Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Nya strömningar i svensk elleverans

Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektricitet för att fungera. Och i takt med att behovet av el ökar så gör även kostnaderna för strömavbrott det. Svenskar är i dag villiga att betala mer för säkrare elleverans trots att avbrotten är färre och kortare än förut. Det visar en ny studie från Göteborgs Universitet.

Uppdaterad: 2019-02-19 Publicerad: 2019-02-18

Text: Carl-Johan Johansson Bild: iStock

Studien som finansierades av Energimyndigheten och pågick mellan 2016 och 2018, är den första av sitt slag på 15 år. Det har hänt mycket i samhället under de här åren. Konstant tillgång till energi är i dagens ständigt uppkopplade värld någonting som många tar för givet. Datorer, wifi och betalkortsystem förväntas att bara fungera.

Forskningen som gjorts handlar om så kallade avbrottskostnader: det vill säga hur mycket ett hypotetiskt strömavbrott skulle kosta. Betalningsviljan för att undvika ett avbrott uppskattades för fem olika kundkategorier – hushåll, jordbruk, industri, handel- och tjänsteföretag, och den offentliga sektorn – som via enkäter och telefonintervjuer fick uppskatta sina ekonomiska förluster när strömmen går.

Hur mycket folk är villiga att betala för en mer pålitlig elförsörjning är med andra ord den springande punkten.

– Vi frågar inte om ett strömavbrott som någon faktiskt har haft. Vi frågar dem istället om vad som händer ifall ett avbrott skulle ske. Det är en viktig skillnad. Om vi skulle frågat efter avbrott som till exempel hushållen hade haft så skulle många säkert inte haft ett avbrott nyligen och därmed inte kunnat svara. Vi är dessutom intresserade av att veta vad kostnaden är för olika avbrottslängder, och vi skulle fått ännu färre svar då. Så därför ställde vi istället frågan: ”Vad skulle det kosta om ett avbrott sker?”, säger Fredrik Carlsson, professor vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, som har lett forskningen.

Fredrik Carlsson, professor vid institutionen för nationalekonomi

Resultaten innehåller värdefull information som nu kommer att användas av Energimarknadsinspektionen (Ei) för att intäktsreglera de svenska nätföretagen.

– Eftersom nätföretagen i Sverige har ett naturligt monopol så behövs någon form av reglering av deras totala intäkter. När man gör en sådan reglering måste man se till att de dels har en rimlig avkastning och dels har rimliga kostnader, säger Carl Johan Wallnerström, analytiker för Ei.

De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 februari och kommer att tillämpas för tillsynsperioden 2020-2023.

– Vi måste se till att nätföretagen är kostnadseffektiva, men samtidigt kan man inte bara fokusera på kostnader, för om man gjorde det skulle det gå ut över kvaliteten. Därför är det viktigt att det finns incitament som uppmuntrar till en bra kvalitet. Vi ger dem incitament som innebär att om de har bättre kvalitet än normen får de högre avkastning, och om de har sämre får de lägre avkastning. Och för att skapa ett så bra kvalitetsincitament som möjligt måste det baseras på kundernas betalningsvilja. Man vill exempelvis inte att nätbolagen bygger dyrare nät än vad som är rimligt, säger Carl Johan Wallnerström.

Hur mycket folk är villiga att betala för en mer pålitlig elförsörjning är med andra ord den springande punkten. Och studien från Göteborgs Universitet visar att även de privata hushållen, som senast det begav sig rapporterade att de inte hade några avbrottskostnader alls, plötsligt har högre betalningsvilja. Detta trots att antalet elavbrott har blivit färre sedan 2003 (från 1,4 till 1,2 per konsument och år) och avbrottstiden nästan har halverats, från 150 minuter per avbrott till kappa 75.

Carl Johan Wallnerström, analytiker för Ei

Enligt Fredrik Carlsson finns det två tänkbara anledningar:
– Den ena är att om nu avbrotten går ner i frekvens så finns det också färre skäl att skydda sig mot avbrott och vidta åtgärder. Man blir mindre van vid dem helt enkelt. Och det innebär att när ett strömavbrott väl sker har man kanske inte samma kapacitet att hantera det. Det andra handlar om vårt elberoende. När beroendet är högre så kommer kostnaden när ett avbrott väl sker också att bli högre, säger han.

Han kommer att gå vidare med forskningen baserat på de slutsatser som gjorts i studien.

– Det finns ett intresse i den vetenskapliga litteraturen att förstå vad som händer över tid. Inkomsterna ökar, elförbrukningen ökar. Vad händer med kostnaderna? Kan man bara skala upp dem eller kommer de att öka mer än det andra? Och det är precis vad vår forskning tyder på: att kostnaderna ökar mer än förbrukningen, säger han.

Elnätet i Sverige är en välutvecklad infrastruktur, men det är samtidigt känsligt för påverkan. I början av 2019 drog stormen Alfrida in över östkusten och lämnade 50 000 hushåll utan ström. Gotland plågades av svåra, återkommande avbrott i somras och delar av ön har fortfarande problem.

– Man kan aldrig bygga bort avbrott helt, för det skulle bli orimligt dyrt. Så därför är det viktigt att hitta en bra balans, och det gör vi genom incitamenten. Utifrån förutsättningarna har vi ett relativt leveranssäkert elnät i Sverige, men vi är inte riktigt jämförbara med mer tätbefolkade Västeuropeiska länder. Ta Nederländerna till exempel – de har i princip ingen skogsmark där. Vi har jättemycket skog, långa avstånd, snö och liknande som gör att det blir svårare, säger Carl Johan Wallnerström.

Senaste

Effektivisering

Ny teknik kan fördubbla effektiviteten hos biokraftverk

Fossilfritt

I Europa ökar användningen av förnybar energi. Globalt står fossila bränslen för cirka 70 procent av kraftproduktionen. För att lyckas med omställningen till ett fossilfritt Sverige krävs effektivare tekniker.

Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning

Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.