Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så hjälper Sverige till att kapa utsläpp i hela världen

Runt om i världen står energieffektiva anläggningar eller produkter som kommit till stånd med hjälp av svenska pengar. Hittills har de minskat koldioxidutsläppen med 18 miljoner ton sedan Kyotoprotokollet trädde ikraft.

Uppdaterad: 2018-10-31 Publicerad: 2018-10-31

Text: Johan Wickström Bild: Energimyndigheten

Biogasanläggningar i Laos, vindkraftverk i Mongoliet och energieffektiva spisar i Malawi. Det är några exempel på projekt som stöttats med svenska pengar.

Sedan de internationella klimatinvesteringarna inom ramen för Kyotoprotokollet startade runt 2002 har de svenskstödda projekten lett till utsläppsminskningar med drygt 18 miljoner ton koldioxid (motsvarande en tredjedel av Sveriges inhemska koldioxidutsläpp).

Det internationella klimatarbetet drog igång efter FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992, där bland annat Klimatkonventionen slogs fast. Men det var först efter FN-mötet i Kyoto 1997 som parterna kunde enas om bindande åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

Mattias Eriksson på Energimyndigheten var med i klimatförhandlingarna i början.

Myndigheten hade då fått ansvar som expertorgan för regeringens räkning i de internationella klimatarbetet och Mattias Eriksson slungades snabbt in förhandlingarnas värld.

– Redan innan Kyoto hade Sverige börjat stöttat energiprojekt (Activities Implemented Jointly) i de forna öststaterna. Främst i Baltikum, som då gick igenom stora strukturella förändringar efter Sovjetunionens kollaps. Men det var först i och med Kyotoprotokollet som mer strukturerade finansieringsformer kom på plats vilket gjorde att vi kunde förvärva utsläppsminskningar, säger Mattias Eriksson.

Det är nu de så kallade flexibla mekanismerna JI (Joint implementation) och CDM (Clean development mechanism) gör sitt inträde på marknaden. Initialt var fokus på JI-projekt i Östeuropa, men successivt kom tyngdpunkten att förskjutas mot CDM-projekt. CDM inriktade sig mot utvecklingsländer, där Sverige finansierade projekt (som inte annars skulle bli av) för att minska utsläppen och stötta en hållbar utveckling. I gengäld fick Sverige tillgodogöra sig utsläppsminskningarna av dessa åtgärder.

Efter ett par års noggranna förberedelser med många olika alternativ på bordet valde Energimyndigheten ut fyra inledande projekt: tre i Brasilien och ett i Indien. Det handlade främst om större industriprojekt, till exempel att ta tillvara biprodukterna i ett sockerbruk för att använda som bränsle i kraftvärmeverk.

I takt med att CDM-marknaden tog fart på allvar ökade antalet medarbetare på Energimyndigheten som arbetade med internationella frågor. Det handlade både om att planera för konkreta CDM-projekt och att delta i de årliga klimatförhandlingarna.

Det gäller att skapa nya klimatsmarta exempel som går att använda brett.

Från och med 2005 gick de så kallade utsläppsminskningsenheterna från internationella projekt att köpa och sälja i den europeiska utsläppshandeln, som startade samma år. Det ökade intresset snabbt och en mängd privata aktörer gav sig in på marknaden.

– Utsläppsmarknaden var ”het” under 2005 och några år framåt. Många trodde att det fanns ett underskott av utsläppsrätter inom EU, så priserna steg kraftigt i början. Alla var engagerade – från stora pensionsfonder till olika tidningars resebilagor, säger Mattias Eriksson.

Men finanskrisen och ovissheten om vad som skulle följa efter Kyotoavtalet gjorde att priserna successivt sjönk.

Sverige fortsatte dock sitt klimatarbete och den dåvarande regeringen ökade budgeten 2009, från 50 till 250 miljoner kronor per år. Men nu fick projekten en delvis annorlunda tyngdpunkt med en ökad satsning på minst utvecklade länder. Ett bra exempel är från 2011 då Energimyndigheten tecknade ett avtal om att distribuera 1,4 miljoner effektiva spisar i under tio års tid. Effekterna var många: mindre avskogning, lägre utsläpp och, inte minst, bättre hälsa för befolkningen.

Småskalig vattenkraftanläggning i Vietnam som stöttats med svenska pengar.

Parallellt med de konkreta klimatprojekten har Sverige med Energimyndigheten i spetsen deltagit i de internationella klimatförhandlingarna. Det är i dessa förhandlingar som åtaganden, projektformer och bokföringsmetoder beslutats.

Första etappen av Kyotoavtalet sträckte sig mellan 2008 och 2012. Men vad skulle efterträda detta protokoll? Vid Köpenhamnsmötet 2009 kunde inte länderna komma överens om några bindande åtaganden, men på Dohamötet 2012 beslutades det ändå om en förlängning av Kyotoavtalet fram till 2020. Lite mer tidsfrist innan nästa avtal var på plats således.

Fakta

Internationella klimatinsatser

  • Programmet för internationella klimatinsatser under Kyotoprotokollet omfattar sammanlagt 2,3 miljarder kronor under perioden 1998–2022.
  • Vid årsskiftet 2017–18 hade de svenskstödda projekten lett till minskade utsläpp på 18,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav 3,8 miljoner ton under 2017.
  • En dryg tredjedel av finansieringen har gått till afrikanska länder, medan 16 procent gått till projekt i Indien och 15 procent till Kina.

Och i Paris i december 2015 anslöt sig närmare 200 länder till ett nytt avtal som ska gälla från och med 2020 – nu med delvis nya utgångspunkter. I Kyoto hade i-länderna kvantitativa åtaganden i fråga om utsläppsminskningar, medan de mindre utvecklade länderna inte hade samma åtaganden. Genom samarbeten mellan de olika länderna möjliggjordes ändå ytterligare klimatinsatser i länder utan kvantitativa åtaganden.

– Men efter Parismötet är det en ny utgångspunkt i klimatarbetet. Nu har samtliga länder åtaganden utifrån de nationella planer som de har skickat in till FN, förklarar Caroline Asserup, chef för avdelningen Förnybar energi och klimat på Energimyndigheten.

Indien var en av de första länderna där Sverige investerade i projekt.

Genom Parisavtalet förpliktar sig länderna att göra egna åtgärder med det övergripande målet att den globala temperaturökningen inte ska överstiga 2 grader och helst hålla sig under 1,5 grader.

Caroline Asserup, chef för avdelningen Förnybar energi och klimat på Energimyndigheten.

– Sett på global nivå så räcker inte de enskilda ländernas åtaganden till för att nå målet. Därför jobbar vi vidare i klimatförhandlingarna och med vårt eget uppdrag att forma nya samarbetsformer för internationellt klimatarbete. Klimatfrågan kan angripas ur flera perspektiv. På Energimyndigheten fokuserar vi på medelinkomstländer med stora eller ökande energirelaterade utsläpp, säger Caroline Asserup.

Sverige har mycket kunskap kring policy, styrmedel och teknik som kan komma till nytta i det internationella klimatarbetet, och därtill gott renommé.

– Just nu är vi inne i en slags förstudiefas där vi lägger grunden och formar metoder för att kunna genomföra samarbeten som leder till konkreta utsläppsreduktioner. Vi tittar på verkliga case och tar fram modeller för hela genomförandet, inte minst kring effekter och hur utsläppsminskningar ska mätas. Bokföringsfrågorna är viktiga, säger Caroline Asserup.

Några exempel på områden från förstudiefasen är energieffektivisering i hushållssektorn i Colombia, energisektorn i Chile, livsmedelskyla i Filippinerna, värmelösningar i Mongoliet och gröna obligationer i Nigeria.

– Utöver dessa bilaterala samarbeten är vi också med i en hel del multilaterala initiativ.

Även om det inte skrivits så mycket om klimatförhandlingarna under mellanåret 2018 är de inne i ett intensivt skede. Pusselbitarna i Parisavtalet behöver komma på plats och klimatmötet i Polen i december i år är avgörande för att enas om ett nytt regelverk. Samtidigt har klimathotet skärpts ytterligare enligt den nya rapporten från IPCC som landade på ministrarnas bord i början av oktober 2018.

– Det är bråttom nu. Vi måste lägga in en extraväxel och göra väldigt mycket väldigt snabbt. Det gäller därför att försöka hitta genvägar och skapa nya klimatsmarta exempel som går att använda brett, säger Caroline Asserup.

Under tiden rullar de 50-talet CDM-projekten med svensk finansiering på med oförminskad kraft. När de är klara om beräknas de ha medfört en minskning med 30–40 miljoner ton koldioxid.

Klimatet är sannerligen ingen quick fix.

Rekommenderat

Klimat

Så kan svensk teknik minska de globala utsläppen

Energimyndigheten 20 år
Det räcker inte med innovativa idéer för att lösa klimatutmaningen. Sedan 2006 har Energimyndigheten stöttat startupbolag med kapital och nätverk för att de ska nå ut på den internationella marknaden – och ...
Klimat

Det här krävs för att klara klimatet

IPCC
Dagens åtgärder är långt ifrån inte tillräckliga för att klara klimatmålen. Energimyndighetens Sandra Lindström förklarar det viktigaste i den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.
Klimat

”Vi hade en tydlig uppgift – att ställa om energisystemet”

Energimyndigheten 20 år
Nya tuffa klimatmål och en infekterad kärnkraftsdebatt. Som förste generaldirektör för Energimyndigheten hade Thomas Korsfeldt en stor utmaning – att bygga upp myndigheten till det centrala navet i energiomställningen. Idag kan han ...

Senaste

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …

Klimat

Så kan svensk teknik minska de globala utsläppen

Energimyndigheten 20 år

Det räcker inte med innovativa idéer för att lösa klimatutmaningen. Sedan 2006 har Energimyndigheten stöttat startupbolag med kapital och nätverk för att de ska nå ut på den internationella marknaden – och …