbjuda solel till sina hyresgäster och egna fastigheter inom dagens lagar och regler, men Industrihus vice vd och hållbarhetschef Maria Säfström menar att de byråkratiska hindren måste lösas om utbyggnad av solceller på ska kunna bli verklighet för ett större antal fastighetsägare.

– Vi skulle önska att begränsningarna på grund av skatteregler inte fanns såklart, men det är ju inte det enda som är begränsande i dagsläget. Juridik och skatteregler kring hur man som solelproducent ska agera skulle behöva förenklas rejält. Säkerhet och elförsörjning är viktiga frågor som måste sättas i första rummet men det administrativa skulle kunna förenklas så att man som producent och prosument uppmuntras att välja solel där det är lämpligt utan att straffas ut.

Fakta

Utvecklingsprogrammet SolEl

”Framtidens solel till hyresgäster” är ett av flera projekt inom utvecklingsprogrammet SolEl. Programmet stöddes ekonomiskt av Energimyndigheten med syftet att kartlägga hinder för utbyggnaden av solenergi i Sverige, och värka fram lösningar för att solenergi ska kunna tas tillvara på ett ekonomiskt hållbart sätt för olika boendeformer – trots dessa hinder.

Projekten inom programmet visar att det utbredda användandet av solenergi i flerbostadshus hålls tillbaka av osäkerhet kring lagstiftning och den begränsade möjligheten att lagra energi.

Du kan läsa mer om programmet och dess olika projekt här. 

Begränsningarna som Maria Säfström syftar på handlar om möjligheten att få skattereduktion för överskottsproduktion – en förutsättning som har en stor inverkan på lönsamheten. Många fastighetsägare får ingen skattereduktion eftersom stödet har ett tak på 18 000 kr per år och juridisk person.

Det betyder att ett fastighetsbolag som mest kan få det beloppet oavsett antalet solelanläggningar. Dessutom får inte säkringen i anslutningspunkten för solelanläggningen överstiga 100 ampere, vilket diskvalificerar många större flerbostadshus. Hur stor del av den solel som produceras som används i den egna fastigheten har därför stor inverkan på solanläggningens lönsamhet.

 

Rekommenderat

Förnybart

Tejpmetoden minskar kostnad för solceller

Innovation
Tejp som leder elektrisk ström kan ersätta silvertråd vid tillverkning av solceller, och kan minska både kostnader och miljöbelastning vid tillverkningen.

Senaste

Klimat

Negativa utsläpp – för en klimatpositiv framtid

Koldioxidlagring

Det räcker inte med att vi sänker våra koldioxidutsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen. Det krävs också att vi utvecklar tekniker som kan leda till negativa utsläpp.