Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så kan svensk teknik minska de globala utsläppen

Det räcker inte med innovativa idéer för att lösa klimatutmaningen. Sedan 2006 har Energimyndigheten stöttat startupbolag med kapital och nätverk för att de ska nå ut på den internationella marknaden – och bidra till lägre utsläpp. Idag har dessa företag ett börsvärde på runt 11 miljarder kronor.

Uppdaterad: 2018-11-14 Publicerad: 2018-11-14

Text: Johan Wickström Bild: Linus Hallsenius, Climeon, Energimyndigheten

Sommaren 2010 tog Thomas Öström tjänstledigt från sitt jobb på Mycronic för att hitta en lösning på världens klimatproblem. Under ett par års tid hade han plöjt all information som fanns om befintliga tekniker, men nu hade han fastnat för en ny möjlighet: geotermisk energi baserad på låggradig värme.

Thomas Öström, vd på Climeon.

Tidigare tekniker inom området hade haft låg verkningsgrad: mycket stål och lite energi. Hur skulle man kunna höja det? Tillsammans med grannen, tillika doktorn i kemi, Joakim Karthäuser brottades han med problemet under ett par år, tills de kom på lösningen. Ett system som fungerar i mycket lågt tryck och därmed kan producera el från 70 graders värme.

Thomas Öström sände in en låneansökan till Energimyndigheten för att kunna utveckla idén. Myndigheten skickade vidare honom till en professor på KTH, som gav tummen upp för det innovativa konceptet. Kort därefter beviljades lånet på 900 000 kronor.

Idag, sju år senare, har Climeon ett 60-tal anställda och ett börsvärde på nästan 3 miljarder kronor. Samt ordrar över hela världen på sin unika lösning, där deras kubformade moduler kan generera el såväl från jordskorpans värme som spillvärme från industrin.

Climeons kubformade moduler kan generera el såväl från jordskorpans värme som spillvärme från industrin.

Episoden belyser vikten av att det finns aktörer som kan stötta innovativa idéer i ett tidigt och känsligt skede i ett företags utveckling.
– Under 1980- och 90-talet trodde de statliga aktörerna att det skulle räcka med att satsa pengar på grundforskning. Sedan skulle det rassla till av sig självt på marknaden. Men i början av 2000-talet insåg vi att kommersialiseringen inte går av sig självt, säger Anneli Eriksson, avdelningschef på Energimyndigheten.

Anneli Eriksson, avdelningschef på Energimyndigheten.

Hon är en av dem som arbetat på myndigheten ända sedan starten 1998. Med en licentiatexamen i biomedicinsk instrumenteringsteknik och erfarenhet av att knoppa av ett innovationsföretag hade hon en perfekt bakgrund för att gå in i den nystartade myndigheten, där hon till en början arbetade med just forskningsfinansiering.

– Ganska tidigt fick vi signaler från Regeringskansliet om att de ville se tydligare resultat av forskningen på marknaden. Då började vi ett internt arbete för att se vilka möjligheter det fanns att stödja idéerna så att de kunde kommersialiseras. Många företag lade ner i den så kallade dödens dal – i företagets tidiga utvecklingsdel – på grund av kapitalbrist, säger Anneli Eriksson.

I en hel del andra branscher, som it och läkemedel, hade svenska startupbolag slagit igenom internationellt. Kanske skulle det gå att få fram något liknande inom energiteknik – eller cleantech som blev ett nytt (och lite coolare) begrepp för innovationer som stärker klimatomställningen och samtidigt kan gynna den svenska ekonomin med nya jobb och ökade skatteintäkter. I denna veva exploderade också intresset för området genom nya alarmerande FN-prognoser, Sternrapporten och den amerikanska vicepresidenten Al Gores bok ”En obehaglig sanning”.

På våren 2006 bildades en avdelning för affärsutveckling. Energimyndigheten rekryterade personer från bank-, finans- och industrivärlden för att vässa avdelningens kompetens. Från starten jobbade man huvudsakligen med att ge villkorade lån till innovativa företag samtidigt som de byggde upp nätverk med riskkapitalister och affärsänglar (privatpersoner som investerar sitt eget kapital).

– Vi satte igång att bearbeta och kontakta riskkapitalister och blev väl mottagna. Många tyckte att energi var ganska krångligt att förstå sig på, men cleantech började komma upp på banan vid den här tiden så det blev mer hett även för investerare.

De innovativa företagen hade myndigheten redan tidigare kontakt med i viss mån genom sin forskningsfinansiering och sitt nära samarbete med universiteten. För att få så kallade villkorslån krävdes dock inte bara en god idé i största allmänhet, utan det måste finnas en energirelevans och en unicitet i idén, liksom marknadspotential. Och intresset var stort:

– Vi bedömde – och bedömer fortfarande – företag i en ganska omfattande process där vi vänder och vrider på hela konceptet tekniskt och marknadsmässigt, säger Anneli Eriksson.

USA:s president Barack Obama besökte KTH under sitt statsbesök 2013 för att titta på innovativ svensk miljöteknik.

Energimyndighetens företagsportfölj växte snabbt under de första åren. Även om cleantechmarknaden drabbades lite av en backlash efter finanskrisen 2008 fortsatte regeringen att stötta miljötekniksektorn med medel för specialinriktade insatser. Till exempel sjösattes en miljöteknikstrategi 2011 där man under fyra år satsade 400 miljoner kronor för att stötta framväxten av fler företag i sektorn, locka in mer privat kapital i sektorn och underlätta för ökad export av produkter och tjänster. När USA:s president Obama kom hit 2013 var visningen av miljötekniska innovationer en viktig del i programmet.

Exportinriktningen har varit en central del i myndighetens innovationsarbete sedan starten. Klimatutmaningen är global och de stora marknaderna finns givetvis i andra delar av världen. I ett par omgångar har myndigheten därför haft program inriktade mot olika länder. I Indien har många svensk biogasföretag kunnat marknadsföra sina produkter, i Indonesien har myndigheten haft en gemensam innovationsplattform med lokala aktörer och i Tyskland finns ett program där svenska företag kan presentera innovativa affärsidéer för aktörer på den tyska marknaden.

Fakta

Energimyndighetens tillväxtstöd 2006-2018

  • 93 bolag har beviljats lån om totalt 700 miljoner kronor. Dessa har samfinansierats med privata medel på ytterligare 880 miljoner kronor.
  • 19 av bolagen har marknadsnoterats. Det totala börsvärdet uppgick i september till 11 miljarder kronor.
  • 15 bolag har gått i konkurs och 5 har likviderats.

Under senare år har Energimyndigheten även börjat stödja några så kallade cleantechubbbar – i London, San Francisco, Shanghai och New York – för att skapa nya kontakter och sprida svenska teknikinnovationer.

– Marknadsintroduktionen i andra länder är också viktig för att hjälpa företag i deras kommersialiseringsfas. Vi öppnar dörrar till nya marknader genom affärsnätverk och utbildningar, säger Anneli Eriksson.

Totalt har myndigheten stöttat 93 företag med lån på totalt 700 miljoner kronor sedan 2006. Av dem har 19 bolag börsnoterats och dessa har ett totalt värde på cirka 11 miljarder kronor. Bland dessa återfinns företag inom allt från solel och vågkraft till elbilar, smarta fönster och AI-baserade försäkringslösningar med energiincitament. En bred portfölj som sammantaget har en oerhörd potential att reducera koldioxidutsläppen i världen.

Under senare år har innovationsarbetet i Energimyndigheten kompletterats med andra former av breda insatser. Ett exempel är strategiska innovationsprogram som lanserades 2013 och som leds av Vinnova men där många områden återfinns inom energi- och klimatområdet. Här är samhällsbehovet mer i fokus och man utgår från områden som aktörerna själva har. Det är en slags kraftsamling inom olika områden, till exempel hållbara städer, som kan leda till samhällsnytta.

Vi öppnar dörrar till nya marknader genom affärsnätverk och utbildningar.

I samarbete med andra aktörer driver Energimyndigheten även A challenge from Sweden där tanken är att använda innovationsdrivna tävlingar och upphandlingar för att hitta nya smarta klimatlösningar.  För närvarande pågår till exempel två innovationstävlingar: Hållbar mobilitet som tjänst och Lokala hållbara energisystem. Entreprenörer och företag från hela världen har möjlighet att delta i tävlingarna.

Det är många olika parallella och sammanlänkade projekt och stöd som sammantaget ser till att svensk miljöteknik lär fortsätta att ha en central roll även i framtiden.

– Vi kommer fortsätta vara starka inom det gröna tillväxtområdet, som är ett växande område globalt. Idag har vi väldigt mycket mer kunskap om kommersialiseringsprocessen, vi har nätverk och har riggat våra verktyg så att vi styr bättre mot våra mål, säger Anneli Eriksson.

Och vi kan nog räkna med att fler svenska uppstickare än Climeon kommer göra avtryck på marknaden framöver. Håll utkik.

Rekommenderat

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel
Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum ...
Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel
Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han ...
Klimat

Så hjälper Sverige till att kapa utsläpp i hela världen

Energimyndigheten 20 år
Runt om i världen står energieffektiva anläggningar eller produkter som kommit till stånd med hjälp av svenska pengar. Hittills har de minskat koldioxidutsläppen med 18 miljoner ton sedan Kyotoprotokollet trädde ikraft.

Senaste

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel

Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum …

Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel

Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han …

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …