Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Nya stöd krävs för att klara globala klimatmål

Ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken måste öka för att klara målen. Det kommer krävas nya samarbetsformer och stödinsatser på global nivå, enligt Energimyndigheten.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2016-12-05

Text: Erik Halkjaer Bild: Shutterstock

De nationella klimat­planer som världens länder presenterade inför klimatmötet i Paris 2015 räcker inte till. Det gemensamma avtal som blev resultatet av mötet är långt mer ambitiöst än summan av ländernas nationella mål.

– Tittar man på de enskilda ländernas bidrag för vad de vill åstadkomma till 2030 så matchar det inte målet att hålla den globala temperaturökningen till långt under 2 grader, säger Kenneth Möllersten, projekt­ledare på Energimyndigheten.

För att uppnå klimatavtalet måste därför världens länder öka takten. Framför allt krävs det större utsläppsminskningar i i-länder och i medelinkomstländerna, förklarar Kenneth Möllersten, som lett arbetet med den rapport som Energi­myndigheten, tillsammans med Sida, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, tagit fram åt regeringen.

Uppdraget som myndigheterna fick var i korthet att analysera vilken roll internationella klimatinsatser och nya samarbetsformer har inom ramen för klimatavtalet i Paris. Specifikt handlade det om artikel 6 i avtalet, eller hur länder kan bidra till minskade utsläpp genom att samarbeta om genomförandet av sina nationella klimatplaner.

– Det finns en handfull länder i Asien som står för en väldigt stor del av de globala utsläppen. Deras utsläpp ökar dessutom mycket snabbt, till skillnad från de rika länderna där utsläppen minskar. Nu kan vi inte förvänta oss att de här länderna ska bära hela bördan för sina utsläppsbegränsningar själva. Det finns i klimatavtalet inskrivna rättviseprinciper, som innebär att medelinkomstländerna behöver stöd för att klara de här utsläppsminskningarna, säger Kenneth Möllersten.

Enligt rapporten finns det ett behov av att utveckla nya former av stödinsatser och samverkansformer för att angripa utsläppsnivåerna brett. Det räcker inte med stöd riktat mot enskilda projekt eller anläggningar, menar Kenneth Möllersten. Istället krävs former för samverkan som bygger på bredare åtgärder som bidrar till verklig omställning på sektorsnivå, som till exempel att ta bort subventioner till fossila bränslen.

Rapporten pekar också på att världens länder redan idag måste hitta långsiktiga samarbetsformer för att minska utsläppen kontinuerligt och radikalt fram till 2050.

Det finns en handfull länder i Asien som står för en väldigt stor del av de globala utsläppen.

Ulrika Raab, på Energimyndig­hetens klimatenhet, var i november på klimatkonferensen i Marrakech, i Marocko, som följde upp Paris­mötet. Där diskuterades hur länderna ska kunna öka ambitions­nivån. Bland annat bestämdes det att länderna ska lämna in skrivelser om de samarbetsformer och stöd­insatser som ingår i artikel 6.

– Vi kommer naturligtvis använda oss av vår rapport när vi arbetar med EU:s skrivelse, säger Ulrika Raab, som sitter med i den svenska delegationen för förhandlingar inom ramen för FN:s klimatkonvention.

Delar av rapporten används även inom ramen för ett pilotprogram, som Energimyndigheten driver tillsammans med Norge, Tyskland, Schweiz, Storbritannien och Kanada. Programmet handlar just om att hitta nya former för stöd och samarbeten för att minska utsläppen i världens medelinkomstländer.

Rekommenderat

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande
Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Senaste

Energiförsörjning

Elbrist eller elöverskott?

Elnät

Diskussionen om elöverskott och elbrist på en och samma gång pågår för fullt. Energimyndighetens utredare Anna Andersson förklarar hur det hela hänger ihop.