Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Sensortekniken som revolutionerar elektrifieringen

Det Göteborgsbaserade företaget Insplorions små och smidiga sensorer har gjort dem till en kraft att räkna med inom en rad olika affärsområden. Det här är berättelsen om hur den nanoplasmoniska sensortekniken ska revolutionera energilagring – och påskynda energiomställningen.

Uppdaterad: 2020-03-06 Publicerad: 2020-03-06

Text: Energimyndigheten Bild: Energimyndigheten

Resan från att ha forskat fram en ny innovativ teknik till att lansera en kommersiell produkt är sällan spikrak. Fråga bara Insplorion. Deras sensorplattform NanoPlasmonic Sensing ligger i dag till grund för luftkvalitets- och batterisensorer samt forskningsinstrument som spås få ett stort genomslag världen över. Inte minst när det kommer till folkhälsoförbättrande åtgärder i smogfyllda städer och i utvecklingen av framtidens batteriteknik.

Allt började dock i mindre skala på Chalmers Tekniska Högskola. Där fick en forskargrupp under 2009 ett anslag från Energimyndigheten. Syftet var att kommersialisera en ny sensorteknik som skulle kunna förenkla forskning kring bränsleceller och katalysatorer.

Det forskargruppen hade upptäckt var ett nytt sätt att använda sig av så kallad plasmonisk avkänning, en i grunden gammal teknik.

– Förenklat skulle man kunna säga att när man skapar små nanopartiklar av guld eller silver får de en viss färg när de interagerar med ljus. Det är i grunden samma fenomen som man använde sig av för att färga kyrkfönster förr i tiden. Sedan ungefär 20 år tillbaka har det även använts i olika typer av sensorsystem, säger Elin Langhammer, teknisk chef på Insplorion.

Gruppens nya nanoplasmoniska forskningsinstrument byggde på ett patent som nyttjade mikroskopiska membran av guld och ett separerande mellanskikt, för att göra det möjligt att observera processer i material på nanonivå. Det gjorde instrumentet intressant för universitet världen över.

– Under 2010 startade vi därför företaget Insplorion, efter att ha börjat som ett projekt inom Chalmers entreprenörsskola Encubator, för att påbörja kommersialiseringen av forskningsinstrumentet, säger Elin Langhammer.

Upptäckte nya användningsområden

Samma år fick Insplorion ett första stöd i form av ett lån från Energimyndigheten, som tidigt insåg att sensorplattformen skulle kunna leda till smarta energilösningar. Under ytterligare två omgångar, 2012 och 2014, utökades stödet med nya lån.

Dessa gjorde det möjligt för Insplorion att vidareutveckla sitt forskningsinstrument och hitta sina första kunder.

– Stöden hjälpte oss mycket i början av vår bolagsresa. När vi kunde visa på att vi hade finansiering från Energimyndigheten blev det till exempel enklare att hitta affärsänglar som var beredda att gå in med motfinansiering, säger Elin Langhammer.

Under kommersialiseringsfasen började även privata aktörer få upp ögonen för sensorplattformen, som var så liten och tillförlitlig att man skulle kunna applicera den nästan överallt. Tack vare att bland andra Volvo visade intresse för deras teknik började Insplorion därför att utveckla en luftkvalitetssensor – och senare, under 2015, även en batterisensor.

– Forskarna insåg att tekniken som man utvecklade för att mäta reaktioner på molekylär nivå i forskningssammanhang även hade andra applikationer som var kommersiellt intressanta, säger Andreas Stubelius, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Möjliggör smartare batterier

När det kommer till att påskynda energiomställningen är det främst Insplorions batterisensor som har möjlighet att göra stor nytta. Genom att placera företagets mikroskopiskt små sensorer inuti exempelvis litiumjonbatterier kan man övervaka deras kemi – och optimera cellerna på en helt annan nivå än vad traditionella mätvärden, som ström och spänning, låter oss göra.

Stöden hjälpte oss mycket i början av vår bolagsresa.

– Med batterisensorn kan vi mäta kemiska processer för att se till att vi kan utnyttja batterierna bättre och få ut mer energi från dem. Det gör i sin tur att batterierna har potential att bli mer kostnadseffektiva, vilket påskyndar upptaget av olika sorters ny batteriteknologi, säger Elin Langhammer.

Tekniken skulle kunna revolutionera effektiviteten och tillförlitligheten i morgondagens batterier och energilager.

– Enligt beräkningar som har gjorts med hjälp av Energimyndighetens ramverk Avoided Emissions Framework skulle Insplorions teknik kunna leda till utsläppsminskningar som motsvarar 876 000 ton koldioxidekvivalenter, säger Andreas Stubelius.

Senaste