Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Så kan bioenergin växa – trots utmaningarna

Bioenergi står redan idag för en tredjedel av Sveriges energianvändning. Men potentialen är betydligt större än så om vi använder skogens restprodukter och får rätt styrmedel. Det säger Anna Lundborg, Energimyndighetens expert på skogsenergifrågor.

Uppdaterad: 2018-03-15 Publicerad: 2018-03-15

Text: Johan Wickström Bild: Energimyndigheten, Monika Gniot/ Shutterstock, Kichigin/ Shutterstock

Användningen av bioenergi har fördubblats de senaste 25 åren och står idag för cirka en tredjedel av den svenska energianvändningen, eller cirka 130­–140 TWh. En viktig anledning är den koldioxidskatt som infördes i början av 90-talet och som ledde till att oljan successivt fasades ut i landets värmeverk till förmån för biobränslen.

Idag går större delen av bioenergin just till fjärrvärme samt till industriella processer. Men biobränslen användes även inom elproduktion (i kraftvärmeverken) och till förnybara drivmedel.

– Bioenergin är en doldis i energisektorn fast den utgör en så stor andel. Det är lite synd. Det är ändå vår största förnybara energikälla och det finns en klar potential att öka dess andel i energimixen, konstaterar Anna Lundborg, Energimyndighetens expert som jobbat med skogsenergifrågor i drygt 30 år.

Anna Lundborg, Energimyndigheten.

Råvarorna till bioenergin är framför allt restprodukter från skogsbruk och pappersindustrin, till exempel grot (grenar och toppar) sågverksspån och bark. Men även produkter från jordbruket används, till exempel vete, halmrester och gödsel.

– Den stora potentialen finns inom just restprodukter från skogen, som grenar, klenvirke, sly och stubbar. Här finns ett ökningsutrymme. Samtidigt måste uttaget anpassas så att det inte skadar den biologiska mångfalden och markens långsiktiga produktionsförmåga, säger Anna Lundborg.

Groten och stubbarna är restprodukter men har ändå en betydelse i skogsekosystemet. Groten är näringsrik och stubbarna har stor betydelse för småkryp, lavar och svampar. Idag tar industrin ut cirka 10 TWh av groten, men det finns utrymme för närmare en tredubbling utan att det krockar med övriga miljömål. Cirka 30 procent av groten och 20 procent av stubbarna kan tas ut av den årliga bruttopotentialen utan att försvåra arbetet att nå miljömålen. Det visar den omfattande forskning som Energimyndigheten finansierat inom ramen för Bränsleprogrammet Hållbarhet (2012–16).  Utöver det kan även uttag av sly och gallringsvirke vid naturskötsel ge ett betydande bidrag till energitillförseln.

– En väldigt viktig del för att klara det här målet är att askan återförs till skogen. Den innehåller en hel del viktiga växtnäringsämnen, till exempel kalcium, kalium och magnesium. Askan är också alkalisk vilket motverkar försurning. Dessutom måste övriga rekommendationer för miljöhänsyn i skogsbruket följas säger Anna Lundborg.

Härifrån kommer biomassan

Visa: border_allVisa: show_chart

TWh

Källa TWh
Skog (returträ, industrirester) 110
Jordbruk 10
Avfall (biologiskt ursprung) 10

 

Men bara för att potentialen finns betyder det inte att marknaden står öppen

– Under senare år har grotmarknaden stagnerat lite. Det beror bland annat på att vi nu använder en större mängd returträ och avfall, och att andelen restprodukter från industrin som sågspån och bark har ökat, säger Anna Lundborg.

Potentialen för bioenergi understryks även av den gemensamma debattartikel som generaldirektörerna för Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen publicerade i Svenska Dagbladet i slutet av januari (Bioenergi kan bli ett kraftfullt verktyg för Sverige). Även här pekade man ut möjligheten att utvinna mer bioenergi ur restprodukter – utan att tappa övriga miljömål i sikte. Dessutom lyfter generaldirektörerna upp möjligheterna för industrin att samproducera produkter, till exempel pappersmassa och drivmedel i samma fabrik.

 

 

För skogsenergi finns det inga stora hinder i vägen att utöka om producenterna följer kriterierna för hållbart skogsbruk, det vill säga att skydda återväxten på ett miljövänligt sätt och att övrig miljöhänsyn tas exempelvis för biologisk mångfald. Men när det gäller jordbruksprodukter har man på EU-nivå börjat sätta käppar i hjulen genom att sätta tak för grödebaserade produkter, främst på grund av oro för konkurrens med livsmedelsproduktion.

Bioenergin är en doldis i energisektorn vilket är lite synd. Det är ändå vår största förnybara energikälla.

Genom ett direktiv 2015 infördes ett tak på max 7 procent grödebaserade drivmedel år 2020. Och för närvarande förhandlas ett reviderat förnybartdirektiv, RED2, som enligt kommissionens förslag skulle innebära en ytterligare skärpning ner till max 3,8 procent grödebaserade drivmedel 2030.  Eftersom runt 80 procent av dagens biodrivmedel är grödebaserade kan det innebära att hårt slag för möjligheten att utöka de förnybara drivmedlen.

– För Sverige blir detta kontraproduktivt. Det krockar till exempel med Agroetanols klimat- och resurssmarta etanolanläggning i Norrköping där man ju även använder biprodukterna, kolsyra till industrin och drank till djurfoder, säger Anna Lundborg.

Fakta

Klimatsmart bioenergi

När man eldar biobränslen frigörs koldioxid. Det är kolatomer som redan ingår i det biologiska kretsloppet. Utsläppen balanseras när samma mängd koldioxid tas upp av nya växter och träd. Biomassan är förnybar och ett skogslandskap kan leverera bioråvara till samhället om och om igen utan att förrådet av kol i träd och mark minskar. Avverkningsrester som grot och stubbar bryts ändå ner till koldioxid om de lämnas kvar i skogen. Bioenergin räknas som klimatsmart när utsläppen av växthusgaser från markanvändning, uttag, transport och beredning är låga jämfört med utsläpp från de fossila bränslen som kunde ha använts istället för biobränslen.

Frågan om biodrivmedlens framtid är dock inte avgjord ännu på europeisk nivå, utan RED2 förhandlas just nu i så kallad trilog, det vill säga en mötesform där företrädare för tre av EU:s institutioner ingår: Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

De fyra generaldirektörerna oroar sig dock för att EU:s kommande beslut kan bli en bromskloss och förespråkar istället höjda kostnader för koldioxidutsläpp och minskade subventioner till den fossila sektorn.

Även Anna Lundborg skriver under på detta:
– För att öka bioenergins andel måste det kosta mer att släppa ut koldioxid. Om vi till exempel hade en internationell koldioxidskatt skulle det kunna hända mycket inom bioenergin.

Samtidigt lär väl konkurrensen om skogsråvaran öka i takt med att skogen får nya användningsområden, till exempel inom textilindustrin och inom byggsektorn. Hur påverkar detta energisektorn?

– Det sköter marknaden om. Vi bygger inte hus av granris och ingen har råd att elda timmer. Man betalar mer för industriråvara än för nåt man eldar upp, konstaterar Anna Lundborg.

Rekommenderat

Effektivisering

Ny teknik kan fördubbla effektiviteten hos biokraftverk

Fossilfritt
I Europa ökar användningen av förnybar energi. Globalt står fossila bränslen för cirka 70 procent av kraftproduktionen. För att lyckas med omställningen till ett fossilfritt Sverige krävs effektivare tekniker.
Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.

Senaste

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande

Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Energiförsörjning

Gotland visar vägen i energiomställningen

Hållbart

Nu drar satsningen Energipilot Gotland igång. En satsning som ska leda till att Gotland går före resten av Sverige i omställningen till ett hållbart energisystem.