Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Så går myndigheternas jämställdhetsarbete

Många branscher har högt ställda jämställdhetsmål samtidigt som den verkliga förändringstakten är relativt långsam. Energisektorn är inget undantag. Så hur kan berörda myndigheter hjälpa till att omvandla ambitionerna till konkreta förbättringar? Och vilket betyg får egentligen myndigheternas eget jämställdhetsarbete?

Uppdaterad: 2019-02-27 Publicerad: 2019-02-26

Text: Jakob Svärd Bild: iStock

Torsdagen den 31 januari anordnade Energimyndigheten i samarbete med Energimarknadsinspektionen ett jämställdhetsseminarium i Eskilstuna. Där medverkade en rad talare för att åskådliggöra hur myndigheterna jobbar med jämställdhetsfrågor inom energiområdet.

Susanne Karlsson, chef på Energimyndighetens enhet för Hållbar el, pratade bland annat om hur jämställdhetsperspektivet har påverkat myndigheten i rollen som forskningsfinansiär.

– Vi har sedan 2016 jobbat med att följa upp hur könsfördelningen ser ut i de forskningsprojekt som vi stöttar. Vi har satt upp ett mål om att som minst ha en 60/40-fördelning mellan manliga och kvinnliga ansökande som beviljas medel. När vi sedan har utvärderat hur det har gått har vi sett att vi i själva verket hamnar närmare en 70/30-fördelning.

Vi måste vara ärliga här. När vi började mäta hur jämställda vi var fanns det inte särskilt många kvinnor i våra bedömargrupper.

Vidare berättade hon att man som en del av det här arbetet har påbörjat arbetet med att se över sina bedömningsprocesser av ansökningar.

– Vi måste vara ärliga här. När vi började mäta hur jämställda vi var fanns det inte särskilt många kvinnor i våra bedömargrupper. Där har vi fått skärpa oss. Idag har vi en 60/40-fördelning där, sade Susanne Karlsson.

Kajsa-Stina Benulic, forskningshandläggare på Energimyndigheten, talade om den studie kring myndighetens jämställdhetsarbete som man har låtit Nationella sekretariatet i genusforskning utföra.

– De fick i uppdrag att göra en kunskapsöversikt dels över varför det ser ut som det gör inom energisektorn och dels över vad Energimyndigheten kan göra för att öka jämställdheten. Den här rapporten visar även hur omställningen till en mer jämställd energisektor hänger ihop med omställningen till ett hållbart energisystem.

Den slutgiltiga rapporten var ännu inte färdigställd vid datumet för seminariet men det stod redan då klart att den kommer att innehålla både ris och ros.

– Det är den formativa bedömningen som är viktigast. Att man kan peka på var vi befinner oss i förhållande till de mål vi ska nå, så att vi kan anpassa våra strategier utifrån det. En sak som tas upp som positiv är att jämställdhet är ett prioriterat område, både på chefsnivå och inom sakverksamheten. Där det finns utrymme för förbättring handlar det främst om att vi måste trycka mer på själva integreringen. Jämställdhetsperspektivet måste finnas med i alla beslut som fattas, på alla nivåer och i alla steg av processerna, sade Kajsa-Stina Benulic.

Energimyndigheten följer varje år upp ett antal energipolitiska mål i en rapport kallad Energiindikatorer. I 2015 års Energiindikatorer tog myndigheten med ett särskilt temakapitel om jämställdhet. Sedan dess är det perspektivet en integrerad del av rapporten.

Under seminariet i Eskilstuna bidrog Gustav Ebenå, chef för Energimyndighetens analysavdelning, med en nulägesbeskrivning baserat på hur statistiken har sett ut.

– I samband med att vi tog med jämställdhetsfrågor i Energiindikatorer dök det upp en debattartikel som handlade om att det finns fler vd:ar som heter Anders än vad det finns kvinnliga vd:ar inom energi-Sverige. Nu har vi följt det här under några år. Om man väljer att se glaset som halvfullt kan man säga att allt går åt rätt håll. Om vi istället väljer att se glaset som halvtomt finns det en risk att vi om 35–40 år får se en artikel med rubriken ”Det finns fler vd:ar som heter William än vad det finns kvinnliga vd:ar” eftersom det var 2018 års vanligaste mansnamn. Förändringen går inte särskilt fort. Men det går åt rätt håll om vi tittar på våra kvalitativa mål.

Senaste

Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart

Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att …