Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Snabb utveckling inom vindkrafts-industrin

Utvecklingen inom vindkraftsindustrin går snabbt. Optimerad drift genom dataanalyser i realtid och vindkraftstorn i limträ är två av de innovationer som presenterades på vindkraftskonferensen Energivärlden.

Uppdaterad: 2018-06-11 Publicerad: 2018-05-28

Text: Fredrik Mårtensson Bild: Shutterstock, Energimyndigheten, Greenbyte och Modvion

En bred genomlysning av utvecklingsmöjligheter och problemområden. Det var vad Energmyndigheten ville få ut av konferensen ”Energivärlden – tema vind” som samlade vindkraftsbranschen i Nacka utanför Stockholm 29–30 maj.

– Det händer så mycket inom vindkraft i allt från tekniska lösningar till hur lagstiftningen hänger med utvecklingen. Därför har vi sett behovet av en större konferens jämfört med tidigare som tar ett helhetsgrepp kring de här frågorna, säger Linus Palmblad på Energimyndigheten.

Linus Palmblad, Energimyndigheten

Intresset var stort med ett par hundra deltagare från myndigheter, branschorganisationer, privata företag och lärosäten.

I det omfattande programmet erbjöds presentationer av aktuella ämnen och parallella sessioner om teknikutveckling och forskning.

– Vi ser det som särskilt viktigt att ge en orientering kring den tekniska utvecklingen och länka den till hur det utmanar tillståndsprocessen. Många tillstånd är föråldrade med framför allt begränsningar i tornhöjd och det riskerar att hämma investeringar när man hindras att få full effekt av modern teknik, säger Linus Palmblad.

Vilka innovationsområden är viktigast?

– Innovationer gör egentligen nytta i hela produktionen, men det är klart att möjligheterna att bygga större vindkraftverk för att öka produktionen är väldigt centralt. Men även områden som att minska materialkostnader, återvinning och att se över drifts- och underhållsfasen är viktiga.

Möjligheterna att bygga större vindkraftverk för att öka produktionen är väldigt centralt.

Vad kan svenskt näringsliv bidra med?

– Det brukar ju framhållas att vi saknar turbintillverkning, men det känns alltmer positivt att vi kan visa styrka inom olika nischer. VI har många framstående och innovationsinriktade komponenttillverkare, från mindre företag till storföretag som ABB. Sverige har också unika förutsättningar för forskning kring vindkraft i kallt klimat och att motverka problem med nedisning. Elkraftsområdet är ett annat område där vi har världsledande forskning.

Göteborgsbaserade Greenbyte och Modvion är två av de innovativa företag som medverkade på Energivärlden.

I Greenbytes fall bygger företagets utveckling på fyra Chalmersstudenter som började som konsulter och utvecklade mätmetoder för vind som sedermera växt till mjukvara som övervakar vind- och solenergi för att öka produktionen.

Greenbytes tjänst analyserar vindkraftsproduktionen i realtid.

Vd Jonas Corné slår ett slag för kompetensförsörjningsfrågor.

– Vi har växt till ett 60-tal anställda och överlag finns intressanta och utvecklande jobb för tekniskt välutbildade. Branschtillväxten hänger mycket på att vi jobbar med den frågan och vi kan verkligen visa på styrkor som att känna samhällsnytta genom att arbeta med förnybar energi, att verka i en tillväxtbransch och att vind är superinternationellt.

Greenbytes vindkraftsmjukvara Breeze hämtar in produktionsdata från vindkraftsparker i realtid för övervakning och analyser.

– Med fallande elpriser blir det allt viktigare att optimera driften och vi blir även allt bättre på att få fram information som minskar risken för produktionsbortfall genom att kunna schemalägga underhåll bättre, säger Jonas Corné.

Genom att bygga vindkraftstorn i limträ räknar Modvion med att minska kostnaderna med 40 procent.

 

Modvion är i en utvecklingsfas av sin affärsidé med vindkraftstorn i moduler av limträ för enklare och smidigare transporter.

Enligt företaget kan kostnaderna minskas med 40 procent genom lösningen och möjligheten att kunna klara långväga transporter på mindre vägar i skogslandskap och där uppföra torn på omkring 150 meter.

– Limträ är starkare än stål per kilo och dess lägre vikt förenklar transporterna. Men framför allt underlättas logistiken av att kunna transportera i moduler, som monteras ihop på plats. Sedan är det en fördel att kunna erbjuda ett material som är ett koldioxidlager jämfört med de utsläpp som produktion av stål och betong ger.

En prototyp förbereds för att stå färdig 2019 och Energimyndigheten är medfinansiär i utvecklingsprojektet, som omsluter 6,2 miljoner kronor.

Rekommenderat

Förnybart

Världens blickar riktas mot Hybrit

Fossilfritt
Stål utan kol. Hybrit-initiativet med flera ledande aktörer inblandade är redo för nästa fas. Världen följer spänt med på den blågula resan mot en fossilfri och malmbaserad ståltillverkning.
Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart
Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att ...

Senaste