Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Så ska strömförsörjningen tryggas i framtidens extremväder

Dagens kraftsystem är inte rustat för stora väderförändringar. En av lösningarna för att trotsa framtidens mer nyckfulla väder behöver nödvändigtvis inte vara ny teknik, snarare ökad flexibilitet. Det visar en ny studie.

Uppdaterad: 2020-10-02 Publicerad: 2020-10-02

Text: Jakob Svärd Bild: Mostphotos

Den globala uppvärmningen leder inte bara till ett varmare och torrare klimat i vissa delar av världen. Klimatförändringarna leder även till att vi får räkna med fler stormar och mer regn i andra delar, inte minst på våra breddgrader. Samtidigt sker en gradvis övergång till förnybar energi i Sverige, som en del av klimatmålet om en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Det skulle kunna innebära att morgondagens kraftsystem blir mer sårbart för framtidens väder, enligt ett internationellt forskarlag som har tittat på 13 möjliga väderscenarier för åren 2010–2099. Resultatet av studien publicerades nyligen i en artikel i forskningstidskriften Nature Energy.

– Vår slutsats är att om vi ska kunna integrera fler decentraliserade förnybara energikällor i kraftnätet behöver vi ta med framtidens möjliga väderförändringar och andra osäkerheter i beräkningarna. Annars kommer vi att få se ett ökat antal strömavbrott och ökad strömbrist, säger Vahid Nik, som är docent i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid Lunds universitet.

Vahid Nik, docent i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid Lunds universitet.

Så, hur mycket extremare väder kan vi egentligen förvänta oss i Sverige framöver? Det skulle till exempel kunna röra sig om kallare vintrar, fler stormar och hetare sommardagar. Men exakt hur framtidens väder kommer att se ut är det ingen som vet, inte ens forskarna.

– Det blir helt klart varmare. Sedan är det svårt att säga exakt hur många grader varmare det blir, det beror på vilket klimatscenario du tittar på. Därför vill vi inte uttala oss tvärsäkert om hur framtidens väder kommer att se ut, det är någonting som utvecklas hela tiden.

Trots att det inte går att säga någonting om hur sannolikt ett visst väderscenario är menar forskarna att man har fått fram värdefulla resultat som kan hjälpa oss att förbereda kraftsystemet för ett förändrat väder.

Fakta

Mer läsning

Här finns forskningsartikeln i Nature Energy.

Och här finns mer läsning om klimatbeständiga energisystem.

– Vi har använt oss av de flesta relevanta klimatsimuleringar, till exempel den modell som har utvecklats av SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Med hjälp av de olika simuleringarna har vi sedan sammanfört en stor mängd data och utvecklat vår egen modell för att titta på möjliga väderscenarier i 30 svenska städer. Det vi har kommit fram till är att dagens energisystem är sårbara för klimatförändringar. Och att vi måste börja planera för det, säger Vahid Nik.

Det vi har kommit fram till är att dagens energisystem är sårbara för klimat-förändringar

Andra experter menar att vissa av problemen med ett mer extremt väder skulle kunna lösas av sig själva i takt med att vi övergår till att få en större andel förnybart i energimixen.

– Övergången kommer att ställa helt nya krav på produktionen, vi kommer att få en helt annan typ av säsongsberoende. Om vi byter ut kärnkraften mot sol- och vindkraft fram till 2040 kommer vi redan där att få en helt ny utmaning. För att lösa den krävs ungefär samma lösningar som för att anpassa systemet för ett förändrat väder i framtiden. Det vill säga en ökad flexibilitet och möjlighet att lagra energi tills vi behöver den, säger Fredrik Lundström på Energimyndigheten.

När andelen el från flödande förnybara resurser såsom vind och sol överstiger vissa tröskelvärden blir det sådana fluktuationer i tillförseln av el att det skapas ett ökat behov av att kunna lagra energi för framtida bruk. I Sverige är det rimligt att anta att en sådan gräns går runt 25–30 procent.

Det elsystem som växer fram därefter kommer att behöva vara designat med tydlig utgångspunkt i ett föränderligt väder, oavsett hur klimatförändringarna ser ut.

– En möjlig lösning handlar till exempel om att skapa bränslen av el. Det finns många olika tekniker som konkurrerar inom det här området. Det kan även handla om att skapa elektrobränslen, det vill säga syntetisk bensin. Eller om att skapa vätgas, som man kan använda till någonting annat vid ett senare tillfälle. Om det exempelvis blir helt vindstilla så att vindkraften inte fungerar kan vi då använda energi från vätgaslager för att producera el lokalt, säger Fredrik Lundström.

Fredrik Lundström, forskningshandläggare och programansvarig vid Energimyndigheten.

Publiceringen av artikeln i Nature Energy har likväl startat en bredare diskussion om behovet av att titta på klimatbeständighet när man designar morgondagens energisystem.

Enligt Vahid Nik är en av de viktigaste lösningarna inte nödvändigtvis ny teknik – utan helt enkelt nya perspektiv som tar med möjliga väderförändringar i beräkningen. Målbilden? Ökad flexibilitet hos energisystemet både på efterfråge- och produktionssidan.

– Klimatet blir varmare och i dag finns det inga riktiga verktyg för att beräkna hur det påverkar energisystemet. Vi saknar helt enkelt de rätta metoderna för att gå ett extremare väder till mötes. Alla dagens systemdesigner bygger på tidigare klimat. Ingen ingenjör tittar i dag på framtidens klimat när man designar system eftersom det inte finns någon standard för det. I vår artikel utvecklar och använder vi oss för första gången av en metod för detta.

Senaste

Effektivisering

Så sparar du energi i hemmet

Energioptimering

Sol, ved eller fjärrvärme – vad är bäst för mitt hus är det många som undrar. Att minska energianvändningen kan vara det bästa svaret. Här får du några tips på hur du …