Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så legitimerar människor sina icke-handlingar för klimatet

Vi har alla ett ”personligt klimatkonto” där våra olika handlingar ger plus eller minus. Så resonerar många människor enligt teknikhistorikern Nina Wormbs och retorikern Maria Wolrath Söderberg som just nu studerar varför vi människor gör dåliga val för klimatet – trots att vi känner till konsekvenserna.
– Vi lånar från ett konto som är övertrasserat och till en ränta vi inte har en aning om, säger Nina Wormbs.

Uppdaterad: 2019-03-28 Publicerad: 2019-03-28

Text: Redaktionen Bild: Mostphotos

Det går att urskilja flera strategier med hög igenkänningsfaktor för hur människor rättfärdigar sitt beteende enligt den pilotstudie som de båda forskarna genomförde under hösten 2017. Projektet, som nu ska gå in i skarpt läge, finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och ska undersöka hur människor med hållbarhetsideal och goda intentioner ändå agerar mot bättre vetande och hur de resonerar med sig själva om det.

Passivitet är en viktig, mänsklig, faktor, enligt Nina Wormbs. Och den passivitet som präglar många människors handlande för klimatet är inte unik. Den går även att känna igen från mer vardagliga situationer som exempelvis att komma igång med träningen eller att försöka sluta röka. I båda dessa situationer finns kunskap om varför en förändring är nödvändig men ändå har många svårt att avstå från cigaretterna eller träna mer.

Nina Wormbs säger att det gick att urskilja vissa tendenser för hur människor rättfärdigar sina beteenden redan i pilotprojektet. En vanlig tankefigur är ett så kallat ”klimatkonto”. Det innebär att en person föreställer sig att den kan vara vegan, källsortera, inte äga någon bil, handla sina kläder second hand och alltså ha plus på klimatkontot och därmed ha råd att göra minus genom exempelvis en flygresa till Vietnam.

– Det blir som ett personligt klimatkonto där en individ gör olika handlingar som antingen ger plus eller minus på det kontot, säger Nina Wormbs.

Nina Wormbs, teknikhistoriker på Kungliga tekniska högskolan.

Ytterligare en strategi som kom fram i pilotstudien är ”lilla jag”. Det innebär att en individ legitimerar sitt eget beteende genom att jämföra sig med andra och tänka att det egna utsläppet inte har en så stor betydelse i ett större sammanhang. Det skulle exempelvis kunna vara jämförelser med grannen som åker till Alperna på höstlovet, Thailand på jullovet och Marrakesh på påsken eller med influencers som åker bort ett tiotal gånger om året. I jämförelse med dessa individer blir det egna utsläppet från en flygresa till Barcelona en droppe i havet.

För många människor är det en stor del av ens identitet att kunna konsumera, resa och åtnjuta privilegier som får stora konsekvenser för vårt jordklot. Nina Wormbs menar att det är centralt att vi omformulerar den sociala gemenskapen och hittar nya värden och statusmarkeringar för att lyckas med klimatomställningen. Att en livsstilsförändring för människan måste ske råder det inga tvivel om.

– Vi kan inte ta en Tesla och köra dubbel så fort, det är ju människan som måste accelerera, säger Nina Wormbs.

Efter en intensiv flygdebatt under det senaste året tycker sig Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg kunna urskilja en viss beteendeförändring i språket. Ord som flygskam och smygflyga är nya begrepp som fångar en medvetenhet om icke-handlingarnas konsekvenser. Vissa har börjat kokettera med sin medvetenhet kring exempelvis flygresandets följder, men utan att ändra sitt beteende. Genom att helt enkelt uttrycka en kännedom om att det är dåligt för miljön att flyga legitimerade individer sitt resande genom en sorts bikt.  I pilotstudien gick det att se att när en del personer blev medvetna om sitt sätt att rationalisera sitt icke-handlande så kunde de överväga förändring. Nina Wormbs menar att det inte räcker med bara kunskap om klimatkrisen utan vi måste även få en förståelse om vårt eget beteende och våra tankemönster för att klimatomställningen ska bli verklig.

Energimyndighetens stora konferens Energiutblick den 9 april handlar om just människans roll i omställningen. Nina Wormbs är en av talarna.

Senaste

Transport

”Det är som att vara med i Truman Show”

Fordonsforskning

Hans Eric Melin från Circular Energy Storage hävdar att forskningen om återvinning av litiumjonbatterier har kommit betydligt längre i övriga världen än vad som förmedlas i Sverige och resten av Europa.

Digitalisering

Fördjupat globalt samarbete för smarta elnät

Elnät

Efter Stockholm Smart Grid Week står nu viktiga globala möten vid Clean Energy Ministerial i Vancouver på tur om drygt en månad. De diskussioner som hölls i Stockholm var ett viktigt avstamp.

Forskning

Genustänk kan effektivisera omställningsarbetet

Jämställdhet

Med kunskaper om genus- och jämställdhet på energiområdet kan omställningen göras både mer rättvis och effektiv. Det visar en ny rapport framtagen av Nationella Sekretariatet för Genusforskning på uppdrag av Energimyndigheten.