Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Restprodukt från skogen gör din bil klimatsmart

De senaste åren har experter varnat för att det kan bli svårt att nå klimatmålet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det svenska företaget RenFuel tror sig ha funnit lösningen på problemet. Var de hittade den? I en restprodukt från skogsindustrin.

Uppdaterad: 2019-01-25 Publicerad: 2019-01-25

Text: Jakob Svärd Bild: iStock

Vid sidan av elektrifiering anser många att biodrivmedel kommer att leda utvecklingen för en utsläppsfri transportsektor. Användningen av biodrivmedel har ökat kraftigt de senaste åren, inte minst tack vare reduktionsplikten som tvingar leverantörer att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel. Det finns bara ett litet problem. De biodrivmedel som används i Sverige idag är till största delen importerade och tillverkade av råvaror som bara finns tillgängliga i begränsade mängder.

Frågar du RenFuel kommer det snart att bli ändring på det. Deras ligninolja Lignol utvinns ur svartlut, en billig restprodukt som uppstår i stora kvantiteter vid tillverkning av pappersmassa. Genom att blanda in ligninolja i raffineringen av bensin- och dieseldrivmedel skulle man kunna sänka ett fordons koldioxidutsläpp med 90 procent. Eller i praktiken förvandla en helt vanlig fossilbränslebil till en klimatsmart miljöbil.

Bakom den innovativa oljan står den svensk-amerikanske forskaren Joseph Samec. I början av 2000-talet gjorde han sin postdoc på Caltech under Nobelpristagaren Robert H. Grubbs ledning. Det var där han blev intresserad av omvandling av organiskt material med hjälp av katalys – och av att undersöka olika sätt att använda cellulosa som bränsle för att göra transportsektorn fossilfri. Några som inte var lika intresserade av det? Skogsindustrin.

Sven Löchen, VD på RenFuel

– Det här är en industri som har haft sin stora teknikutveckling när det gäller biomassa, så man var inte så intresserade av prisdrivning på virket. Sedan kom Joseph på att de bara använder hälften av vedråvaran vid framställning av pappersmassa. Resten står till stor del ligninet för. En övervägande del av energivärdet i vedråvaran består av lignin. Ligninet var någonting som massabruken bara ville bli av med, då det försämrar pappersmassans kvalitet, säger Sven Löchen, vd på RenFuel.

Det man hade hittat var fröet till en symbiotisk samarbetsform med skogsindustrin. Genom att använda sig av lignin från svartlut som ändå skulle ha förbränts i brukens sodapannor blev RenFuels bränsle förnybart. Eftersom kapaciteten med vilket ett massabruk kan göra sig av med restprodukter är den begränsande faktorn i deras produktion leder avskiljningen av svartlut dessutom till att bruken kan öka sin produktionskapacitet. Några som länge har trott på RenFuels potential är Energimyndigheten. De gick tidigt in och stöttade Joseph Samec redan 2011, under grundforskningen på Uppsala universitet.

– Anledningen till att vi har varit intresserade av Lignol är att det har varit väldigt svårt att få till investeringar i produktion av biodrivmedel i Sverige. Särskilt sådan som bygger på svensk råvara. Det här är ett exempel på ett företag som ser ut att vara väldigt nära att lyckas med det. Vi har stöttat det här projektet från att det bestod av akademisk forskning till en möjlig fullskalig kommersiell produktion, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten

De senaste tre åren har RenFuel testat produktionen och raffineringen av ligninoljan i ett pilotprojekt som medfinansierats av Energimyndigheten. Utfallet blev där så lyckat att man kunde skriva samarbetsavtal med både Preem och Rottneros. Tillsammans håller de tre parterna nu på att uppföra världens första ligninanläggning för biodrivmedel vid massabruket i Vallvik. Anläggningen beräknas stå klar 2021 och kunna producera en årlig volym om 35 000 ton.

– Energimyndighetens stöd har varit helt avgörande för oss. Utan det hade vår resa varit omöjlig. Den här processen från idé till pilot tog oss nio år, säger Sven Löchen.

Från myndighetens sida ser man nu fram emot att följa RenFuel på distans.

– Det som skiljer oss som forskningsfinansiär från de aktörer som vanligtvis stöttar akademisk forskning är att vi har kunnat följa det här företaget även i de faser där man skalar upp tekniken. Vi ska dock inte vara med under den sista fasen när man satsar på en kommersiell investering, så vår del i resan slutar här, säger Jonas Lindmark.

Rekommenderat

Senaste